För första gången kommer Arkitekturgalan hållas på annan ort än i Stockholm, nämligen Göteborg. Men vad är det för Göteborg som kommer möta Sveriges ledande arkitekter den 13e mars? Mycket är såklart inte säkert när man talar om framtiden, samtidigt som branschrapporten med årsredovisningar från 2021 inte säger så mycket om vilket läge arkitektbranschen är i nu. Något som visar på att sämre tider är att vänta är att det kommer in nya varsel nästan varje dag berättar Jens Andersson, förbundsjurist på Sveriges Arkitekter.
Det finns en stor efterfrågan på arkitekter och i juni var arbetslösheten bland den lägsta någonsin bland fackförbundets Sveriges Arkitekter 14 000 medlemmar. Jens Andersson förbundsjurist på Sveriges Arkitekter presenterade branschrapporten för 2022 och förklarade att även om allt inte stannat så ser de redan nu ett alarmerande högt antal varsel på grund av arbetsbrist.
Vad är normalt och när blir det som vanligt igen? Det är ingen lätt fråga att svara på, men det är en som Jens Andersson ställer sig. Efter flera år av högkonjunktur och extremt hög efterfrågan på personal – samtidigt som bostadsbyggandet nu tvärnitar och kontorsinredningsuppdragen precis höll på att hämta sig efter pandemin så är det ingen lätt sak att förutse vad som väntar menar Jens Andersson.
– Det vi ser är att uppsägningarna redan nu ökat får att vara nästan obefintliga under våren. En del av det beror på att vissa bolag vill vara förberedda, inte för att de har en faktiskt brist på uppdrag ännu, utan för att ta höjd för att det kan bli så, säger han.
Ungefär 50 procent av arkitektkontoren rapporterade under 2021 att de hade en beläggningsgrad mellan 80-100 procent vilket ändå får anses som mycket säger Jens Andersson. Samtidigt så ökade nettoomsättningen trots att rörelsemarginalen minskade under föregående år. Det kan bero på att kontoren såg över sina kostnader och utgifter på till exempel resor under pandemin, säger Jens Andersson.
Nu spår arkitektkontoren att uppdragen kommer minska. Mest hopp om framtiden har landskapsarkitekterna enligt siffor från augusti och september i år, som tror att uppdragen kommer öka. Bostadsarkitekter är de som främst ser att det väntar en nedgång.
Sveriges Arkitekter förutspår:
– Projekt pausas eller skjutas på framtiden.
– Fler varsel om uppsägningar på grund av arbetsbrist.
– Sista kvartalet kommer arbetslösheten öka och fortsätta så in i nästa år.
– Det kommer bli återhämtningar när räntor stabiliseras och arkitektföretagen kan anpassa sig till den nya räntenivån.
Jens Andersson sammanfattar att han är hoppfull och det finns en efterfrågan på det arbete arkitekter gör. Men att det är svårt att säga när det vänder och vad som händer det kommande året.
Med på presentationen var också avgående stadsutvecklingsexpert för Västsvenska Handelskammarens Gunilla Grahn-Hinnfors som menar att de fastighetsbolag hon talar med säger att det blir tvärstopp.
– Man säger i princip att man kommer bygga klart det man håller på med och inget mer än så. Vi kommer helt klart se minst en konkurs, men generellt så är fastighetsbolagen som är verksamma i Göteborg stabila och har en långsiktighet som inte är något att oroa sig för nämnvärt samtidigt som det finns ett stort behov bostäder. Det kommer behöva lugna sig innan de större bolagen kommer ha möjlighet att dra igång igen, men det kommer de göra, säger hon.
En annan trend som hon sett i Göteborg är att det kommer allt färre markanvisningar, samtidigt som en omorganisation i Stadskontoret kommer göra processen lättare än att flera olika kontor i staden ska hantera ärendena.
– Det kanske är perfekt att omorganiseringen sker i en lågkonjunktur, så att de har mindre på deras bord och kan få ordning på rutiner, jobba med den interna kulturen och komma igång ordentligt innan det vänder tillbaka igen. Göteborg är en stad som fortfarande har många stadsutvecklingsprojekt på gång samtidigt, säger Gunilla Grahn-Hinnfors.
Hon tillägger dock att det finns en strukturproblematik i markanvisningarna som finns i staden, nämligen att det är väldigt stora projekt och åtaganden som är svåra och kostsamma för de som vill ta sig an dem.
– Det vi ser är att det helt enkelt kompromissas i kvalitet när man väljer vem som ska få uppdragen utifrån vem som har lägst kalkyler. Kalkyler som i slutändan inte går ihop eller blir särskilt bra, säger hon.
Konjunkturen ligger relativt bra, visserligen minskar sektorerna bygg och handel i Göteborg. Men ligger trots det på höga siffror i konjunkturen, där bara handeln är på nivån av en viss minskad tillväxt. Gunilla Grahn-Hinnfors säger att hon inte har varit så här orolig för omvärldens utveckling sen början av 90-talet.
– Dessutom har vi en regering som inte ger några som helst stimulanser till bostadsbyggandet och som vi vet att det finns en otroligt stor brist på bostäder. När de presenterade höstbudgeten verkade de vilja säga att marknaden får klara sig själv framöver, säger hon.
Gunilla Grahn-Hinnfors har några tips till arkitekterna nu när bostadsbyggandet minskar och marknaden avvaktar:
– Bygg cirkulärt, satsa på projekt som kanske betyder en ombyggnation eller tillbyggnad på befintliga fastigheter. Kontor som byggdes under 70-talet behöver en uppdatering, där finns uppdrag för inredningsarkitekter. Se till att vara problemlösarna – det finns samhällsproblem i att det som byggs idag även om de större bolagen har ambitiösa klimatmål. Var själva proaktiva och lösningsorienterade i att få till att man bygger för de med en svagare ekonomi, att man återbrukar material eller ser till att skapa ytor centralt som inte bara är till för shopping nu när vi ser att handeln minskar fysiskt. Skapa utrymme för kultur och andra upplevelser som kommer locka människor till stadskärnorna ändå. I allt detta har arkitekter både lösningar och möjligheterna att kommunicera det, avslutar Gunilla Grahn-Hinnfors.
