En ny studie, genomförd av IVL Svenska Miljöinstitutet, har tittat på återbruk och cirkularitet inom bygg- och fastighetssektorn i Halland. Man har undersökt hur återbruk kan minska klimatpåverkan och avfall, samtidigt som det öppnar upp nya möjligheter på marknaden. IVL har, i samarbete med Bruka Halland, tittat specifikt på två skolor som står inför rivning alternativt ombyggnation och räknat på fyra olika ombyggnadsscenarier – från rivning till mindre renovering. Studien har också undersökt vad som är möjligt att återbruka och vilka klimatvinster och minskade avfallsmängder det skulle innebära. Genom att bevara byggnaders stomme kan man minska klimatpåverkan med 60 procent och avfallsmängderna med nästan 80 procent jämfört med om man river och bygger nytt. Återbrukar man dessutom byggmaterial så blir miljövinsterna ännu större.
Studien har också tittat på byggprodukters klimatpåverkan ur ett ekonomiskt perspektiv, med fokus på tegel. För en tegelvägg blir klimatutsläppen sex gånger högre per investerad krona om man köper nytt tegel i stället för att återbruka. Bygg- och fastighetssektorn i Halland investerar varje år mellan 1,1 och 3,5 miljarder kronor i renoveringsprojekt. Enligt studien kan återbruk ge 6 000 nya uppdrag årligen i Halland inom exempelvis materialinventering, demontering och rekonditionering. Om man i framtiden skulle arbeta med att både bevara de skolor som finns samtidigt som man återbrukar byggmaterialet vid dessa ombyggnationer skulle man i Halland kunna få en potentiell klimatbesparing på 5 100 ton koldioxidekvivalenter per år, jämfört med om man i stället bygger nya, likvärdiga skolor.
– Att vi sparar på klimat och miljö på det här viset är ju ingen nyhet. Det som är nytt med den här rapporten är att vi har räknat på det, tagit fram siffror och kan ange storleken på vinsterna med det, förklarar Johanna Andersson på IVL.
Att bevara och renovera byggnader har flera fördelar som gör det både ekonomiskt och miljömässigt hållbart att bevara jämfört med att bygga nytt. Till exempel genom lägre byggkostnader och tidigare hyresintäkter.
– Tiden för ombyggnation och renovering är oftast kortare än motsvarande nybyggnation, vilket genererar tidigare hyresintäkter för fastighetsägaren, berättar Johanna Andersson.
Bevarande minskar behovet av rivning och nybyggnation, vilket leder till lägre kostnader för material och arbetskraft.
– Vi har bland annat pratat med en av Sveriges största fastighetsägare som bekräftat detta för oss. Vi vill gärna, till framtida studier, ha ännu mer exakta siffror på just detta. Fler och fler aktörer blir intresserade av att delta i våra studier, så våra förhoppningar är att vi även ska få underlag att kunna redovisa det i framtida studier, säger Johanna Andersson.
Allt fler fastighets- och byggföretag arbetar i dag med bevarande och renovering, men det är inte alltid bolagen kallar sina insatser för det. Att inte fler fastighets- och byggbolag använder sig av renovering och cirkularitet – trots de uppenbara ekonomiska vinsterna – tror Johanna Andersson beror på att förändring tar tid.
– Första gången något ska göra så kostar det mer, allt är dyrt i början. Processerna för att riva och bygga nytt är etablerade, man vet hur det ska göras. Det är svårare att transformera och anpassa byggnader.
Det finns i nuläget få experter inom cirkulärt byggande i Halland, medan spridningen gällande kunskapsnivån om cirkulärt byggande är stor. Resultaten visar att utsläppsminskning, ökad resurseffektivitet och kostnadsbesparingar är viktiga drivkrafter för fortsatt återbruksarbete.
Studien är genomförd inom projektet Bruka Halland, som finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Region Halland. IVL:s medverkan finansieras även av forskningsstiftelsen SIVL, Stiftelsen Institutet för vatten och luftvårdsforskning.
