Vilka utmaningar och möjligheter innebär det när en stor del av aktiviteten som sker i stadskärnan påverkas av hur många som bor och hur många som pendlar in för att jobba i stadskärnan. Det har Fastighetsägarna och HUI kartlagt i sitt senaste Cityindex.
I en ny rapport som presenterades igår så har Fastighetsägarna och HUI kommit fram till att Göteborg har den stadskärna som har stört nettoinflöde av arbetskraft, i jämförelse med andra jämförbara städer. Bara två procent av kommunens befolkning bor i stadskärnan.
Linda Siverbo, näringspolitiskt ansvarig på Fastighetsägarna GRF, menar att utmaningar för fastighetsägarna och även för andra är att ett kritiskt befolkningsunderlag är nödvändigt både för att säkerställa köpkraft och flöden av människor.
– Fler boende betyder en rikedom i form av mångfald på alla sätt och en mix av åldrar vilket i sin tur ger underlag för ett brett utbud av verksamheter. Blandade generationer gör dessutom att människor rör sig i stadskärnan under fler av dygnets timmar. Det ger både trivsel och trygghet, något alla efterfrågar och som är avgörande för att vi ska lockas till stadskärnan, säger hon.
Linda Siverbo säger att möjligheten och kanske också nödvändigheten framåt är en målmedveten förtätning i stadskärnan.
– Detta kan ske på många sätt och olika nivåer. Mer kan bebyggas – Heden väntar fortfarande på just det. Även om den inte bebyggs helt och hållet, så finns möjligheter till förtätning där. En annan avgörande aspekt är flexibilitet i detaljplaner – man måste se att det som tidigare lämpat sig för kontor kanske idag är mer efterfrågat som bostäder och vice versa.
– Det är olyckligt och anmärkningsvärt att det politiska styret i Göteborg, utan föregående konsekvensanalys, har beslutat sig för att införa miljözonen klass 3 i innerstaden. Stadskärnan är under överskådlig tid i mycket hög grad beroende av inflödet av pendlarna. Den strömmen måste hanteras med omdöme, medvetenhet och förtänksamhet.
Hur viktigt är det för pendlarna när de kommer in till Göteborg att de kommer till en plats där också de lokala göteborgarna är och trivs?
– Det märks såklart på folklivet och mångfalden av människor och åldrar att det är en levande stad. Där människor bor och lever är det liv och rörelse under fler av dygnets timmar, vilket gör platsen attraktiv och lockar än fler. En god spiral startas när flödena och mångfalden ger en känsla av positiva upplevelser och en miljö som är trygg och spännande på samma gång.
Pendlingsorterna såg ett uppsving under pandemin och hemarbetet, hur ska man ta fasta på det?
– Den trenden består i viss mån genom att många fortfarande delvis jobbar hemifrån. Trenden är att i området/kvarteret där vi har vår arbetsplats i staden, vill vi också kunna uträtta ärenden och umgås. Faktum är att just det, efter pandemin, visat sig viktigare än utformningen av själva kontoret. Så där finns ytterligare ett skäl för staden att erbjuda ett brett utbud av verksamheter och inbjudande platser och kvartersmiljöer.
Vad skulle du ge Göteborg för betyg när det kommer till en mixad stadskärna som ger flera besöksanledningar?
– Jag tycker att Göteborg klarat sig väldigt bra med tanke på det svaga befolkningsunderlaget. Göteborg är framgångsrikt när det gäller att bygga på destinationen och events, men det skulle vara farligt att luta sig tillbaka. Läget är ändå sårbart och det gäller att ta utmaningarna framåt på allvar. Brett samarbete och samverkan mellan alla intressenter i stadskärnan med ett gemensamt mål att stärka det lokala, unika, finns på flera håll i Göteborg redan nu men behöver förstärkas och fördjupas och det blir allt viktigare framåt.
Vad behöver staden jobba med?
– Förutom förtätning så behövs en flexibel syn på planer och blandade verksamheter i de lokaler som finns. Att ännu mer koppla ihop destinationen med upplevelser som knyter an till det lokala, det unika och det som bara Göteborg har att erbjuda. Och att än mer öppna för kultur och upplevelser kopplat till det som gör Göteborgs unikt, säger Linda Siverbo.
Vad tycker du att beslutsfattarna i och utanför Göteborg ska ta med sig av den här rapporten?
– Att det idag finns ett fantastiskt fint utbud i Göteborg men att en fortsatt positiv utveckling bygger på förtätning och ett medvetet arbete för ökad mångfald och mer kultur och upplevelser som knyter an till det unika lokala. Det kan ske genom att öppna upp för initiativ och investeringar från näringslivet, det är där kännedom om marknaden finns. Bara en rik tillväxt och blomstrande stad kan säkerställa framtidens välfärd, det är ett centralt budskap till beslutsfattarna.
I Cityindexet kommer de också fram till att omsättningen i Göteborg stadskärna ökade med 26 procent 2022, vilket är en starkare ökning än andra jämförbara städer. Den bransch som gick bäst var hotell, medan dagligvaror hade det tuffast.
Göteborgs kommun har också ett försäljningsindex över 100, vilket tyder på att kommunen attraherar köpkraft från andra kommuner. Detaljhandelsförsäljningen har ökat lika mycket i stadskärnan jämfört med kommunen i helhet. Stadskärnans snittköpsutveckling har minskat med sex procent 2022, vilket är lägre än andra jämförbara städer. Stadskärnan står för 21 procent av kommunens totala detaljhandelsomsättning, vilket även det är en lägre andel än för jämförbara städer.
Bara en femtedel av göteborgarnas handel sker i dagsläget i centrum – kan vi dra någon slutsats om det?
– Det behöver öka, bland annat genom förtätning men också genom ett bredare utbud av verksamheter och upplevelser.
Trots det ökar omsättningen i stadskärnan – där hotell står för den största delen av omsättningen. Är det ett dåligt betyg att snittköpsutvecklingen inte ökar eller kan det vara så att hotellen fel placerade?
– Hotellen går bra och ligger säkert bra. Snittköpsutvecklingen är svag i hela landet och det visar att vi söker en ny typ av möten i staden, möten som bygger på upplevelser och inte på traditionell shopping, säger Linda Siverbo.
