Mark- och miljödomstolen har upphävt de djärva planerna att bygga 13 000 kvadratmeter kontor ovanpå det välkända Trygg-hansa-huset på Kungsholmen – men nu kan planerna vara på väg att väckas till liv igen. Fastighetssverige berättar mer om det långdragna projektets framtid.
KPA Pension, som är en del av Folksamgruppen, förvärvade kontorsfastigheten Brädstapeln 16 av Areim för 4,3 miljarder kronor under hösten 2019. Det är en stor kontorsfastighet på östra Kungsholmen som uppfördes 1976 för Trygg-Hansa och byggnaden innehåller 36 700 kvadratmeter uthyrningsbar area.
Alldeles intill Trygg-Hansa-huset ligger kontorsfastigheten Brädstapeln 13 som under sommaren 2019 såldes av SEB Trygg Liv till Europa Capital tillsammans med NCAP som operating partner. Brädstapeln 13 innefattar cirka 12 000 kvadratmeter uthyrningsbar kontorsyta.
Innan de sålde hade de tidigare ägarna SEB och Areim i flera års tid jobbat med planerna på att bygga ut kontorsytan ovanpå fastigheterna Brädstapeln 13 och 16. De ursprungliga planerna har varit pausade sedan våren 2018 på grund av ett flertal överklaganden, men den detaljplan som togs fram och först antogs i stadsbyggnadsnämnden i april 2018 ger möjlighet att uppföra en påbyggnad på två till tre våningar på det befintliga höga kontorshuset och innebär en ökning av bruttoarean ovan mark på cirka 8 000 kvadratmeter.
Påbyggnaden i sig rymmer cirka 13 000 kvadratmeter BTA och förutsätter att man river i huvudsak tekniska utrymmen samt kontorsutrymmen på taket på cirka 5 000 kvadratmeter. Användningen föreslås vara kontor och centrumändamål med möjlighet till parkering i våningar under mark. Påbyggnaden planeras innehålla kontor och en restaurang och vid ett förverkligande skulle byggnaden bli ännu mer synlig i stadsbilden och bli ett landmärke för östra Kungsholmen.
Stadsbyggnadsnämnden antog alltså förslaget till detaljplan för snart tre år sedan men beslutet överklagades av både sakägare och föreningar. De sakfrågor som överklagades handlade främst om önskemål om byggnadsminnesförklaring och att inte bygga på en blåklassad byggnad samt påverkan på stadens siluett och grannfastigheter. De formella frågorna handlade om att en miljökonsekvensbeskrivning borde ha upprättats, om kommunen fullgjort sin skyldighet i att informera berörda sakägare samt om nämnden var behörig att anta detaljplanen.
Frågorna har behandlats i flera instanser de senaste åren, bland annat så högt upp som i Högsta domstolen, innan de tre huvudfrågorna till slut kunde avgöras i mark- och miljödomstolen. Domstolen ansåg att detaljplanen inte medfört sådan betydande miljöpåverkan att en MKB borde ha upprättats och domstolen ansåg inte heller att man hade informerat sakägare på felaktigt sätt utan att det var tillräckligt att informera bostadsrättsföreningars styrelser.
Däremot ansåg domstolen att planläggningen var av principiell beskaffenhet och av såpass stor vikt att stadsbyggnadsnämnden inte var behörig att anta detaljplanen, utan planen skulle ha antagits av kommunfullmäktige. Därför upphävdes stadsbyggnadsnämndens beslut om antagande av detaljplanen den 19 november 2020.
Med anledning av att domstolen upphävt detaljplanen på formella grunder krävs därför ett nytt antagande, och det är det beslutet som nu är på gång enligt ett utlåtande från stadsbyggnadskontoret. Samma detaljplan föreslås alltså nu godkännas av stadsbyggnadsnämnden för att sedan överlämnas till kommunfullmäktige för antagande.
Beslut i frågan ska tas vid stadsbyggnadsnämndens nästa sammanträde den 4 februari.
