För fjärde året i rad måste Fastighetsägarna Stockholm begära att en oberoende skiljeman ska avgöra den årliga justeringen av bostadshyrorna i Stockholms län och på Gotland. Nu uppmanar de den kommande riksdagen att ändra lagstiftningen för att minska behovet av skiljeman i framtiden. Ytterst handlar det, enligt Fastighetsägarna, om det kollektiva förhandlingssystemets legitimitet.
Förhandlingarna om 2027 års allmänna hyresjustering i kommunerna i Stockholms län och på Gotland inleddes i slutet av april. Tre månader senare konstaterar Fastighetsägarna att parterna står för långt från varandra för att fortsatt förhandlingar ska vara meningsfulla.
– Vår förhoppning om att nå i mål förhandlingsvägen infriades tyvärr inte. För att undvika att hyresgäster och hyresvärdar ska drabbas av retroaktiva höjningar under 2027 tvingas vi nu vända oss till hyresnämnden, som i sin tur ska utse en skiljeman som ska avgöra hur mycket hyrorna ska höjas, säger Fastighetsägarnas Stockholms förhandlingschef Nathalie Brard.
Att hyresjusteringen nu ska avgöras av oberoende skiljeman kommer inte som en överraskning. Sedan möjligheten att vända sig till en skiljeman infördes 2023 har det varit regel snarare än undantag. Under våren genomförde Fastighetsägarna en utvärdering av systemet för att få svar på varför det blivit på det sättet.
– Utvärderingen pekade ut ett antal brister i lagstiftningen som försvårar för parterna att genomföra konstruktiva förhandlingar. I grunden handlar det om brist på transparens. Lagstiftningen anger varken varför hyrorna behöver justeras eller på vilka grunder det ska ske, förklarar Nathalie Brard.
Hon uppmanar nu den riksdag som tillträder efter höstens val att åtgärda bristerna i lagstiftningen.
– Det måste ske en snar förändring. Ytterst handlar det om legitimiteten för det svenska kollektiva förhandlingssystemet. Om varken hyresgäster och hyresvärdar litar på systemet har vi ett grundläggande problem som måste åtgärdas, säger Nathalie Brard.
