Stockholmshem har under årets första månad drabbat av inte mindre än två sprängningar i deras fastigheter – en i Rågsved och en i Bagarmossen. Maria Deronius, säkerhetschef på bolaget berättar för Fastighetssverige om det långtgående arbetet de har för att öka tryggheten och om den rutin de övat på både i skarpt läge och årligen.
Maria Deronius beskriver läget just nu i Stockholm som en kittel och att de märker av att det varit stökigt runt om i huvudstaden, något som bostadsbolaget blivit direkt drabbade av.
– Vi började i året med en explosion i Rågsved och en i Bagarmossen. Ingen blev skadad tack och lov, men det har vi i ganska färskt minne, säger hon.
Hur är läget i de områdena nu?
– Det är förvånansvärt bra. Vi har sett till att ha ett fokus så att vi snabbt kan återskapa en normal bild. Så att de boende slipper bli påminda om det som har hänt. Sen ser vi till att vara tillgängliga på plats och finnas till hands. Så vi stöttar våra hyresgäster och ser till att vi har snabb och tydlig information, säger Maria Deronius.
Hon beskriver att de hade tur då de hade lokaler i närheten som gjorde att de kunde öppna upp en plats för information, där hyresgäster kunde ställa frågor och bli erbjuda krisstöd.
– Det blir många frågor i det akuta skedet och människor reagerar olika när sådant här händer. Så vi gör allt för att stå lugnt och stadigt där för att kunna finnas tillgängliga för att prata med människorna på plats.
Vad blir det för följdverkningar hos er som bostadsbolag när sådant händer?
– Vi försöker alltid få tillbaka normaliteten och normalbilden av området, både för dem på plats och för oss i det vardagliga. I de här extraordinära händelserna så sparar vi inte in på resurserna vilket gör att kollegorna får lämna sina normala arbetsuppgifter för att stötta upp. Men vi försöker alltid se till att personalen får det stöd som de behöver för att kunna återgå till sitt normala arbete och börja rulla igång en vanlig vardag igen när det lugnat sig, säger Maria Deronius.
Säkerhetschefen beskriver att de har tre delar i sitt säkerhetsarbete. Den första och grundläggande delen är basleveransen, alltså en aktiv förvaltning. Den innefattar allt från trygghetsvandringar, mörkervandringar, skalskydd och troaxförråd. Men även belysning, nolltolerans mot skadegörelse och broken window-principen, att snabbt åtgärda skador.
– Sen har vi de mer sociala bitarna som trädgårdsmästare, störningsjouren, sociala insatser, odlingsgrupper och den typen av satsningar. Vi har också en trygghetsbil som rullar året runt varje natt. De har alltifrån defibrillator till cykelpump och brandsläckare. Men de gör också en tillsyn på fastigheterna och pratar med folk när de är ute dygnets alla mörka timmar, säger hon.
Den tredje delen är att Stockholms stad sen länge har ett upparbetat nätverk med säkerhetsfolk från stadsdelarna, stadsförvaltningen, trafikförvaltningen och bostadsbolagen som träffas varje vecka.
– Så vi ses i en timme och tar fram en lägesbild för hur det ser ut i staden. Då har vi möjlighet att säga vad som hänt. Om det har varit inbrott i skolan kan vi intyga att vi också märkt av att det varit stökigt i det området. Sen kan vi höras efter mötet för att ta de frågorna vidare. Men det är alltid en fördel att man har ett ansikte och ett namn på den som man samarbetar med, säger hon.
Särskilt när det är akuta situationer så är den upparbetade kontaktvägen viktig berättar Maria Deronius.
– När det kanske smäller till med en brand eller i värsta fall en explosion som det har varit nu – då är den kontaktvägen mycket kortare till att jag vet vem jag ska ringa för att få tag på min samarbetspartner för platsen, om det så gäller skolan i ett område eller om socialjouren måste kopplas in, säger hon.
Hon berättar att de har en ganska tydlig gränsdragning mellan aktörerna.
– När det händer något så kan vi kliva in och ta hjälp av varandra. ”Det här är mitt. Du gör det du gör bäst, jag gör det jag gör bäst”. Och sen försöker vi alltid samla alla aktörer på en och samma plats så att de boende slipper springa runt på en massa olika ställen för att få stöd eller information.
Så hur har samtalen låtit på säkerhetsmötena den senaste månaden?
– Förutom att alla är förfärade att det är hit samhället har kommit så är det också ett ganska starkt fokus på hur vi ska hjälpa till för att minska samhällsproblemet. Det är inte den enskilda förvaltningen eller bolaget som kan gå in och stävja det här. Samarbetet mellan oss fungerar ju så pass bra vid det här laget att vi är tacksamma att vi har varandra. Alla är uppe och på tårna, så vi kör på med det vi vet funkar och tar itu med det vi kan. Nu har det hänt så frekvent så att det har blivit en obehaglig rutin utav det. Men i den rutinen ser jag också att vi blir bättre och bättre för varje gång det händer något, säger Maria Deronius.
Maria Deronius beskriver att de har täta dialoger med lokalpolisen utifrån hur förutsättningarna och lägesbilden är i området. Det kan vara alltifrån hur bolaget själva upplever området just då, till att polisen själva behöver göra ett genomsök av området eller sätta upp kameror. Stockholmshem har också gjort en områdesanalys av hur det såg ut med oroligheter vid sina fastigheter, vilket har fått resultat berättar hon.
– Till syvende och sist så är det inte vår uppgift att stoppa brott. Men vi tog fram statistik för våra fastighetsavvikelser, skadegörelser, observationer från våra tekniker, observationer från boenden och så lämnade vi in det här samlade materialet till polisen, säger hon.
I det materialet kunde de se att på en viss adress kanske det var mer oroligt på tisdagar och mer oroligt på en annan adress på torsdagar, vilket gjorde att polisen kunde rikta in sina insatser och bevakningar på platser utifrån den statistiken.
– Jag tror det tog tre dagar innan polisen gjorde ett stort beslag och det tog en väldig skruv efter det. Det var allt från både vapen- och narkotikabeslag och personer som både blev häktade och dömda, säger hon.
I dialogen med polisen har det varit tydligt att myndigheten endast haft möjlighet att jobba mot de mest akuta skeendena i områdena och att de mjuka värdena har fått stå åt sidan.
– Vi har fått ett väldigt bra utfall utav den här statistiken som vi kunde dela med polisen. Det blev lugnare vilket i sin tur gjorde att de boende blev jättelyckliga över att det här buset och stöket försvann. Men det ledde också till att de fick ett ökat förtroende för polisen och började prata med polisen om sina observationer. Och i slutändan så har vi ju fått det ganska lugnt i de här områdena. Vilket också gör att polisen nu säger att de har tid och utrymme att gå ut och börja prata mer med de unga ungdomarna till exempel, säger hon.
Har du några lärdomar från det säkerhetsarbete som ni gjort på Stockholmshem som du skulle vilja dela med dig av till andra bostadsbolag?
– Det skulle vara att ”krisöva”. Vi tränar krishantering minst en gång per år så att organisationen är medveten om inlarmningsvägar och vilka personer som finns när det händer något. Men också att skapa samarbetsytor innan det blir en kris. Kontakta socialjouren, kommunen, polisen, så att man har kunskapen om vem man ska kontakta. För när det här händer så går det inte att starta upp samarbetsytor tillräckligt snabbt, säger hon
Maria Deronius sista tips är att kalla in så mycket personal som möjligt i det akuta skedet.
– Kalla in mer resurser initialt än vad man tror att man behöver. I akutskedet finns det oftast mycket att göra och man kan alltid stötta på något sätt. Det går alltid att skicka hem någon när det lugnat sig, men det går alltid mycket fortare att avveckla än att starta upp, särskilt om det händer på natten, avslutar hon.
