Kultur spelar en allt större roll i städers utveckling, för att skapa attraktivitet och driva hållbar tillväxt. Frågan har tagit allt större plats och Karin Svanborg-Sjövall, statssekreterare på Kulturdepartementet, ger sin syn på hur stadsutveckling och kulturella och kreativa näringar kan samverka.
Man säger ofta att kulturen har sitt egenvärde samtidigt som den har förmågan att skapa sociala och ekonomiska värden. Men man glömmer ofta bort att den kreativa sektorn är en industri i sig självt säger Karin Svanborg-Sjövall, statssekreterare Kulturdepartementet, när hon gästar Västsvenska Handelskammaren. I en rapport som departementet beställt visar statistiken på att den kreativa näringen sysselsätter 250 000 personer och omsätter 640 miljarder årligen på nationell nivå.
– Det är riktiga industrier och jag tycker inte att det är fult att prata om det. Det är lite skavigt på många håll där man säger att vi inte får prata om kulturen och dess ekonomiska värden, därför att kulturen har ett egenvärde – och så är det.
– Jag tror att man kan hålla två tankar samtidigt. Majoriteten av alla kulturutövare ägnar sig inte åt det de gör för att de blir rika på det. Man tjänar pengar för att man behöver leva och har valt att göra det man gör för att man vill skapa.
– Men det är också sant att den kulturella och kreativa industrin är enormt lönsam och jätteviktig även ur ett tillväxtperspektiv, både på nationell och regional nivå.
Hon ser att det nu börjar hända något med bilden av kulturens värde i samhället i stort. Samtidigt som en självbild av Sverige kanske fortfarande håller tillbaka viss utveckling.
– Jag tror inte vi tänker på Sverige som ett land av pulserande, urbana och kosmopolitiska städer. Snarare är bilden att det är det stilla och välordnade landet som inte har tydligt urbana värden i första hand.
– Men min uppfattning är att det håller på att skifta i synen på stadsutvecklingen. Det är sällan att våra städer är för dynamiska, snarare så skulle det behövas lite mer liv och rörelse.
Det finns problem idag som man kan lösa med stadsutveckling och Karin Svanborg-Sjövall menar att debatten ofta har kretsat kring frågor som handlar om hur människor ska kunna undvika att bli störda av andra människor.
– Det är lite lustigt om man pratar om stadsmiljön, för det är i huvudsak den tomma eller den öde ytan som skapar obehag och otrygghet. Inte minst för kvinnor. Att ha människor som befinner sig i rörelsen på en plats skapar trygghet och det minskar risken för brottslighet och skadegörelse. Kommers, kultur och uteserveringar är sådant som inte bara är värdeskapande i en ekonomisk mening, utan som också är trivselskapande.
– Och för de fastighetsutvecklare som har möjlighet att rusta upp ett nedgånget centralt område och skapa plats för kreativa verksamheter så kan det bli en enorm värdeökning.
Staden är förstås en fysisk siluett och gestaltningsfrågor är oerhört viktiga, säger hon, men framför allt är staden summan av sitt innehåll. Det handlar om krockar och om möten och ett kulturutbud som gör den attraktiv.
– Sen är den här intensiteten och dynamiken som uppstår när människor bor tätt någonting som inte alla uppskattar. Det får man ha respekt för, men det är ingen slump att en majoritet av världens befolkning bor just i städer. Det har en lockelse för väldigt många och det har också i alla tider främjat handel, innovation och tillväxt.
– Sen kan man ställa sig frågan om regeringen borde göra någonting alls. Statsutveckling inte en statlig fråga, utan en kommunal fråga, som ligger inom ramen för den kommunala självstyrelsen och så ska det förstås förbli. Men det är också en fråga om hur staten fungerar. Om det inte gör det med våra myndigheter så spelar det en ganska stor roll vilka förutsättningar man har på kommunal och regional nivå för att agera för städernas utveckling.
Regeringen har tagit fram en ny strategi för levande städer som bygger på analysen kring vad de tror gör en stad bra och vikten av att hitta ett bra samarbete mellan det offentliga, privata- och civilsamhället. Den sätter upp ett nytt mål för stadsutveckling i hela landet som hon sammanfattar så här:
”Sveriges städer ska utifrån sina förutsättningar utvecklas till levande, trygga och robusta livsmiljöer, där människor trivs och vill vistas. Sverige ska vara ett föregångsland för hållbar utveckling av attraktiva städer.”
– Och här är det ett hållbarhetsbegrepp som är ganska holistiskt som handlar om civilsamhälle, estetik, trygghet och livskvalitet. För oss på Kulturdepartementet så har det förstås varit särskilt viktigt just att kulturens roll också lyfts i den här strategin och de kulturella och kreativa företagens plats, arkitekturens betydelse och gestaltningen för stadsutvecklingen.
Hon lyfter fram att man från regeringens sida också har ett flaggskepp, en tioårig strategi för de kulturella och kreativa branscherna, som statsministern i den senaste regeringsförklaringen lyfte som en ny svensk basindustri.
– Där är just en av strategins viktigaste mål att de kulturella och kreativa företagen ska kunna bidra till att skapa attraktiva livsmiljöer. Men också ett diversifierat och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet. Den här strategin är inte styrande för regioner eller kommuner, men jag tycker att den har tagits emot väldigt väl och vi ser att de här frågorna klättrar på dagordningen.
Lokalt så finns det jättemycket man kan göra för att underlätta för kulturutbudet säger Karin Svanborg-Sjövall – som till exempel stödsystem.
– Men det finns väldigt mycket annat man kan göra. Om man vill underrätta för musikscener så kan det handla om serveringstillstånd och om bullerregler som avgör ifall det blir lönsamt eller olönsamt för ett företag att också kunna erbjuda den här typen av kvalitet. Så vi menar att en bra näringspolitik, oavsett om den är lokal eller nationell, är en bra kulturpolitik.
