I Malmö jobbar man till viss del med direktanvisningar, antingen när staden redan har en detaljplan eller när att det finns en intresserad byggherre som har planer för marken som stämmer överens med vad som efterfrågas.
– Det är byggindustrin som arrangerar de dialoger vi har med byggherrarna varje år, där vi diskuterar vår inriktning. På så sätt har vi en väldigt god dialog med branschen om vad vi och de vill åstadkomma, säger Andreas Schönström.
Ser ni någon anledning för att ställa om markanvisningspolicyn i det här läget?
– Nej vi har inte sett något skäl till det utifrån konjunkturen. Vi har jobbat under ganska många år nu med att göra vår markanvisning mer transparent och mer lika för alla. Från Malmös sida är det ett väldigt trubbigt verktyg att försöka hålla igång byggkonjunkturen genom markanvisningar. Vi jobbar snarare med tomträttsavgälder där man kan få hjälp för att möta konjunkturen, säger han.
Hur diskuterar ni svårigheterna att hålla uppe det målet som ni har om bostadsförsörjningen?
– Just nu har vi inte riktigt de svårigheterna därför att vi har byggt med så hög takt de gångna åren. Det finns ofta förklaring till varför vi inte riktigt har nått upp till målen. Däremot tror jag att vi är i början av de här svårigheterna och bedömningen är att vi behöver jobba mer tydligt tillsammans med branschen, säger Andreas Schönström.
Malmö har länge jobbat med social hållbarhet. Något som Andreas Schönström menar märks bland de aktörer som staden har kontakt med.
– Vi ställer vissa krav på de som ska bygga i Malmö. Att de inte bara bygger i Nyhamnen och bostäder med havsutsikt – utan också att de gör ett åtagande att vara med i stadsutvecklingen i andra delar av Malmö som i Rosengård eller Lindängarna, säger han.
Så ni ser ingen anledning till att ställa högre krav på de markanvisningar ni ger?
– Inte i någon större utsträckning än vi gör idag. Aktörerna som finns i Malmö är redan så medvetna om deras viktiga del i integrationen. Men om jag säger så här, om det kommer något bolag nu som enbart vill bygga bostäder med hamnutsikt så kommer vi tacka nej till det. Men det är klart att vi ställer allt högre krav inte bara på var man bygger, utan också att man till exempel ser till att ta in praktikanter eller stöttar föreningar i området.
Det har varit mycket tal på sistone om arbetslivskriminaliteten och en av lösningarna som föreslås är att använda sig av krav på kollektivavtal i upphandlingen i alla led av underleverantörer. Hur ser ni på det?
– På så sätt jobbar vi såklart redan med de byggen som Malmö stad och MKB genomför. Det är inget krav vi ställer på andra som bygger i staden men vi har en bra dialog med byggindustrin om att det måste vara ordning och reda på arbetsmarknaden, säger han.
Vad har ni för verktyg att jobba med när det kommer till markanvisningarna?
– Från Malmö stads sida jobbar vi mycket med jämförelseförfarande i markanvisning, inte primärt direktanvisningar. Där jobbar vi mycket med transparensen och att det ska vara tydligt att det sker på lika villkor, men på det stora hela så ser vi en fördel med att inte anordna markanvisningstävlingar i någon större utsträckning, säger Andreas Schönström.
Hur ska ni som stad jobbad på att hålla uppe takten i stadsutvecklingen i den här lågkonjunkturen?
– Vi har pratat mycket mer om hur vi jobbar med tomträttsavgälden. Redan idag kan man få rabatt på tomträttsavgälden de första 10 åren om man bygger en blandad upplåtelseform sitt område. Det kan vi bredda nu för att möta konjunkturen. Det har vi sett som ett mycket effektivare instrument än markanvisningsprocessen.
Andreas Schönström berättar att i dagsläget är avgälden 3 procent på 100 procent av markens värde. Om man bygger en upplåtelseform som fattas området så finns möjligheten att varje första året betala 3 procent av 10 procent av markens värde.
– Sen höjs det som en trappa, som med tiden blir 3 procent på 20 procent eller 3 procent på 30 procent. Det beror lite på vad vi förhandlar om och vilken mark det är. Det ser vi som mycket effektivare, särskilt nu när det är svårt att låna pengar från banken för fastighetsutvecklarna, säger han.
Hur reagerar bolagen på det – tycker de att det är en bra lösning?
– Ja, nu kan man säga att konjunkturen har svängt väldigt snabbt även för dem. Historiskt sett har det varit så billigt att låna pengar från banken att det inte varit lönsamt att få 3 procents avgäld från kommunen när bankräntan har varit under 3 procent. Nu tror vi att det kommer att vända, men det är lite för tidigt att säga.
Han säger att staden märker att det har skett en kraftig inbromsning och att bolagen inte riktigt har bestämt sig för vilken finansieringslösning som passar dem bäst.
– Men i samband med finanskrisen 2008 såg vi att de som bygger i större utsträckning ville ha en tomträtt. Sen har vi i Malmö sällan sägt nej till friköp. Så vill företagen friköpa marken efter några år när läget är annorlunda så brukar de få lov att göra det om marken av strategiska skäl inte ska vara kvar i kommunens logi, säger Andreas Schönström.
I Stockholm diskuteras det om att fortsatt stimulera byggandet för att hålla människor i arbete. Kommer ni göra något liknande?
– Nej, inte mer än det som gäller tomträttsavgälderna. Det som vi som stad kan göra är just trafiksatsningarna som vi åtagit oss. Vi har egentligen allt vi behöver i ekonomiska muskler för att dra igång de projekten. Men med den konjunktur som är så räcker inte de medlen lika långt som tidigare. Vi måste helt enkelt sätta en lätt fot på bromsen och vänta in prisstegringen, tills det stabiliserar sig. Det är ett åtagande vi som stad har, men på något sett måste man hitta felet på bromsen innan man kan gasa, säger Andreas Schönström.
