Fler barrträd i staden kan förbättra luften och träd och grönska i staden dämpar också buller, ger skugga under varma sommardagar, buffrar regnvatten och bidrar till ökad biologisk mångfald. Fördelarna är många, men samtidigt finns det en risk att träd också påverkar luftcirkulationen vilket leder till lägre ventilation och att koncentrationen av luftföroreningar stiger.
I samband med stadsplanering är det viktigt att kunna avgöra vilken av dessa faktorer som har störst betydelse.
– För att kunna förstå hur vegetationen påverkar luftkvaliteten behöver vi veta mer om hur olika arter tar upp föroreningar. Vi behöver också veta mer om hur träd påverkar luftflödet i olika urbana miljöer, säger Malin Gustafsson.
I sommar ska mätningar genomföras på olika trädarter som identifierats som intressanta för det förväntade nordiska klimatet, dessa inkluderar bland annat svarttall, samt lövträden Zelkova och Eucommia – två relativt nya arter för det skandinaviska klimatet som tycks stå sig bra i stadsmiljö både avseende torka och sjukdomar.
Med hjälp av mätresultaten och avancerade modeller ska forskarna analysera hur träden påverkar luftföroreningshalterna.
– Vi tror att val av trädarter samt hur träden placeras i den urbana miljön spelar stor roll. Vi vill maximera grönskans positiva effekter. Det ska bli spännande att se vad mätningarna visar, säger Malin Gustafsson.
Har ni sonderat för intresse från städer och kommuner för den här sortens frågor generellt och trädfrågan specifikt? Eller tänker ni utföra forskningen, så att säga, ”på spec”?
– Vi har i tidigare forskningsprojekt identifierat ett behov av mer kunskap och vägledning när det gäller urban grönska, och specifikt träd. Vi kommer även i detta projekt genom workshops och webbinar utöka denna behovsbild. Vi har också ett nära samarbete med Göteborgsstad i detta projekt för att försäkra oss om projektets relevans och säkerställa att resultaten blir användbara.
För att kunna öka vegetationen så behöver man ju tänka på placeringen av grönska. Många stadskärnor är ju redan väldigt täta. Hur ska man, som stadsplanerare, tänka när det gäller detta? Hur ska allt få plats?
– Detta är en mycket viktig fråga, och för att lyfta detta har vi ett tätt samarbete med stadsplanerare och förvaltare i Göteborg. Bland annat har vi precis haft en första workshop avseende hur man skulle kunna öka grönskan i olika stadsmiljöer. Vilka möjligheter och begränsningar finns det?
– Inom detta projekt kommer vi modellera hur placeringen av träd påverkar luftkvalitén i olika stadsmiljöer, scenarierna som ska modelleras kommer tas fram i samråd med stadsplanerare förvaltare för att säkerställa att de är realistiska. Vi är medvetna om att en av de mest begränsande faktorerna ofta är platsen under marken, där trädens rötter ska samsas med rör och ledningar, detta är något vi kommer ha med oss när vi designar scenarierna.
– Sen är det så att på vissa plaster kommer det inte vara realistiskt att placera träd, på grund av platsbrist och konkurrerande kulturvärden, men det kanske finns möjlighet att etablera småskalig grönska såsom gröna väggar, buskar och gröna tak istället.
Fördelarna men träd och grönska i staden är många, men det finns också risker. I samband med stadsplanering är det viktigt att kunna avgöra vilken av dessa faktorer som har störst betydelse, skriver ni. Men är ändå inte fördelarna väldigt många fler? Eller varför gör man annars den här studien?
– Absolut fördelarna är många fler, och nyckeln till en grön stad är att vi kan visa på grönskans många nyttor för att motivera de kostnader och utrymmen som krävs. Som en del i detta vill vi visa hur val av träd och placering av träd även kan bidra till en bättre luftkvalitet. Genom smart planering kan vi förhoppningsvis optimera trädens ekosystemtjänster.
Om vi tänker oss takytor och vertikala odlingar som en del av platsbristslösningen, hur realistiskt är det? Många pratar om det men bygger fortfarande traditionellt, utan sådana lösningar. Hur ser din bild av framåtskridandet på det här området ut?
– Träd, och speciellt stora träd, bidrar med otaliga ekosystemtjänster i en stad, och det är därför vi har fokuserat på träd i denna studie. Men utöver att vi behöver bevara befintliga träd och etablerar nya träd så behöver vi också titta på alternativa lösningar.
– I ett annat forskningsprojekt som vi precis fått finansierat kommer vi titta på småskalig grönska (gröna väggar, gröna tak mm) för att lyfta just dessa frågor. Vi vill se om småskalig grönska kan användas för att skapa tilltalande, hållbara, gröna stadsmiljöer där möjligheten för etablering av träd är begränsad.
Projektet är ett samarbete mellan IVL Svenska Miljöinstitutet, Göteborgs stad, Göteborgs universitet och Göteborg Botaniska trädgård.
