Omsättningssiffrorna för 2022 visar att de svenska stadskärnorna har återhämtat sig och passerat 2019 års nivåer, detta enligt rapporten Cityindex Sverige, ett samarbete mellan Fastighetsägarna och HUI Research. En stor del av omsättningen beror dock på inflationen och även om besöksflödena i stadskärnorna stabiliserades förra året så ligger de på en lägre nivå än innan pandemin – jämfört med 2019 uteblir fortfarande var femte besök. Erik Jonsson, analytiker på HUI, berättar mer om de senaste fynden och ger sin bild av om de där 20 procenten av besökarna som saknas i city någonsin kommer att återvända?
Under 2022 ökade den totala omsättningen i de svenska stadskärnorna med 15 procent och alla stadstyper, förutom de större städerna, gjorde sina bästa år omsättningsmässigt. Även stadskärnornas andel av den totala handeln ökade under 2022, det visar årets rapport Cityindex Sverige, ett samarbete mellan Fastighetsägarna och HUI Research.
Cityindex Sverige kartlägger och jämför den kommersiella utvecklingen i Sveriges 104 stadskärnor, och det de mäter är nyckeltal som omsättning och antal anställda och mätningarna innefattar kommersiell service, handel och restauranger med mera. En av huvudinsikterna i årets mätning är att omsättningen i stadskärnorna nu för första gången är tillbaka på pre-pandemiska nivåer, alltså på högre nivå 2022 jämfört med 2019.
– För alla stadskärnetyper förutom större städer, det är de bakom de fyra största städerna i storlek, så är omsättningen på samma nivå eller högre än den var innan pandemin. Mycket av detta var inflationsdrivet och tillväxten inom handeln 2022 drevs primärt av prisökningar, man sålde för mer men efterfrågan och volymerna minskade, säger Erik Jonsson, analytiker på HUI.
Under torsdagen deltog han på en digital presentation av rapporten och berättade där mer om några av fynden från 2022, några som går att känna igen från tidigare år men också förändringar.
– Tillväxten i stadskärnorna är ojämnt spridd, den är högst i de fyra storstäderna och det är faktiskt mer än dubbelt så hög tillväxt i storstäderna jämfört med övriga typer av städer. Storstäderna hade en tillväxt på 24 procent medan snittet för alla kärnor är 15 procent, och Stockholm stod för cirka hälften av tillväxten i Sveriges stadskärnor, det är dock en rätt vanlig andel. Den största omsättningsökningen procentuellt sett återfinns i hotellbranschen som ökade sin omsättning med 54 procent, följt av restaurangbranschen som kunde se en omsättningsökning på 26 procent, det var betydligt mer än till exempel dagligvaror och kläder som ökade mer blygsamt.
Även om inflationen mattats av de senaste månaderna innebär fortsatt höga priser och stigande räntor att ekonomin för många hushåll lär vara pressad under en överskådlig framtid. Besöksflödena i stadskärnorna stabiliserades under 2022, men visar på en nivå lägre än innan pandemin. Jämfört med 2019 uteblir fortfarande var femte besök och Erik Jonsson frågar sig om detta är en permanent förändring eller om det finns en återhämtning efter den nuvarande ekonomiska krisen?
– Det finns tecken på en permanent lägre besöksnivå i stadskärnorna. Nivån var fortfarande 20 procent lägre än pre-pandemin under 2022, och första halvan av 2023 är vi fortfarande efter, de där 10 till 20 procenten verkar fortfarande saknas. Är detta permanent eller en effekt av det ekonomiska läget och att återhämtningen helt enkelt behöver mer tid? Det är svårt att svara på nu, men de siffrorna vi har än så länge för 2023 såg inte jättepositiva ut. Men vi får se när den ekonomiska krisen släpper om de sista 20 procenten återvänder, jag är försiktigt positiv till detta, säger Erik Jonsson.
