Det pratas mycket om att göra innerstaden attraktiv igen genom handel. Men många är överens om att centrum också måste återta sin position som den självklara mötesplatsen. Lena Dalerup, centrumutvecklare på LeDa, samverkan & platsutveckling, är en av dem. För henne är tryggheten, trivseln och träffpunkterna ledord.
Lena Dalerup började sin bana i Nederländerna, där hon arbetade med både regional och lokal näringslivs- och turismutveckling och var med och utvecklade centrumet i Haag. Efter det kom hon till Göteborg.
– Jag kände mig väldigt hemma, med en gång, eftersom staden faktiskt byggdes av, just, holländare en gång i tiden.
I början av augusti rundade Lena Dalerup av sitt vd-skap för centrumorganisationen Innerstaden Göteborg för att i stället starta upp sitt eget bolag, LeDa, som sysslar med samverkan och platsutveckling.
– I LeDa får jag användning för all min erfarenhet från både Haag och Göteborg, berättar Lena Dalerup för Fastighetssverige.
Cityhandeln i Sverige i allmänhet och Göteborg i synnerhet har i stort följt inflationens svängar.
– Vi sitter just nu i en utvecklingsperiod, vad gäller stadskärnan. City är inte bara handel och jag tror att mötesplatsfunktionen kommer att växa ännu mer och bli ett lyft för stadens centrum. Vi kommer från en tid då stadskärnan har varit väldigt beroende av handeln, men efter pandemin kunde vi se hur våra flöden avtog.
Stadskärnans flöde är inte tillbaka på nivåerna för 2019, menar Lena Dalerup, men hon tror ändå att folk stannar längre när man väl besöker den.
– Vi arbetar mer med att skapa den livfulla staden, stadskärnan där man vill stanna till och befinna sig längre tid. Då är det inte bara handel som är viktig; man vill också besöka restauranger, caféer och kulturinstitutioner och vackra platser. Jag hyser gott hopp för stadskärnan. Den kommer alltid att finnas kvar och dessutom vidareutvecklas, den är en levande organism.
Det som gör stadskärnorna unika, anser Lena Dalerup, är att de är platser där alla är välkomna.
– Det är den mest demokratiska platsen i vår stad. Det är den funktionen – och allt som har med det att göra – som kommer att vidareutvecklas framöver. Handel fyller också en social funktion; att träffas där, att mötas ”på stan” och att se andra människor är också väldigt viktigt.
Hur skapar man då den här platsen, dit alla vill komma, bli sedda, mötas och stanna längre?
– Det vi sett under och efter pandemin är att utrymmet mellan husen, den offentliga platsen, har blivit viktigare. Vi fick snabbt ett större behov av att träffas utomhus och i och med det behövde det inredas så att det blev trivsamt.
– Det finns många exempel på hur detta inredande lyckats: på våren, när solen börjar titta fram…alla dessa parkbänkar som står i solen blir ju fullbelagda med en gång på luncherna! En av de största njutningarna är att sitta på en terrass och bara titta på folk som går förbi. Det gillar vi; att titta på varandra.
Göteborg utsågs i våras till årets Purple flag-stad 2024, en nationell utmärkelse som Göteborg får för ett framgångsrikt arbete med att öka tryggheten i Nordstan, Fredsstan, Västra Nordstan och Lilla Bommen. Ansträngningarna för en tryggare innerstad, som drogs i gång 2018, har gett resultat: antalet anmälda brott gick ned med 33 procent i de områden där man arbetade enligt Purple Flag.
– Det som är viktigt i det är arbetet är att jobba tillsammans efter en långsiktig plan med tydliga aktiviteter. En enskild person eller verksamhet är inte ensam ansvarig, men tillsammans så får det stor effekt. Det gäller alla, fastighetsägare, verksamheter och staden.
Tryggheten i stadskärnan kan trots detta fortfarande behöva utvecklas och bli bättre, säger Lena Dalerup.
– Det handlar om att skapa trygghet genom kvällsekonomi och etableringar i form av, till exempel, livsmedelsbutiker eller bibliotek som är öppna kvällstid. Det bor väldigt lite människor i Göteborgs stadskärna, så det saknas ljus uppe i fönstren som gör att man känner att man inte är ensam. Det måste skapas en trygghetskänsla på andra sätt, genom rörelse, liv, ljus i skyltfönster.
Fördelen med långsiktiga planer är också, menar Lena Dalerup, att fastighetsägarna då vet vad som kommer att hända och kan prioritera sina investeringar enligt detta.
– Dessutom är det så att en omorganisation inom kommunen inte behöver beröra planerna, eftersom de, förhoppningsvis, är beslutade av fullmäktige och ligger fasta.
