Stadsbyggnadsdirektören om budgetförslagen: ”Ger signalvärde, men ingen skillnad”

Två av stimulanserna, morötterna, som presenterades igår i bostadsministerns budgetposter för höstbudgeten var riktat till kommunerna. Henrik Kant, Göteborgs stadsbyggnadsdirektör, säger att stimulansåtgärder skulle kunna göra att omvandlingsplaner prioriterades upp. "Ett stöd om 20 miljoner för alla Sveriges kommuner bedömer vi dock som för litet".
Stadsbyggnadsdirektören om budgetförslagen: ”Ger signalvärde, men ingen skillnad”
Henrik Kant. Bild: Göteborgs stad

I denna artikel kan du läsa mer om förslagen och branschen reaktioner, men i all korthet så bestod två av de tre budgetförslagen som kom från bostadsministern igår av incitament till kommunerna. 20 miljoner att dela på för kommuner som tar fram mer flexibla detaljplaner för att möjliggöra omvandling av lokaler till bostäder. Och 60 miljoner att dela på för kommuner som upprättar detaljplaner som möjliggör ny bebyggelse av småhus.

Henrik Kant, Göteborgs Stadsbyggnadsdirektör, är positiv till att regeringen föreslår en stimulans för att öka möjligheterna till omvandling av lokaler till bostäder.
– Ett stöd om 20 miljoner för alla Sveriges kommuner bedömer vi dock som för litet. Vi måste få en tydlig koppling mellan ändringsplaner och utförande av omvandling av fastighetsägande planintressenter så att planändringar görs där det också följs av en omvandling så att det blir bostäder av satsningen.
– När det gäller ändringsplaner och omvandling kan det också bli fråga om att förskole- och skolbehov måste täckas, samt att andra krav som ställs på bostäder i plan skall uppfyllas. Så det är inte helt okomplicerat, säger Henrik Kant.

På stadsbyggnadskontoret i Göteborg är man positiv till omvandling av lokaler till bostäder främst i centrala lägen.
– Fast då inte bottenvåningarna om de ligger i starka stråk så klart. I centrala lägen har vi en för liten andel boende och många av lokalerna ligger inom 1866-års stadsplan där omställning inte kräver planändring utan kan ske med ett bygglov, säger han.

Behövs det en stimulans för att påskynda det här arbetet i kommunen?
– Ändringsplaner med lågt innehåll av bostäder som innebär användning av lokaler till bostäder har idag lägre prioritet på grund av att andra planer med större innehåll går före. Samtidigt som att de omvandlingar vi har genererar behov av förskoleplatser i innerstaden och där är det svårt att tillmötesgå det. Stimulansåtgärder skulle kunna göra att dessa omvandlingsplaner prioriterades upp, säger Henrik Kant.

Han berättar att de redan nu arbetar med att all detaljplanering ska bli så flexibla detaljplaner som möjligt.
– I praktiken innebär det att vi arbetar för att få in andra ändamål i planeringen än vad som efterfrågas. Vi har till exempel i kontorsprojekt också fått in bostadsändamål – ofta för mindre kategoribostäder.

Vad, om något, behöver göras för att underlätta omställningen av lokaler till bostäder?
– Ändringsplaner ska ju gå igenom planprocessen som alla andra planer. För Göteborgs del är framför allt behovet av förskoleplatser för de nya bostäderna en utmaning. Tittar man på regelverket är det kanske tillgänglighetsregler som kan vara utmanande. Att ändra dessa regelverk är en större fråga som dock redan pågår och förskolefrågan är inte lättlöst. En regeländring tar inte bort ett behov, säger Henrik Kant.

Det andra förslaget är att ge ekonomiska incitament för kommuner att planlägga för småhus – hur jobbar Göteborg med den frågan idag?
– Vi försöker skapa effektiva bra bostadsmiljöer och planerar för få ut så många bostäder som möjligt. Traditionellt har det då blivit majoriteten flerbostadshus.
– Småhus är prioriterat för alla politiska partier i Göteborg. Det är positivt med medel för att planera småhus. 60 miljoner per år för alla kommuner ger ett signalvärde, men gör kanske ingen skillnad.

I Göteborgs Stads budget finns målsättningar om att ”500 småhus, primärt med små tomter och i vissa fall med hyresrätt som upplåtelseform, ska byggas varje år. Småhusen ska planeras och byggas över hela Göteborg i anslutning till befintlig infrastruktur, inklusive kollektivtrafik.
– Vi har i flera år arbetat med att öka andelen småhus i startplanen för de detaljplaner som skall startas upp. Då vi inte arbetat med småhus sedan miljonprogrammet tar det en stund att ställa om. De småhusprojekt som nu planeras kommer få ett utfall i färdigställda bostäder om tre, fyra år och framåt, förutsatt att de byggs, säger han.

Bostadsministern menar att kommunerna föredrar att planera för flerbostadshus för att få ut så många bostäder som möjligt per yta – skulle ett ekonomiskt incitament öppna upp för att planera fler villor och småhus?
– Tveksamt om ett ekonomiskt incitament behövs för kommunerna, som också ger effekt. Idag har småhusindustrin det tufft. Det är kanske här som insatser istället får sättas in eller andra ekonomiska incitament som gör att efterfrågan på småhus kan öka för hushållen, säger Henrik Kant.

Läs också