Torleif Falk befinner sig i Göteborg för att delta på stadens 400-årsfirande. Förutom seminarier så kommer det bli ett möte med både Göteborgs och Malmös stadsarkitekter, Björn Siesjö och Finn Williams.
– Vi har regelbundet möten på nationell nivå, kanske främst mellan de tre storstäderna. Vilket är nyttigt att dela kunskapen och prata om utmaningarna som vi möter. Man hanterar frågor på olika sätt och har olika förutsättningar.
Han beskriver det som att det är bland annat är geologin som skiljer städerna åt. Malmö och Göteborg med sin platthet gör att man lättare rör sig mellan olika delar i staden. Medan Stockholm med sin skärgård, uppdelning mellan öar och berg skapar olika typer av naturbarriärer som är en helt annan utmaning.
– Det gör också att det vi bygger syns på ett annat sätt över en längre sträcka. Samtidigt så ser vi att Göteborg i denna mandatperiod till exempel har en mycket mer engagerad politik i hur det ska se ut, medan politiken i Stockholm är mer fokuserade på att det byggs.
Torleif Falk har varit Stockholms stadsarkitekt i snart sju år. Innan dess var han chefsarkitekt på Primula Byggnads, kontorschef och vice vd på TEA och arkitekt på Nyréns. Han har också erfarenhet från ett av stadens bostadsbolag, Stockholmshem, där han arbetat som projektutvecklare. Innan han tog rollen som stadsarkitekt så hade han rollen som samordnare för stadens bostadsbyggande på Stadsledningskontoret. Han beskriver rollen som stadsarkitekt som att vara senior rådgivare till medarbetare, politiken, byggherrarna och arkitekterna.
– Det har tagit en stund att komma in i rollen. Att bygga upp nätverket och metoderna. Men det kanske är det viktigaste som jag har gjort under tiden, att jag har fått till metoderna och att vi tillämpar dem. Samtidigt som jag har drivit på framtagandet av kunskapsunderlaget om hur vi bygger staden. Stockholm har en historia och arv som vi måste förvalta på rätt sätt, säger han.
Han upplever att han byggt upp ett förtroende bland de olika aktörerna inom byggandet i staden och med politiken.
– Så även om jag skulle ha en hållning och politiken en annan, så är det viktigt att vi gemensamt har mål om vad som ska byggas som är så stark och tydlig att den håller över tid. Inte bara på den tid det tar till dess att det börjar byggas, utan så att det som byggs ska hålla sitt värde över en längre tid. Särskilt i och med att vem som styr Stockholm har en tendens att bytas ut vart fjärde år.
Om han under sin tid som stadsarkitekt har satt någon prägel på Stockholm tycker han är svårt att besvara.
– Ser vi det över ett tusenårsperspektiv så kan jag inte säga att det kommer märkas. Inte om vi jämför med de stora namnen som la upp hela planen för staden när den först byggdes i den form vi ser den idag. Min period kan man kanske säga handlat mer om att fånga upp Stockholms identitet och utveckla den, och kanske att vissa projekt har fått en viss inriktning eller prägel från det.
Vägen ut ur inbromsningen av stadsutvecklingen till följd av bland annat ekonomin är att planera mer säger Torleif Falk.
– Det ser tufft ut och det kommer bli svagt med byggstarter en tid framöver. Därför tror jag att det bästa vi kan göra nu är att planera framåt och ta fram planer och bygga upp planreserver. Men jag tror att det kommer vara lågintensivt den kommande tiden, med allt vad det innebär för stadens mål och behov om bostadsbyggandet och följderna det får.
Han ser också att stadsutvecklingen kan hjälpa till med de sociala utmaningar som staden har, inte minst genom att man använder byggande för de som har en svag ekonomi. Samtidigt är det viktigt att man inte tummar på kvalitet, hållbarhet och klimatmålen. En risk finns att det kanske är arkitekturen som står på spel i lågkonjunkturens spår.
– Vi har inte sett någon riktigt högkvalitativ märkesbyggnad på väldigt länge, och det är något som jag önskar att vi får till snart. En del av det som påverkar är de långa processer vi har idag. Det skapas av bland annat alltmer komplexa regelverk. Detta leder till kompromisser som gör att projekten inte får den standard man skulle önska.
Torleif Falk lägger förhoppningen till nya Nobelcentret, där man nu ska göra ett omtag.
– Det kommer att ligga i slussen och jag stora förhoppningar och förväntningar på att det ska bli just en sådan byggnad av högsta kvalitet. Nu har vi chansen i Stockholms kanske finaste läge – med ett av världens starkaste varumärken. Det tillsammans med en organisation som vill mycket och en av världens bästa arkitekter, så jag tror att det har potential att nå en riktigt hög nivå.
Slussen är ett projekt som han aktivt har varit med att utveckla i den sista fasen.
– Det ska bli riktigt spännande att se hur det blir. Från att ha varit en kommunikationspunkt tror jag att det kommer utvecklas till en viktig målpunkt för alla stockholmare, som de kommer vara stolta över.
I den andan, hur tycker du att ni i staden samspelar med fastighetsutvecklarna?
– Vi har jobbat ganska intensivt några år med att ta fram kunskapsunderlag, där vi beskriver hur staden är uppbyggd och vad vi förväntar för typ av projekt framåt. Jag tycker att man har tagit till sig det här och att vi följer det gemensamt.
Men det är inte alltid era viljor går ihop?
– Det är klart att det finns enskilda intressen och allmänna intressen. Staden kan inte utvecklas utan att investeringar – och projeketen kan inte utvecklas utan att ekonomin går ihop. Där gäller det att hålla en balans för att projektet utvecklas i en riktning som stämmer överens med våra olika mål.
Torleif Falk tycker att de flesta byggherrar är väl medvetna om det och samspelar bra.
– Det är dessa byggherrar som vi bör samarbeta med. Sen finns det byggherrar som drivs mer av egoistiska mål och där har vi en uppgift i staden att leda och verka för att det som byggs är förankrat demokratiskt i och med att alla påverkas av det som byggs.
När Torleif Falk ska sammanfatta vilka projekt han ser fram emot att se när de står färdiga så blir listan lång. Slakthusområdet, Lövholmen, Bromma flygfält, Älvsjö och Norra Djurgårdsstaden.
– Sen har vi Slussen som snart är klar, samtidigt som vi väntar på besked från regeringen om Operan. Och såklart överdäckningen av centralstationen. Generellt händer det mycket i Hamnområdena och vattenfronterna, vilket är ett av Stockholms utmärkande karaktärsdrag, så det är spännande att vi får utveckla det.
Är det något som du känner dig orolig för i de här projekten?
– Inte direkt orolig, men jag tänker att man ändå måste vara vaken för stora utvecklingsområden, att man sätter dessa i en slags Stockholmskontext, så att vi att vi inte går in i trender som är tillfälliga. Och att vi håller fast vid Stockholms identitet och förutsättningar.
Men han har också en oro för att det som byggs nu har riskerar att enbart vända sig mot en särskild målgrupp som har råd att bo där.
– Det kan leda till att segregationen blir större och kan skapa sociala utmaningar på sikt. Sen har byggandet också en stor klimatbelastande effekt som vi måste vara vaksamma med.
Han känner också en viss farhåga över de komplexa regelsystemen, som enligt honom kräver en stor pragmatism.
– Men det kan också leda till sådana kompromisser i de projekt som vi bygger att de till slut blir urvattnade.
Är inte begränsningar kreativitetens moder?
– Till viss del, men jag tänker att det är viktigt att vi får en rik stad där det finns plats för upplevelser och känslor. Att Stockholm inte bara blir en teknokratisk stad. Det man gillar med Stockholm är att det är vackert, naturnära och är en stads som är härligt att bo i. Det är det som bidrar till Stockholm som varumärke, och ett starkt varumärke bidrar till också ekonomin också på lång sikt, vilket behövs för att möta alla behov, säger han.
Nu befinner du dig i Göteborg där Karlatornet börjar nå sin slutliga form. Är det aktuellt med något liknande i Stockholm?
– Jag har inget emot höga hus, men om jag säger så här; vi har inga behov av att tävla om vem som kan bygga högst. Och jag tycker inte att något så högt hör hemma i Stockholm, varje byggnad måste ha en särskild roll och ska utformas efter sin plats. Jag tänker att Stockholm har andra värden än så.
