Sakta men säkert tas stegen framåt för ett av Nordens största stadsutvecklingsprojekt. Det som ska bygga ihop innerstaden i Göteborg, med handelsområdet på andra sidan älven, Backaplan, som ska stöpas om till 7 000 bostäder, 20 000 arbetsplatser, 140 000 kvadratmeter kontor. Fastighetssverige var på plats när man invigde det showroom som ska introducera göteborgarna till den nya delen av innerstan.
Backaplan, bara två kilometer från centralstationen via nya Hisingsbron, är ett område som idag är präglat av köplador, stora parkeringsytor och suset från Lundbyleden som mynnar ut i E6, E10 och E45. En jämförelse skulle kanske vara Kungens Kurva, fast precis vid Slussen.
Göteborgs stad har jobbat med området Backaplan och omstöpningen av den sedan 2015. Kritiken har i många fall handlat om att handlare känner sig tvingade att flytta på sig och att de som vill besöka och handla med bil inte känner sig sedda i den nya stadsdelen som ska växa fram och stå klar 2040. Det första spadtaget tog man förra året då Skandia Fastigheter inledde sitt arbete med sin första etapp, där det ska byggas handel och 420 hyresrätter fördelade på två byggnader och ett åttavåningshus med parkering i tre plan.
Utöver att Skandia redan kommit igång med ett av sina projekt så har man nu två detaljplaner i väntan på godkännande berättar Göteborgs Stadsarkitekt Björn Siesjö när showroomet invigs i den stora Coop-fastigheten i hjärtat av Backaplan.
– Vi är aspepp. Vi har jobbat med de här detaljplanerna väldigt länge nu. Så det här känns så roligt att just nu så byggs det för det nya Coop och den här gamla kassaskåpsfabriken som det är från början kommer att rivas efterhand för att lämna plats åt innerstad. Det är jätteroligt, säger han.
Konsortiet bakom storsatsningen Framtidens Backaplan består av Skandia Fastigheter, Balder, Riksbyggen och KF Fastigheter. En av dem som närvarade från konsortiets sida var Joakim Gralén, fastighetsutvecklare på Balder. Han berättar att för Balders del så är Backaplan ett av de största stadsutvecklingsprojekten som de har.
– Backaplan är tillsammans med Kungens kurva i Stockholm ett av de stadsutvecklingsprojekt som har kommit längst och där det börjar bli konkret nu, säger han.
När hoppas ni på att kunna få sätta spaden i marken för det ni ska bygga?
– Vi har ett kontorsprojekt som vi försöker få igång under 2024-2025 och de första bostäderna hoppas vi kunna börja bygga under slutet av 2025.
Vi är på våg mot lågkonjunktur, hur diskuterar ni inom Balder kring Backaplan och avvägningar i era beslut just nu?
– Det är ingen fråga för Backaplan på det sättet, dels för att vi är i ett planarbete samtidigt så försöker vi positionera oss inför att lågkonjunkturen släpper, säger Joakim Gralén.
Hela Backaplan ska stå klart 2040. Det är långa tidsperspektiv som vi får ha i åtanke här. Hur lägger ni som bolag upp strategin för ett sånt här arbete?
– Strategin för vår del är ju att vi har fastigheter som rullar och går i området idag, som är väl fungerande handelsverksamheter. Just på Backaplan har vi inte kommit längre än att vi har skapat möjligheter för planarbetet som vi jobbar parallellt med innan vi kommer till skott med att bygga nytt.
Han betonar att den finns en handel på Backaplan som är viktig att bibehålla under tiden som det nya kommer på plats. Ett viktigt pussel som ska läggas för att man inte ska släcka ner hela Backaplan och öppna upp det igen 2040 när området står klart.
Vilket skede är ni i nu?
– För vår del är vi i skedet att vi har en stor detaljplan som är i samråd och vi har en stor detaljplan som snart ska gå på granskning. Så det är ju två signifikanta steg i planprocessen. Utöver det så har vi två detaljplaner som vi jobbar med att få igång, säger Joakim Gralén.
Ni är en del av konsortiet som driver stadsutvecklingen av Backaplan. Hur har samarbetet funkat än så länge?
– Samarbetet är ju helt avgörande för framdriften. Det är också så att när vi samarbetar så har vi ett gemensamt arkitektstöd som håller ihop själva utformningen av den här stadsdelen och det tror jag är väldigt viktigt.
Är ni oense någon gång?
– Aldrig.
Vad gör ni för att komma överens om det frågor som ni har lite olika synpunkter på?
– Vi har inte haft problem att komma överens sinsemellan. Det beror nog på att vi har våra egna fastigheter och att det är de fastigheterna som vi utvecklar. Så man är inte inne och tallar på varandras fastigheter vilket annars skulle kunna skapa konflikt. Men vi är också så överens om visionen i att bygga en ny del av Göteborgs innerstad, säger han.
De senaste decennierna har stadsutveckling främst handlat om att bygga bostadsområden som krävde bil och förutsatte att man jobbade på annan plats. Det här är en annan sorts stadsutveckling, menar Joakim Gralén.
– I stadsmiljöer måste bottenvåningen vara levande med någon form av verksamhet. Men det är också en mycket större helhetsbild som ska tas fram. Just sammansättningen med lokaler, verksamheter, bostäder och trafiklösningen kring det, säger Joakim Gralén.
Björn Siesjö säger att man inspirerats av modellen ”15-minutersstaden”.
– Inte med bil på 15 minuter såklart då. Men det vi vill göra är att försöka hålla trafiken utanför det nya området. Där har vi kikat på hur man löst det i Vancouver som brukade vara väldigt bilberoende innan man byggde ihop en mixstad. Men också Barcelona där man stängt av var tredje gata för biltrafik vilket har skapat massa vistelsekvalitéer. Så på Backaplan vill vi lämna känslan av ett bilhav.
En annan stor stadsutveckling vi ser nu är Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. I Värtahamnen har man anammat ordet busigt som ett av ledorden. Har ni något sådant uttryck eller ord som beskriver Backaplan?
– Jag vill påstå att Backaplan inte är ett projekt ute i skogen, utan är en ny stadsdel som knyter ihop staden. Vi kanske inte behöver säga busigt i Göteborg – för att vi är där redan. Stockholm är lite för polerat och det är därför de säger så även om det inte stämmer. Göteborg är ju hamnstaden, i omedelbar närhet så har vi fortfarande kvar Ringön med sina lite rostiga kantstötta kåkar som vi tänker bevara så länge vi kan för allt från kultur, nyföretagande och servicenäringar.
Ni har horisonten ställd på 2040 som ambition att Backaplan ska gå i hamn, men också att det ska behålla sina kvaliteter flera hundra år framöver. Vilken del av den planen som ligger nu ser du mest fram emot att se om 17 år?
– Jag vill se Kvilleparken realiserad. Just nu är det en liten park där men som har blivit lite av en baksida också. Bäcken är till exempel igenvuxen och förorenad. Så jag hoppas jag hinner se en fin stadspark där om jag får vara med, säger Björn Siesjö.
