Inom EU slösas varje år mängder av energi bort genom att outnyttjade värmeflöden inte tas omhand. En fjärdedel av uppvärmningsbehovet som skulle kunna återvinnas från datahallar, industrier och andra anläggningar. Men för att det ska ske behöver det finnas ekonomi och strukturer. Nu startar tre stora EU-satsningar där IVL:s kunskap kring affärsmodeller har en nyckelroll.
– I dag låter vi mycket av den restvärme som finns gå upp i rök, bokstavligt talat. Det är inte resurseffektivt. Ska vi bygga smarta och hållbara städer ska den här värmen kanaliseras tillbaka in i stadens infrastruktur för värme och varmt vatten igen, säger Kristina Lygnerud, forskare och projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Industrisektorn i EU står för mer än en fjärdedel av den slutliga energiförbrukningen. Samtidigt svämmar Europa över av spillvärme från industriell verksamhet och lösningar som energilagring, värmeomvandling och solenergi är fortfarande outnyttjade.
– Tekniken för restvärmeutbyte finns. Det som bromsar omställningen är snarare bristen på system och strukturer kring vem som ska äga vad och på vilket sätt. Man behöver kunna visa en bärkraftig ekonomisk modell för att företagen ska våga investera, säger Kristina Lygnerud.
Varför, skulle du säga, har det hittills varit svårt att unifiera och definiera hur hanteringen av restvärme ska gå till affärsmässigt?
– En vanlig orsak är att aktören som har restvärme har fokus på sin kärnaffär. Restvärmeaffären är utanför detta och därför inte alltid prioriterad. Det är även viktigt att man etablerar tydliga och effektiva kontrakt för restvärmeåtervinning så att båda parter vet vad de kan förvänta sig; vad man ska göra om leverans inte är enligt utsatt standard etc. Restvärmesamarbeten kräver samverkan kring en investering, någon måste göra en investering för att återvinna värmen: det är också en punkt som ett samarbete kan fastna på om restvärmeägaren och fjärrvärmebolaget skulle ha t.ex. olika krav på återbetalningstid. Framförallt är vanan att samverka på nya sätt, över organisationsgränser en viktig faktor: det handlar ofta inte om tekniken utan om att få människor att arbeta på nytt sätt.
Tidigare forskning från IVL visar att överskottsvärme från datahallar, avloppsreningsverk, industrier och andra anläggningar skulle kunna täcka en fjärdedel av EU:s uppvärmningsbehov. Men för att nå den fulla potentialen är det avgörande att utveckla hållbara affärsplaner. Den kunskap och expertis som IVL har på området får nu en nyckelroll i tre nya, stora projekt inom industriell överskottsvärme som startar upp inom EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon Europe. Projekten är:
* Thunder – handlar om överskottsvärme från datahallar med fokus på lagring. Har en total budget på 7,2 miljoner euro. 14 partners från sju länder deltar.
* Uses4Heat – handlar om överskottsvärme från industrier, fokus lagring. Har en budget på 9,6 miljoner euro. 27 partners från åtta länder deltar.
* Re-Witch – handlar om överskottsvärme från industrier, fokus på omvandling till kyla. Har en budget på 9,5 miljoner euro. 26 partners från tio länder deltar.
– Alla tre projekten är resultatet av många års arbete i EU-projekt inom fjärrvärmesektorn. Det finns nu en insikt om att lagringslösningar och förmågan att generera kyla är viktigt för framtida konkurrenskraft för fjärrvärmesystem, säger Kristina Lygnerud.
Målet är att visa att det inte bara är tekniskt genomförbart att ta vara på överskottsvärme utan också ekonomiskt lönsamt, och att det ger en rad fördelar för industrier, både i form av energibesparingar och minskade klimatutsläpp.
Kan du utveckla lite mer vad IVL:s roll i det här arbete ska vara och vad ni mer konkret kommer att göra?
– Jag har arbetat med affärsmodellsinnovationer i flera EU projekt, på temat restvärme. Det vi gör är att vi för in tankar om hur man kan kommersialisera den pilotinstallation som ska göras i EU projektet så att den, i slutet på projektet är redo och har en plan för att kunna presenteras på en kommersiell marknad. Vi kommer att arbeta med affärsmodellskoncept, utvärdera saker som nyckelresurser, nyckelpartners, men även dimensioner som kostnadseffektivitet, cirkularitet etc. och utifrån analyser i projektet identifierar vi ett koncept som är relevant att tillämpa när produkten tas till marknaden, berättar Kristina Lygnerud.
De projekt som nämns i utskicket (Thunder, Uses4Heat och Re-Witch) handlar om överskottsvärme och har fokus på lagring och omvandling till kyla – men jag ser inte att de har fokus på den ekonomiska biten, eller är det inbegripet i deras projekt?
– Fokus är ofta på teknisk implementering, vårt fokus från IVL i dessa projekt, är på att etablera en möjlig affärsmodell för de innovationer som uppkommer i projektet. Men du har rätt: projekten syftar till att få till en teknisk implementering där affärsmodellsbiten är en del.
