Higab och Klöverns utveckling av Slakthusområdet i Göteborg tar nästa steg. På platsen ska aktörerna tillföra uppemot 80 000 kvadratmeter verksamheter, kontor, restauranger och hotell med mera.
Utvecklingen av Slakthusområdet i Göteborg går nu in i nästa fas då förslaget till detaljplan är ute på samråd mellan den 3 november och 14 december. Planen som ska tas fram gäller för ett 13 hektar stort område öster om centrala Göteborg med närhet till expansiva stadsdelen Gamlestaden och viktiga kommunikationsnavet Gamlestadens station.
De huvudsakliga fastighetsägarna är Higab och Klövern som vill vara med och satsa på en omvandling av området från industri till blandstadskaraktär. Det programförslag som ska studeras vidare under detaljplaneprocessen föreslår utveckling inom Slakthusområdet med kontor, verksamheter, kultur, restaurang och hotell på cirka 55 000 till 80 000 kvadratmeter.
Permanenta bostäder samt förkola och skola har inte bedömts som lämpligt i Slakthusområdet på grund av platsens utsatthet kring risk, buller och luft med mera. Däremot kan temporära bostäder så som studentbostäder (möjlighet mellan 100 till 280 studentlägenheter) och företagshotell prövas i detaljplanen.
”Knäckfrågor för genomförandet av programförslaget är utbyggnad av högvattenskydd mot Göta älv samt Säveån, skyfallshantering samt osäkerhet vad gäller utbyggnad av nytt Slakthusmot”, skriver stadsbyggnadskontoret i ett utlåtande som Fastighetssverige tagit del av.
Slakthusområdet anses ha en viktig roll i att koppla Gamlestaden söder ut mot Gullbergsvass/Centralen och väster ut till Göta älv samt över till Hisingen (Brunnsbo). Program för Slakthusområdet startade på uppdrag av byggnadsnämnden i enlighet med Startplan 2018 och i grunden för programarbetet ligger ett positiv planbesked som lämnades 2015 på planansökningar av Higab och Klövern.
Slaktområdets historia i korthet:
Slakthusområdets placering i Gamlestaden var viktig redan när det anlades för snart 120 år sedan. Det var I slutet av 1800-talet som kommunala slakthus började växa fram i städerna, främst för att få kontroll över slakt och hanteringen efteråt. I Göteborg fick arkitekten Otto Dymlig uppdraget att ta fram ett förslag på slakthus och som senare invigdes 1905. Placeringen var strategisk med närhet till staden, till järnvägen och till älven för transporter till och från området. Slakteriverksamheten varade fram till 1960-talet och sedan dess har andra verksamheter flyttat in, många av dem har haft en tydlig koppling till livsmedelshantering och processande av köttprodukter.
Källa: Göteborgs stad
