Användandet av illegal arbetskraft kan vara mycket större än vad som tidigare anats. Enligt Jessica Löfström på Ansvar Säkerhet kan så många som en miljon människor arbeta i Sverige illegalt, utan säkerhet och med låga löner. Fastighetssverige har fått ta del av de chockerande siffrorna.
Jessica Löfström är en flitig debattör och deltagare på olika event där det diskuteras illegal arbetskraft. Hon vrider och vänder på begreppen och diskuterar gärna verkningarna och nyttan med de nya lagar och regelverk som är tänkta att få bukt med bland annat arbetslivskriminaliteten. Hon startade 2020 företaget Ansvar Säkerhet som hjälper framför allt beställarsidan att säkerställa att arbetsplatser är fria från svartarbete och annan arbetslivskriminalitet.
Enligt Löfström är få medvetna om den enorma mängd människor som dagligen arbetar fullt synligt mitt i vardagen. Och väldigt få inser att de själva bidrar till att systemet bibehålls.
Om vi börjar med begreppet “arbetslivskriminalitet”, hur skulle du definiera det?
– Arbetlivskriminalitet är egentligen ett missvisande namn, tycker jag. Det borde heta arbetsmarknadskriminalitet. Det är inte en självvald livsstil; det är marknaden som skapar kriminaliteten genom att blunda för oegentligheter och utsattheten hos de människor som utför arbetet. Men med det sagt: arbetslivskriminalitet uppstår när människor utnyttjas för arbete med löner långt under löner som du och jag skulle arbeta för. Oftast betalas inga skatter in alls och inga försäkringar finns vid till exempel olycksfall.
Delar man upp arbetslivskriminalitet i olika genrer och vilka är de i så fall?
– Ja. Det finns olika hierarkier bland de som arbetar beroende på vilket land de kommer ifrån. Infödda svenskar är välbetalda och skulle inte arbeta för så låga löner, så även om det förekommer svartarbete vad gäller a-kassa och sjukpeng bland infödda svenskar så står de idag för en försvinnande liten del, berättar Jessica Löfstöm och fortsätter:
– De som arbetar för låga löner är nästan alltid från Östeuropa. Vad gäller falska uppehålls- och arbetstillstånd så kommer de ofta från länder utanför Europa och har uppehållstillstånd från Grekland, Italien och Polen, tillstånd vilka ofta är falska och som kan köpas på svarta marknaden.
– Längst ned i hierarkin har vi de illegala, det vill säga de som är här fast inte syns. Dessa människor är grunden i det så kallade “skuggsamhället”.
Hur utbredd skulle du säga att arbetslivskriminaliteten i Sverige är idag?
– Den är enormt utbredd, mer än vad gemene man har en aning om. De här människorna städar sjukhus, skolor och tunnelbanor på nätterna, de städar hemma hos dig, de byter dina däck på bilen, de kör bud, de bygger hus, de diskar på restauranger och så vidare. Vi på Ansvar Säkerhet uppskattar att mellan en halv och en miljon personer är här illegalt och de allra flesta arbetar med något.
– Om vi tar budbilsverksamheten som exempel: när den drog igång så sa man att det här skulle vara bra instegsjobb för studenter, men så har det ju inte blivit. Det som skett är att illegal arbetskraft anmäler sig till någon kurs och sedan kan förmedlaren hävda att personen är student. Det är lätt att kringå kraven.
Om vi pratar om fastighets- och byggbranschen, kan du säga något specifikt om dessa branscher och hur det ser ut där?
– Dessa branscher är stora riskbranscher och mycket mer utsatta än andra när det gäller den här sortens kriminalitet. Det är lätt, i stora byggprojekt där många personer rör sig in och ut ur projektet under perioder, att gömma vilka som utför arbetet. Även förvaltning är extremt problematiskt: där finns trappstädning, de som hanterar grönytor, skottar tak på vintern, med mera.
Vad beror det på att arbetslivskriminaliteten är så utbredd?
– Dels har det att göra med att världen har internationaliserats – men framför allt beror det på att vi har stora migrationsströmmar i världen idag. Allt bygger på att någon är villig att arbeta för väldigt låga löner utan skatteinbetalningar och utan försäkringar. Dessutom har det funnits en stor naivitet i hela Europa, framförallt i Norden och främst i Sverige, där vi har ett tillitsbaserat samhälle som beror på att vi har en tradition av demokrati.
Vad behöver göras för att få bukt med den här typen av kriminalitet?
– Samhället behöver ta ansvar genom att systematiskt granska och följa upp med kontroller samt inse att policy- och uppförandekodernas tid är förbi.
Vill du höra mer om arbetet mot arbetslivskriminalitet och vad du kan göra i din verksamhet möter du Jessica Löfström på två av Fastighetssveriges mötesplatser nästa år:
* Lokalmarknadsdagen den 18 januari på Elite Park Avenue Hotel – anmäl dig här.
* Fastighetsmarknadsdagen Östergötland den 24 januari i Värmekyrkan i Norrköping – anmäl dig här.
