Inom de tio närmaste åren ska 200 miljarder kronor investeras i Skellefteå kommun. 10 000 arbetstillfällen kommer skapas och man räknar med att befolkningen kommer öka med uppåt 15 000 personer. Att lågkonjunkturen kommer olägligt för den stadsomvandlingen är ingen underdrift säger Lorents Burman (S) som är kommunstyrelsen ordförande.
– Jag har då aldrig varit med om något liknande som vi ser hända nu, med en lågkonjunktur som slår till samtidigt som vi är i en makalös stadsomvandling och med den tillväxt som vi har. Men vi har också lagt otroligt stora kraftsamlingar för att kunna genomföra den här stadsomvandlingen, och på så sätt känner vi att vi har förmågan och förutsättningarna att ändå hålla uppe den här byggtakten som vi haft, säger han.
Allt ser ut att gå enligt plan de kommande åren. Det är egentligen konsekvenserna av lågkonjunkturen som kommer om några år som är det som är ett orosmoln för stadsomvandlingen. Men intresset för att bygga i Skellefteå är inget att underskatta, menar Lorents Burman.
– För några år sedan så hade vi kanske sex eller sju aktörer som var aktiva och ville bygga i Skellefteå. Nu har vi uppåt 100 bolag som visat intresse. Men i läget som det är nu så är väl vår bedömning att det som mest är uppåt 20 av dem som har förmågan att fortsätta framåt med projekten som markanvisats, säger han.
Lorents Burman säger att man i Skellefteå till största majoritet använder sig av direktanvisningar av marken.
– Där försöker vi hålla det jämnt fördelat mellan de 20 bolag som vi vet kommer kunna genomföra byggandet. För det hade vi problem med under hösten 2022 var att bolag, som i skuggan av den tilltagande inflationen, stod och stampade. De hade helt enkelt svårt att få ihop bankfinansieringen, och vilket ledde till att de inte fick förlängt markanvisning. Så i de fallen valde vi att ta tillbaka marken och anvisa den vidare till aktörer som vi vet kommer kunna ta vid och genomföra projektet.
Det verkar inte finnas något alternativ för Lorents Burman. Stadsutvecklingen får inte stanna av, för det skulle få förödande konsekvenser.
– Och det är klart att vi ser att det blev en inbromsning i bostadsbyggandet i hela Sverige under hösten, även i städer som också har ett lika stort behov av bostäder. Men på något sätt skulle jag ändå säga att stannar stadsutvecklingen i Skellefteå får det långt mycket större konsekvenser, inte bara för oss som stad, utan också för hela landet.
I kommunen har man som mål att bygga 1 000 bostäder per år. Men det är också mycket som redan sker när det gäller kontor och samhällsbyggnader.
– När man tänker på Skellefteå så kanske det främst är Northvolts batterifabrik man tänker på. Men tittar man till näringslivet och företagandet så är det nästan mer imponerande att se hur aktörer som redan är på plats här väljer att expandera. Samtidigt som vi ser det stora intresset från utomstående som vill etablera sig här. Det är ju en utveckling som vi ser redan nu, innan batterifabriken är fullt utvecklad, säger han.
Lorent Burman ser ingen anledning att lägga om den markanvisningspolicy man redan har i spåren av lågkonjunkturen. Även om vissa förslag har varit uppe på bordet.
– Vi gjorde en översyn i slutet av 2022 och har väl inte sett någon större anledning att ändra något. Vi kom fram till att vi fortsatt vill ha markanvisningarna som gäller i sex månader just för att vi måste hålla uppe byggtakten, så att bolagen inte drar ut allt för länge på att komma igång. Sen kan det såklart ske förseningar av olika slag, till följd av överklaganden till exempel, vilket vi kan ha överseende med. Men det måste finnas en förmåga att driva projektet framåt i grunden redan när markanvisningen ges.
Han säger att under hösten var det uppåt tio projekt som försenades och till slut omfördelades till andra aktörer. I ett av de projekten uppkom också en situation där markanvisningen gällde en blandad bebyggelse – men när den såldes vidare till ett annat bolag så ville de ändra det till att enbart hyresbostäder.
– Då bestämde vi oss faktiskt för att ta tillbaka den markanvisningen. Det blev helt enkelt en situation som inte var hållbar. Men i och med de projekten som vi valde att omfördela så diskuterade vi också i kommunledningen huruvida vi skulle införa ett vite för de som fått en markanvisning och som inte tar den vidare.
Tror du att det blir aktuellt att ni inför ett vite framöver?
– Inte som det ser ut nu, men det handlar också om att vi har de där 10-20 bolagen som vi vet har förmåga att fortsätta bygga trots lågkonjunkturen som vi fokuserar på. Däremot så har vi funderingar kring hur vi kan se till att bolagen som kommer igång med byggprojekten inte bestämmer sig för att köra på halvfart och på så sett försena byggnationen. Men såklart, vi utesluter inte de bolagen som ville vila med sina markanvisningar under hösten, utan har de förutsättningar att komma igång igen så är de varmt välkomna tillbaka för att söka projekt hos oss. Med det sagt så är det viktigaste för oss att byggandet fortsätter och det är väl därför ett vite ligger på bordet även om det inte är något vi ser en anledning att gå vidare med nu.
Du låter positiv till att ni till skillnad från andra kommuner kommer kunna hålla uppe byggtakten, men det finns lite olika vägar att ta här. Ni jobbar mycket med direktanvisningar, likt Stockholm. Men i Malmö så har man mer fokus på att använda tomträttsavgäld som ett verktyg för att hålla uppe byggtakten. Är det något som skulle vara aktuellt för er också?
– Det vet jag att vi gjorde mycket på 90-talet, men det är nog inget som jag tror vi gjort på många år. Men det är klart att det är ett sätt som vi skulle ställa oss positiva till om det finns bolag som är intresserade att använda den approachen istället, säger Lorents Burman.
