De politiska åsikterna går isär om just ett rotavdrag kommer leda till att stimulera såväl konjunkturen som byggsektorn. Fastighetssverige följde debatten om vårbudgeten under tisdagen och sammanfattar detta som både fick ris och ros. Vi djupdyker också i den budgetposten för bostadsbyggandet som flög under radarn och får en kommentar från den vd som det berör.
När vårbudgeten presenterades under morgonen så fanns en satsning för att stimulera byggbranschen. Det var den största posten i budgeten och beskrivs av finansministern som en konjunkturstimulans. Det gäller rotavdraget som under året höjs från 30 till 50 procent.
– Det här handlar om att öka subventionsgraden så att fler svenskar har möjlighet att ta del av det. Det är också så att i den här branschen finns det många som inte just nu har jobb eftersom de stora projekten bostäder, de vilar ju ganska mycket just nu och i väntan på att konjunkturen ska vända och att räntorna stabiliseras. Här finns en osäkerhet och då är det här en snabb, enkel och bra åtgärd för att stimulera konjunkturen, motiverar Elisabeth Svantesson satsningen.
Hon medger på pressträffen att rotavdraget inte ger något direkt till Sveriges tre miljoner hyresgäster, men att den och annan politik kan ha en god effekt.
– Man drar nytta av att vi gör många olika saker nu för att få igång ekonomin. Om den inte kommer igång så kommer arbetslösheten öka ytterligare och det kommer att vara ännu tuffare framöver. Men det finns andra saker som landets hyresgäster drar nytta av. De får sänkt skatt, det gjorde vi även förra året. Så vi gör många olika saker för att underlätta även för hyresgästerna.
– Rotavdraget handlar om att möjliggöra för fler att använda det under de premisser som man kan använda det. Det handlar också om att se till att den hantverkare som idag är arbetslös och bor i hyresrätt kan faktiskt få jobba.
Efter budgetpromenaden följde givetvis den traditionella debatten och i sitt inledande anförande utvecklar finansministern sitt resonemang något.
– Det handlar om att stötta en sektor. Jag har hört att många är kritiska mot det idag. Det ska användas under några månader och vi ser till att fler kan använda det. Hantverkare kan arbeta. Det gör inte allt för alla, men det som behövs.
Kritiken återkom i samtliga anföranden från oppositionen. Först ut Mikael Damberg (S) som menade att svensk ekonomi hade kunnat vara starkare.
– Gång på gång har regeringen missbedömt det ekonomiska läget. Redan för två år sen när vi såg var det barkade i byggsektorn och vi såg att bostadsbyggandet var på väg att tvärnita, för vi såg att det drabbade konjunkturen och det drabbade alla byggnadsarbetare som blev av med jobbet – då har vi (Socialdemokraterna) två budgetar i rad föreslagit statliga krediter, nytt investeringsstöd, investeringspengar för att kunna göra energiinvestering i flerfamiljshus, ett bostadspolitiskt program för att kunna hålla uppe byggandet.
– När byggandet tvärbromsade valde de (regeringen) att ta bort investeringsstödet för att bygga nya bostäder. De har konsekvent riktat den ekonomiska politiken mot åtgärder som inte driver tillväxten fullt ut, utan som istället ökar de ekonomiska klyftorna i vårt land.
På det följde Vänsterpartiets Ida Gabrielsson som hellre hade sett att man skulle rusta upp skollokalerna istället för att ge rotavdrag. Även hon var kritisk till att det var den enda konjunkturstimulansen och tanken att det skulle få fart på ekonomin.
– Men vi har ju lyxrot och utökat rotavdrag säger finansministern och satsar på svenskarnas altanbyggen så väl som i Sverige som utomlands. Har du inte råd att betala hyran på lägenheten, så bygg en altan. Kan du inte ställa mat på bordet, ät bakelser.
Janine Alm Ericson (MP) säger att åtgärden inte stöttar de mest utsatta, utan för de som tjänar mest. Hon menar att budgeten är en skamlös högerpolitik när den är som allra sämst.
– Regeringens huvudnummer i att möta utvecklingen är höjda subventioner i rotavdraget. Jag vågar påstå att det inte kommer vara den satsning som vänder konjunkturen.
– Vi hör hur SD har satt sig på tvären mot ett extra barnbidrag trots att det är just barnfamiljer med små marginaler som drabbas hårdast i kostnadskrisen. Istället så höjer man rotavdraget. Ännu en reform som framför allt gynnar dem med höga inkomster och stora renoveringsprojekt.
Även Martin Ådahl (C) konstaterar att det är den enda konjunkturåtgärden.
– Vi i Centerpartiet må älska rot- och rutavdraget. Det är bra, men det kan inte räcka för alla de småföretag, som är exporterande till hela världen. De undrar om rotavdraget är det enda ni har att komma med. Det är inget fel på att byta köksluckor, men det kommer inte ge tillbaka 150 000 jobb som er politik har kostat.
Men från de andra partierna i Tidösamarbete så försvarade man satsningen. Oscar Sjöstedt (SD) säger att det givetvis hjälper alla de hushåll som har eller som avser att genomföra någon slags reparation, ombyggnad eller tillbyggnad.
– Men det är så att säga mer av en bonus. I synnerhet så underlättar det här för hela byggbranschen som befinner sig i en ansträngd situation.
Hans Eklind från Kristdemokraterna nämner satsningen ihop med de andra saker som ska stärka arbetsmarknaden och ekonomin.
– Vi förstärker de största satsningarna som gjorts på infrastruktur i modern tid med investeringar i vägunderhåll, vi satsar på fler bostäder, vi förstärker rotavdraget och vi stärker arbetsmarknaden och utbildningsinsatserna för att få människor i jobb.
Liberalernas Cecilia Rönn säger att återhämtningen i ekonomin var på väg att vända men att det nu råder en stor osäkerhet.
– Vi behöver möta de utmaningar vi har på hemmaplan, skapa jobb, stärka återhämtningen och samtidigt jobba med klimatomställningen. Hälften av det vi gör är konjunkturåtgärder. Vi behöver göra mer och därför höjer vi rotavdraget tillfälligt. Det gör det billigare att renovera och det skapar jobb i byggsektorn.
Men det fanns ännu en satsning i vårbudgeten som fick väldigt lite debattid. Det gäller att Norrlandsfonden tillförs ett kapitaltillskott på 300 miljoner för att arbeta vidare med kompletterande finansiering vid nybyggnation av hyresbostäder i tillväxt- och omställningskommuner. Kapitalet ska användas till utlåning under 2025 och planen är att det kommer att tillföras ytterligare medel under åren 2026–2028. Satsningen infördes redan förra året och nu får man ytterligare ett tillskott och samtidigt ett bredare uppdrag. Det är bara Hans Eklind som under dagen lyfter den satsningen i budgeten.
– Regeringen dubblerar anslaget till Norrlandsfonden. Stora investeringar och företagsetableringar på orter som en längre tid haft en låg eller stagnerande befolkningstillväxt, ja det innebär stora utmaningar för samhällsbygget. Inte minst när det kommer till att få fram nya bostäder för att möta behovet av ökad inflyttning till de här berörda kommunerna.
– Den här åtgärden bidrar till att förbättra konjunkturen inom byggsektorn genom att öka tillgången till kapital så att fler bostadsprojekt kan påbörjas, vilket också innebär att efterfrågan på arbetskraften inom bygg-, byggmaterial- och installationssektorerna ökar och att näringslivet förutsättningar stärks.
Anslaget om 300 miljoner går till att subventionera avgifter avseende kreditgarantier för bostadsbyggande och utgifter för lån till bostadsinvesteringar. För att delvis finansiera ökningen så sänker man anslaget till utgiftsområde för Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik, med 140 miljoner kronor. Regeringen bedömer att den minskningen inte kommer påverka den verksamheten. Men från att tidigare fokuserat på de norra landsdelarna så anser regeringen nu att begränsningen till norra Sverige inte är befogad och att dessa medel istället bör kunna användas för byggande i så kallade etablerings- och omställningskommuner i hela landet.
I samband med beskedet aktiverade Norrlandsfonden det helägda och nybildade dotterbolaget Bostadsfinansiering i norr AB, där verksamheten framåt ska bedrivas. Till exempel har de under en tid fört en dialog för att lösa bostadsbehovet i Ludvika i samband med Hitachi Energys expansion. Susanne Olofsson tillträdde nyligen som vd för Bostadsfinansiering i norr. Hon berättar för Fastighetssverige vad det betyder rent praktiskt att jobba över större delar av landet.
– Fortsatt är det kommuner och orter i norra Sverige som har störst behov av bostäder för omställning och industriell tillväxt. Jag ser personligen inget problem med att även finansiera bostadsprojekt i identifierade områden i mellan och södra Sverige.
Vad är det ni visat på genom piloten från Norrlandsfonden sen 2024?
– Det vi har visat är att vår finansieringsmodell med topplån som kan konverteras till ägande träffar byggherrars behov av riskavlastning och att vara en part som kan dela behovet av eget kapital i ett projekt. Dessutom bidrar vår modell till förbättrad likviditet under byggprocessen och några år efter färdigställande på grund av amorteringsfrihet och kapitaliserad ränta.
Anser du att den summan ni nu får är tillräcklig för uppdraget ni också har?
– Eftersom detta belopp avser 2025, 140 plus 160 miljoner, och vår andel av finansieringen är cirka 15-20 procent av ett projekt så tror vi att det är tillräckligt.
