Stadsbyggnadsnämnden i Stockholm stads verksamhetsberättelse möter intern kritik. I onsdags kunde Fastighetssverige berätta att nämndens vice ordförande, centerpartisten Jonas Naddebo, tyckte att Stockholm borde ta rygg på grannkommunerna Nacka och Huddinge, som kommit längre i sin digitala hantering av bland annat bygglov. Nu ryter även ledamoten Johan Nilsson, Moderaterna, ifrån, bland annat om näringslivets bristande nöjdhet med nämndens prestation.
Johan Nilsson (m), ledamot i stadsbyggnadsnämnden och kommunfullmäktige, uttalar sig i nämndens verksamhetsberättelse med kritik mot hur nämndens arbete gjort näringslivet i Stockholm missnöjt.
– I verksamhetsberättelsen noteras ett utfall om 53 procent, vilket innebär att enbart hälften av stadens näringsliv upplever en nöjdhet med nämndens kontakt som myndighet. Det är under alla kritik, skriver Nilsson i uttalandet.
Nöjdheten med nämndens kontakt som myndighet är för låg inom näringslivet, menar du. Hur ska man, konkret, få upp den?
– Stadsbyggnadskontoret behöver ha mer förståelse för näringslivet och dess villkor och prioritera våra företag och aktörer i Stockholm så att vår stad fortsätter vara attraktiv att verka i, svarar Johan Nilsson.
Han menar att arbetet med såväl lovärenden som anmälningsärenden behöver stärkas så att andelen som handläggs inom lagstadgad tid kan öka.
Hur löser man det, konkret?
– Handläggningen kan effektiviseras genom att enkla lov och beslut automatiseras eller tas med hjälp av AI. Fler handläggare måste sättas in när berg av ärenden, så kallade”kö-berg”, uppstår. Återkoppling till sökande ska ske löpande, så att sökande uppdateras om status i sitt ärende, säger Johan Nilsson.
Som exempel anger Nilsson att periodens utfall för andelen lovärenden som handläggs inom lagstadgad tid uppgår till endast 73,1 procent. Detta ska jämföras med målet för året, som ligger på 95 procent.
– Först och främst ska man snabbt få en handläggare när man lämnat in en ansökan. Idag tar bara detta flera månader eller ett halvår. Sedan ska den tilldelade handläggaren vara tillgänglig, gå att nå och kunna svara på frågor, samt vara stöttande och stödjande i hur man kan göra för att få bifall på sin ansökan. I stället för att bara få ett nej – berätta vad man ska göra för att få ett ja!
– Det har knappast undgått någon att marknadsläget för att starta nyproduktion av bostäder är väldigt tufft just nu. Antalet påbörjade bostäder uppgick till 3 459 stycken, att jämföras med årsmålet på 6 000 och antalet bostäder i start-pm uppfylldes bara till hälften, menar Johan Nilsson och fortsätter:
– Vi kan också konstatera att nämndens tillsynsverksamhet inte lever upp till målen. Vi förutsätter att det av nämnden inledda arbetet, under 2025, för att komma till rätta med detta redovisas löpande.
Johan Nilsson ser med stor oro på det han menar är det Stockholmska vänsterstyrets ideologiskt drivna förtätningsiver i stadens kulturhistoriskt viktiga villaområden och grönområden.
– Moderaterna är av åsikten att förtätning måste ske varsamt och i harmoni med omgivningen. Det primära syftet med förtätningar bör främst vara en varsam utveckling av befintliga fastigheter därför att fastighetsägaren exempelvis vill bygga till, skapa ett generationsboende eller göra mindre ändringar på för att bättre anpassa byggnaden till dagens behov och krav.
Många stadsarkitekter framhålls ju just blandstaden som något att sträva efter, för att bygga bort segregation och utanförskap. Är du av en annan åsikt?
– Ja, jag håller inte med om ”blandstad” i alla dess delar. När vi bygger nytt och utvecklar nya stadsdelar ska vi självklart tänka blandat, men befintliga stadsdelar och områden ska få behålla sin nuvarande karaktär. Hit har människor sökt sig aktivt och i många fall tagit stora bolån för att bosätta sig exempelvis med en skog runt hörnet eller med lugn, ro och mer tystnad än inne i stadskärnan, säger Johan Nilsson.
– Många av våra villaområden håller även en hög och kulturhistoriskt intressant arkitektonisk kvalitet. Att börja riva småhus här och där, eller ta den där omtyckta skogsdungen i anspråk för att bygga flerbostadshus, är något vi motsätter oss, förklarar Johan Nilsson och fortsätter:
– Tyvärr är också en konsekvens att mer mark hårdgörs vilket ger stora problem med dagvattenhanteringen.
Att hårdgöra mark innebär att man täcker en naturyta med ett permanent och ogenomsläppligt material, såsom asfalt, betong, stenläggning eller genom att bebygga den. När en markyta hårdgörs slutar den att vara genomsläpplig. Regnvatten kan inte längre tränga ner i marken, vilket ökar mängden dagvatten som måste tas om hand.
– Vi vill självklart inte hindra den enskilde att bygga om eller bygga till sitt hus, men att riva över 100 år fullt fungerande hus för att tryckta in standardiserade fyrkantiga skokartonger som är många meter högre än omgivningen är vi emot, avslutar Johan Nilsson.
