Trygga bostadsområden vill väl alla ha? Men lägenheter och lokaler som används av kriminella för narkotikaförsäljning, trafficking eller andra grova brott skapar otrygghet för boende, företag och besökare. Marit Appelgren, vd för Byggvesta Fastighetsförvaltning AB, menar att de juridiska verktygen för att lösa problemen fortfarande saknas för fastighetsägarna.
Fastighetsägarna presenterade under 2022 17 konkreta förslag på lagändringar för att öka säkerheten och minska brottsligheten i fastigheter. Det handlade bland annat om att ge hyresvärdar ökade möjligheter att kontrollera svartuthyrning i sina fastigheter, göra det enklare att dela information mellan myndigheter utan hinder av sekretess och göra det enklare att säga upp kriminella lokalhyresgäster.
Den dåvarande socialdemokratiska regeringen tillsatte sommaren 2022 en utredning som 2023 fått tilläggsdirektiv. Enligt Marit Appelgren, vd för Byggvesta Fastighetsförvaltning. saknas verktygslådan för ökad trygghet fortfarande. Vad är det då till att börja med, anser hon, som gör att vissa områden blir otrygga?
– Grov kriminalitet i området; en skjutning, en sprängning eller knarkförsäljning – men också lägenhets- och förrådsinbrott, felparkerade bilar och att folk använder droger i området. Sedan är toleransen olika från område till område, man är mycket känsligare för sådant i ”finare”, centrala områden och har en större benägenhet att känna sig otrygg. I andra, mer utsatt områden sker det en normalisering av otryggheten, vilket resulterar i färre anmälningar per begångna brott. Det är en paradox men vad vi upplever i våra olika områden.
Vilka verktyg behövs för att få bukt med otryggheten?
– Vi, fastighetsägarna, behöver få veta när det pågår kriminell verksamhet i våra lägenheter. Det får vi inte idag. Polisen bör kunna meddela oss om det pågår kriminalitet eller om det finns skälig misstanke om att det pågår. Idag förbjuder sekretessen dem att göra det. Vi ställer mer än gärna upp och ger polisen information, lånar ut lägenheter till spaning och så vidare – men vi skulle väldigt gärna få mer information om vad som pågår i våra fastigheter för att kunna vidta åtgärder på vår kant och på så sätt hjälpa till.
– Sedan kan jag personligen tycka att det här med att vräka en hel familj för att de har en tonåring som är ute och ränner och ställer till det, blir samhället verkligen bättre av det? Jag tror inte det. Däremot om det pågår prostitution, knarkförsäljning, exploatering via svartuthyrning eller gömmande och tillverkning av vapen och sprängmedel, det hade varit en god anledning till att vräka.
– Jag känner inte riktigt samma behov av mer transparens från socialtjänstens sida.
De här 17 konkreta förslagen från fastighetsägarna på lagändringar för att öka säkerheten och minska brottsligheten i fastigheter – vad kan du säga om dem?
– Vad gäller svartkontrakt så har det stramats åt ordentligt, den lagstiftningen är ganska stark sedan 2019. Men det här med att privata markägare också ska kunna få lov att transportera bort uppställde och felparkerade bilar vore en enkel åtgärd för att skapa mer ordning och reda. Som det är nu gäller detta bara på kommunal mark, de har monopol på det. Om en bil står fel på kommunal mark så har personen en skuld till det allmänna och då har kommunen rätt att forsla bort den. Så är det ju inte om den står på privat mark.
– Det är också så att de som bor i lägenheterna ibland faktiskt är folkbokförda på annan adress. Ett exempel på sådana så kallade välfärdsbrott är att två makar skiljer sig, separerar och skriver sig på två olika adresser – medan de i verkligheten bor på samma adress, hyr ut det andra boendet och plockar ut bostadstillägg eller andra bidrag som de inte har rätt till. I sådana lägen skulle jag vilja att det kändes mer som att Försäkringskassan tog emot och tog hand om den här typen av information från oss fastighetsägare. Det finns en e-tipstjänst hos dem som vi kan använda, när vi upptäcker sådant här, men den kallar jag ”slukhålet”: jag har aldrig fått något svar eller fått några frågor tillbaka efter anmälan där.
– Sedan har jag en personlig punkt som inte ingår i de 17, men som jag tycker är väldigt viktigt för känslan av trygghet i ett område: avfallsfrågan. Om man slänger skräp på fel ställe eller ut från balkongen, rent av (vilket förekommer), så ska detta, vid upprepade förseelser, vara grund till förverkande av hyresrätten.
Är detta med avfall ett stort problem, verkligen?
– Ja, det är ett enormt problem. Det kan vara skrymmande saker, som möbler och liknande som utgör brandfara förutom att skapa oreda, men också vanliga hushållssopor och slänger man sådant direkt i trapphus eller ut från balkongen så för det ju med sig ohyra som råttor och andra skadedjur, vilket leder till en sanitär olägenhet. Vilket leder till misstrivsel. Vilket leder till otrygghet.
Finns det någon risk med vräkning av kriminella?
– Om du menar själva uppsägande av kontrakt så finns det ju en fysisk risk, alltså en fara, för de medarbetare som ska leverera budskapet. Där har det ju hänt otäcka saker med enorma konsekvenser. Men sedan finns det ju en risk att det slår snett, som jag var inne på tidigare, att en vräkning drabbar inte bara den kriminelle utan hela dennes familj, vilket bara spär på utanförskap, misstänksamhet och ökar otryggheten i ett område. Det är svåra gränsdragningar även om jag givetvis inte vill ha kriminella i våra fastigheter.
Nu pratar vi om kriminella med våldskapital, mest. Ska den här typen av vräkningar kunna gälla andra typer av kriminella? Om jag begår ett skattebrott, till exempel, ska jag bli vräkt då?
– Nja, jag tycker väl att det mest ska gälla sådant som potentiellt kan framkalla fara för andra hyresgäster eller egendom, samt exploatering av typen prostitution som skapar otrygghet i områden. Skattebrott är inte lika påtagligt allmänfarligt även om det givetvis i ett större perspektiv är skadligt för samhället i stort och därmed för alla oss medborgare.
