En oberoende undersökning från HKL Research visar att allt fler boende upplever att tryggheten har ökat i Bergsjön under de senaste två åren. Enligt samma undersökning skulle 72 procent rekommendera vänner och familj att flytta till området. Ett djupt och långtgående samarbete mellan privata och allmännyttiga fastighetsägare ligger till grund för förbättringen.
Antalet personer i Bergsjön som upplever att tryggheten utomhus har blivit bättre de senaste två åren har ökat från 39 till 48 procent. Sju av tio känner sig mycket eller ganska trygga i Bergsjön. Upplevelsen av otrygghet ökar under kvällstid medan 96 procent av bergsjöborna känner sig trygga att gå ut ensamma i området under dagtid.
Det här är en del av resultatet från intervjuer av 300 bergsjöbor som utfördes mellan december 2023 och januari 2024. Om man jämför svaren med tidigare års undersökningar ser man en positiv utveckling över tid.
– Det är oerhört glädjande att bergsjöborna upplever att vi går åt rätt håll och ser en positiv utveckling i ett långsiktigt perspektiv, säger Pernilla Hallberg, verksamhetsledare på Bergsjön2031 som genom samverkan arbetar för att utveckla goda livsmiljöer i Bergsjön.
Bergsjön2031 är ett samarbetsprojekt mellan fastighetsägare, både privata och allmännyttiga, i Bergsjön, vilket betyder att ungefär 85 procent av hyresbeståndet hamnar under detta paraply.
– Fastighetsägarna såg att det fanns mycket som behövde göras i området och därför gick man ihop. Detta behövde göras tillsammans, av alla fastighetsägare, annars skulle inte åtgärderna bli märkbara, förklarar Pernilla Hallberg.
Sedan 2011 har samarbete varit i gång och en av de största utmaningarna har varit, just, tryggheten, vilket är ett område som innefattar många olika aspekter.
– Trygghet är basalt där man bor. Självklart ska man kunna känna sig säker, men det handlar också om hur det ser ut och vilka möjligheter man som invånare har att använda sig av stadsdelen. Tillgång till vardagsservice och rekreationsområden, till exempel.
Det största problemet, enligt de tillfrågade, är nedskräpningen i området som märks på torg, allmänna utrymmen och i anslutning till bostadshusen. Det kan handla om sopor som slängs utanför sopstationer och papperskorgar. I våras startades därför en årligt återkommande städdag.
– Den har varit viktig, men det handlar om en palett av åtgärder. Föreningslivet är en viktig kraft som tillför aktiviteter för till exempel ungdomar och stärker individens tillhörighet till samhället. En god samverkan mellan olika sorters aktörer, alltså mellan fastighetsägare, kommun, polis och civilsamhälle är också betydande, så att man tillsammans ser vilka utmaningar som finns och hur man på olika håll kan jobba med dessa frågor, säger Pernilla Hallberg.
– Oavsett om man talar med gamla eller unga så är det jobbigaste med att bo i Bergsjön att andra, folk utifrån, tycker att det verkar så uselt att bo där. Det blir ansträngande att hela tiden behöva försvara sitt hem, särskilt eftersom man själv tycker att det är ett bra och fint område.
Vad är det då Bergsjöborna tycker bäst om med sitt område? Ett återkommande svar är gemenskap och att människorna är snälla och hjälpsamma. Andra saker som lyfts fram är låga hyror, närheten till vackra skogar och sjöar och närhet till affärer, vårdcentral, bibliotek, kulturhus och bra kollektivtrafik.
– Bergsjön är egentligen ganska glest bebyggt, det är ett stort område och det behövs fler bostäder – inte minst för att man ska kunna stanna kvar i Bergsjön; man ska kunna hitta ett bättre boende och ungdomar ska kunna flytta hemifrån i stadsdelen, säger Pernilla Hallberg.
När kommer Bergsjöns rykte att ha svängt helt om, så att det är enbart gott?
– Vilken svår fråga. De flesta bergsjöbor kan idag rekommendera andra att flytta till Bergsjön. Men jag tror nog ändå att förändra ryktet till enbart gott kommer att ta lite tid, för sådana här saker sitter väldigt hårt i människors uppfattning – framför allt när man inte varit i området själv utan får för sig saker, säger Pernilla Hallberg och avslutar:
– Det viktigaste är att bergsjöborna själva tycker att det är ett bra ställe att bo på, för annars kan det inte bli ett bra ställe för någon annan heller.
Pernilla Hallbergs fem utvalda framgångsfaktorer för ett effektivt områdesutvecklingsarbete:
1. Det behövs någon form av gemensamma organisering som kan verka som en samverkansplattform.
2. En förståelse för varandras organisationer och vilka möjligheter var och en har.
3. Lokal kunskap, utgå från lokal kunskap utifrån boendes behov för att se vilka åtgärder som är behov av.
4. Prestigelöshet, att det inte är viktigt vem som gör något, utan att det blir gjort.
5. Långsiktighet. Det krävs uthållighet och långsiktighet för ett hållbart områdesutvecklingsarbete.
Bergsjön 2031 är en ideell förening som arbetar med platssamverkan och platsutveckling i syfte att utveckla goda livsmiljöer för boende och verksamma i Bergsjön. Medlemmar är: ByggGöta, Nordin bostad, Balder, Egnahemsbolaget, Familjebostäder, GöteborgsLokaler, Willhem, Victoriahem, Birger Bostad, Higab och Sveafastigheter.
