Vård- och omsorgsföretag beskrivs som ett nytt affärsområde för kriminella gäng och fastigheter i segmentet används specifikt som verktyg för att begå ekonomisk brottslighet. För att stoppa det krävs mer samarbete, nya system och en kulturförändring. Det menar Sara Persson som är brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten.
Sara Persson är brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten och jobbar aktivt med att täppa till luckorna som går att hitta i det system som används inom vård och omsorg idag. Företag verksamma inom de här kategorierna beskrivs som ett nytt affärsområde för kriminella gäng och mer specifikt är det fastigheter i segmentet som används som verktyg för att begå ekonomisk brottslighet. För att stoppa detta krävs mer samarbete, nya system och en kulturförändring.
Varför viktigt förebygga ekonomisk brottslighet?
– Ofta pratar man om det här i termer av felaktiga utbetalningar eller minskade skatteintäkter; pengar försvinner ut ur systemet till de kriminella och dessutom ofta ut ur landet. Vi på ekobrottsmyndigheten är ganska bra på att klara upp brott, men vi kommer ofta in ganska sent och pengarna är redan borta.
När det gäller välfärdsbrott och fastigheter handlar det också om riskmiljöer. Det kan vara outbildad personal som arbetar under villkor som inte är arbetsrättsliga, under svåra förhållanden och utan skyddsutrustning. Det leder också till bristande kvalitet i det som utförs, vilket blir särskilt alvarligt när det handlar om vård och omsorg.
– Dessutom blir det en fråga om säkerhet för kunden om man har med kriminella att göra. Det här är människor som ibland sitter på ett stort våldskapital. Det blir inte säkert.
Dessutom, menar Sara Persson, blir det till syvende och sist också en fråga om osund konkurrens, då det inte går att konkurrera prismässigt med kriminella som varken följer regler eller betalar skatt och därför alltid kan utföra arbeten billigare.
– Det blir också en fråga om tillit. Om det verkar som att vi inte kan skydda våra system, att de pengar vi är satta att förvalta åt medborgarna inte går till det de är vikta för, då urholkar det demokratin.
Dessa så kallade välfärdsbrott sker från vaggan till graven, med kriminella som bedriver barnavårdscentraler, skolor, HVB, familjehem, stödboenden och äldreboenden. I verksamheterna som riktas mot de yngre ingår då också risker med att rekrytering av barn och unga sker till nätverken.
– Det här med ”från vaggan” har vi till och med fått revidera för nu har vi sett kriminella som går in i fertilitetskliniker!
Kriminalitet kopplad till fastigheter
Vilka lokaler som används i syfte att begå den här typen av bedrägerier spelar stor roll. Därför, menar Sara Persson, är det viktigt att som hyresvärd hålla ögonen öppna. Det blir ofta ganska uppenbart att verksamhet som aviserats inte kan bedrivas på rätt sätt om man väl gör nedslag i lokalerna.
– Det kan handla om slitna lokaler, utgångna material och icke ändamålsenlig utrustning.
Fastigheter, lokaler, behövs för att kunna bedriva verksamhet, men de kriminella nätverken finns i hela fastighetskedjan: mutor för att få markanvisning, investeringsbedrägerier i samband med finansiering av byggprojekt och mycket brottslighet i samband med själva byggandet, till exempel utnyttjande av utländsk arbetskraft som avlönas med betydligt lägre löner än avtalen säger.
– Vi ser också brottslighet kopplad till ombildande av bostadsrätter och bedrägerier med bostadsrättsföreningar, lagfartskapningar, folkbokföringsbrott samt avfallshantering i samband med både boende, verksamhet och byggprojekt.
Penningtvätt via fastigheter är också vanligt, där fastighetsköp eller renoveringar finansieras med brottsvinster varefter fastigheten säljs och pengarna är vita.
Som fastighetsägare kan man kontrollera vem man upplåter en lokal till, vem man säljer en fastighet till och hur seriöst byggbolaget man anlitar är.
– Och så handlar det om att samverka.
