107 är de, antalet stadskärnor i Sverige. Besöksstaden. Landsbyggdsstaden. Studentstaden. Pendlingsstaden. Under torsdagen presenterade Fastighetsägarna i samarbete med HUI Research en kartläggning, Cityindex 2023, över framgångsrika stadskärnor och hur de gjort för att lyckas. Fastighetssverige har sammanställt råden som experterna delar med sig av.
Samverkan och människan i fokus. Så kan man sammanfatta vad Christina Friberg, expert på stadsutveckling för Fastighetsägarna MittNord, uppger är den viktigaste grundpelaren i alla bra stadskärnor. Det är vad som driver flöden och skapar attraktivitet. Det sa hon under presentationen av rapporten som gjordes i samarbete med HUI-analytikern Erik Jonsson.
Han har varit med att ta fram rapporten om framgångsrika stadskärnor och berättar att man tagit fram ett mått på hur man beräknar framgången. Det handlar i grunden om hur stor omsättningen är i stadskärnan i förhållande till vad man kan förvänta sig utifrån befolkningsunderlag och bredden av utbud.
– Det är också viktigt att komma ihåg att det finns stadskärnor i städer som har flera eller alla funktioner, som till exempel både pendlingsort och studentstad. I rapporten finns inte storstäderna inte med, dels för att de är så speciella i sin natur. Plus att det är svårare att mäta vilka insatser som ger vilken effekt.
Panelen vid presentationen bestod också av Thomas Sandell, chefsarkitekt på AFRY, David Carlsson som är vd och koncernchef för Balticgruppen, Sofie Oldfield, centrumutvecklare för Handelsplats Höganäs och Lars Westin som är professor i regionalekonomi vid Umeå universitet.
Studentstäderna
Erik Jonsson beskriver det som viktigt att man integrerar studenterna i stadskärnan. Både när det kommer till var campus ligger och var studentbostäderna finns. Med studenterna i centrum så finns det ett flöde av människor fler av dygnets timmar än annars. Det bidrar också till att skapa en trygghet i centrum. De stadskärnor som lyckas bäst är även de som visat sig vara attraktiva som stad att bo i även efter studierna är färdiga.
Lars Westin, professor i regionalekonomi, Umeå universitet, säger att man i Umeå har försökt sy samman centrum och campusområdet.
– Vi har inte haft mycket studentbostäder i centrum, samtidigt som det har varit dåligt med bostäder kring campus. I och med att campus ligger där det ligger så är det vid campus vi lagt fokus på bostäder. Det vi har gjort i Umeå är att vi varit modiga och satsat på kultur och en kulturhubb mellan centrum och campus som binder dem samman. Vi talar ofta om att attrahera studenterna att stanna kvar med företagsetableringar och vilka jobb de kan få sen. Det kanske inte är det viktigaste, utan det är att det finns flera kvaliteter som gör att de stannar.
Han menar att de ser att många fastighetsutvecklare vill satsa i studentstäderna, då man ser det som tillväxtorter.
– Och då tänker man mycket på bostäder. Jag tror att om man vill bygga attraktiva städer så ska man satsa på det kvinnorna söker. De har ett bredare spektrum på vad de vill ha i sin bostadsort. Och dit kvinnorna flyttar följer familjen efter.
Besöksnärningstäder
Här menar Erik Jonsson att de framgångsrika stadskärnorna har ett flexibelt utbud som har både en bredd och en nisch, som kan tilltala fler. I de städerna är det extra viktigt att tillfredsställa större delar av människorna i som besöker stadskärnan.
– Men det är också viktigt att man värnar de permanentboende. Besökarna kommer kanske bara en gång om året och det gynnar ingen att det känns som en spökstad resten av tiden, att staden endast existerar för gästerna.
Han ser i rapporten att de lyckade stadskärnorna har ett starkt platsvarumärke, en besöksanledning. Utöver hav och natur så behöver man också ta fram ett stadsvarumärke som tydligt kommunicerar vad staden är.
Sofie Oldfield, centrumutvecklare för Handelsplats Höganäs, säger att de kunskaperna hon har med sig från arbetet med Höganäs är att smida när järnet är varmt.
– Man vet aldrig när människor byter jobb eller projekt faller. Om man väntar med att göra något så är risken att det inte blir av för att förutsättningarna inte finns längre. Så när någon kommer med en idé ska man aldrig säga nej direkt, utan testa och undersöka förutsättningarna. Här har fastighetsägarna en viktig roll. Kommer det någon och vill måla på en gammal vägg, så varför inte. Vill någon testa en verksamhet, varför inte.
Hon tror att de städer och fastighetsägare som i samverkan agerar för att i dessa tider antingen behålla den bredd i utbud man har eller värnar om näringar som bidrar till något särskilt till mixen så ska man kanske se över hyrorna för den verksamheten.
– Prioriterar man de som kan betala hyran, men som skapar ett innehåll som inte tillför stadskärnan något nytt eller unikt, så förlorar man i längden.
Pendlingsstäder
Pendelingsstäderna har fått ett uppsving under pandemin. Särskilt de som underlättat livspusslet.
– Där är det viktigt att kommunikationerna fungerar väl. Hela utgångpunkten i de här stadskärnorna är att människor lämnar platsen och kommer tillbaka. Sen är det viktigt att den handeln har ett starkt kärnutbud som är väl anpassad till den målgruppen, säger Erik Jonsson.
Målgruppen är övervägande familjer. Så ytterligare en dimension är tryggheten och att det finns bra skolor. Erik Jonsson påminner om att en pendlingsort alltid har konkurrens med den större orten som pendlingen sker till. Thomas Sandell, chefsarkitekt på AFRY trycker på att det inte betyder att man ska profilera sig mot den större orten.
– Allt för ofta ser vi städer som har som slogan ”en timme från Stockholm”. Där man egentligen borde säga ”en timme till Stureplan”. Jag tror man gör ett misstag om man inte skapar sin egen identitet.
Det stämmer David Carlsson, vd och koncernchef för Balticgruppen in i.
– Om människor vill bo rymligt till rimliga priser så är det lätt att välja en pendlingsort. Men man måste göra klart för dem vad som skiljer städerna åt. Är det ingen skillnad på om de väljer Eskilstuna eller en annan stad så finns två risker. Dels att de inte väljer just din stad att bo i – dels att de inte stannar kvar i den stad de valde. Så där måste man vara tydlig med platsidentiteten.
Landsbyggdsstäder
Här beskriver Erik Jonsson att man behöver satsa för att möta de unika förutsättningarna på orten. De som lyckas väl är de som satsar mycket på att behålla de unga.
– Har man en platsidentitet så vill familjerna stanna. Men det är också viktigt att skilja på handel i stadskärnan och externhandeln. Handeln i de här orterna har ofta liten bärkraft och de gynnas inte av att externhandeln kommer för nära eller att handel koncentreras utanför staden.
Han säger att det är viktigt att differentiera de två olika typerna av handel. Sen är det viktigt att stadskärnan har en god samhällsservice.
– De här platserna ligger ofta glest och det är viktigt att man i stadskärnan omfamnar och ger plats för servicen. Det är ett sätt att locka människor till stadskärnan vilket kan leda till att andra näringar kan få bättre flöden.
Thomas Sandell menar att de i deras undersökningar ser en slags Gröna vågen 2.0.
– Bland de unga mellan 18 – 35 år ser vi ett ökat intresse att flytta till landsbyggdsorterna. Inte för att de vill bo i kollektiv och odla. Men för att de ser andra värden, särskilt närheten till naturen som en viktig faktor i hur de vill leva. Så det behöver man också ta vara på i ortens identitet.
Den bilden skriver inte David Carlsson under på.
– Vi hade puckeln av barn som föddes kring 1990 och som nu är den generationen vi talar om. Den större delen vill eller har flyttat till Stockholm i huvudsak, men även det andra storstäderna. Och till viss del ser vi att vissa unga i kategorin söker sig till landsbygden, men jag tror inte man ska dra på allt för stora växlar med de indikationerna, säger han.
Han tycker däremot att dessa städer måste skaka av sig den gamla bilden av vad staden var.
– Man kanske var en industriort. Men det finns ingen anledning till att hålla fast vid det man var, utan snarare fokusera på det man kan bli.
Erik Jonssons sammanfattande tips:
