På vilket sätt kommer Göteborgs stad bjuda in näringslivet i utvecklingen av evenemangsområdet? Det var frågan som ställdes under Västsvenska Handelskammarens seminarium på ämnet. Genom politisk enighet och samverkan menade Daniel Bernmar (V), kommunalråd med ansvar idrottsfrågor. Evenemangsområdet beskrivs som ett pussel med för många bitar, och här kommer den första delen om detta, med fokus på just den politiska överenskommelsen om vägen framåt.
Mycket funktion på liten yta. Det är beslutet som till slut kom från koalitionen som arbetat med hur evenemangsområdet ska utvecklas i Göteborg.
Vad är evenemangsområdet?
Även om det inte kan begränsas fullt ut, då placeringen är mellan Liseberg och Gamla Ullevi, så kan man säga att följande platser påverkas i det inriktningsbeslut som politikerna enats om:
Arenan Scandinavium, där Frölunda HC har sin hemmaplan, men också där Melodifestivalen och konserter arrangeras.
Valhallabadet, Göteborgs centralbad som tar emot hälften av badhusbesöken per år.
Valhalla IP, idrottsplats där fotboll, friidrott och amerikansk fotboll spelas.
Utöver detta så tillkommer ytor som krävs för att:
Ersätta Lisebergshallen som revs 2019 för att göra plats för byggnationen av Västlänken. Det kommer ersättas av vad man kallar annexet, där även annan idrottfunktion ska finnas, som idag ligger intill Valhallabadet.
Vad har hänt?
2007 började det med delutredningar om vad som skulle hända med området.
2012 väcktes frågan på nytt.
2016 togs det politiska formella besluten att förändra området, som ledde till en het politisk debatt utan enighet och en lång utredning.
2022 tillsätts en kommission, ledd av Daniel Bernmar för att blocköverskridande hitta en lösning.
2023 presenteras lösningen, kompromissen som de sex partierna lyckats enas om.
För det är en kompromiss. Och det har varit ett tufft politiskt klimat för att hitta vägarna framåt. Men det har också varit nödvändigt att hitta en kompromiss som kan stå sig över tid.
– Det har tagit oss 16 år att komma hit. Och vi vet att det kommer dröja minst tre mandatperioder till innan vi kommer se ett resultat. Det betyder att den överenskommelse vi har ska kunna hålla så länge, att den är så stabil och att vi står så enade om vad vi ska göra att den håller oavsett hur konstellationern ser ut efter valen, säger Daniel Bernmar (V), kommunalråd med ansvar idrottsfrågor, som lett förhandlingarna.
Han säger att det som är förhoppningen nu är att kunna bocka av biten om de politiska önskelistorna.
– Nu vet vi vad vi vill, så det jag som ”lagledare” vill se nu är att vi går mot match och faktiskt handling.
– Sen vet vi att vi kommer behöva banta önskelistan med tiden, men de övergripande hållpunkterna är vi överens om, säger han.
När det gäller ekonomin så finns det olika variabler att hålla reda på. En väldigt grundläggande bedömning är det skulle kunna kosta mellan fyra och sex miljarder.
– Men det handlar också om vilka kvaliteter vi vill ha. Vi kan välja att bygga det billigaste badhuset som går, men frågan är om det blir en byggnad som faktiskt tillför något till staden och om det kommer hålla över tid. Om vi ska räkna på det som är lämpligt nu och vad som är viktigt 50 år framåt, så är det perspektiv som vi måste ha med oss.
Så hur ska det finansieras? Enligt Daniel Bernmar så ska staden, trots den ovanliga modellen, fortsatt ska äga såväl badhus som arena, genom kommunala fastighetsbolaget Higab. För att lösa budgeten kommer det bli en kombinationslösning av lån, exploateringsavtal, vinster från befintlig verksamhet, skatt och kommunala medel.
När det gäller inblandningen av näringsliv och fastighetsbolag så är frågan kluven.
– Vi vill väldigt gärna samarbeta med näringslivet och ha en gemensam dialog. Vi ser att vi med privata aktörer kan dela risken som kan möjliggöra den här utvecklingen. Men vi måste också säkerställa att det blir en attraktiv del av Göteborg. Det är göteborgarnas resurser som kommer läggas på detta, så frågan börjar och slutar i politiken.
Det är många stora pjäser som ska in på en liten yta, mitt i centrala Göteborg. En av lösningarna är att bygga på höjden, ovanpå arena och badhus, och det finns även idéer om hur bostäder skulle kunna bidra till att evenemangsområdet kan kännas levande nästan dygnet runt. Men där finns olika bedömningar om hur det egentligen ska gå att kombinera event med en levande stadsdel. Del 2, om pusslet med för många bitar kommer imorgon, där stadsarkitekten Björn Sisjö och representanter från så väl Business Region Göteborg, Got Event och Göteborg & Co har helt olika syn på vad som är möjligt.
