Vad kan uppmuntra initiativ och innovationskraft i branschen är en fråga som Olof Olausson, vd för Kynningsrud Bostäder, har funderat kring. Bland annat rör det om vad han kallar lågt hängande frukt som att se över markpriserna. Men det handlar också om kriterierna för markanvisningarna.
Är det inte bra att staden ställer kriterier på det som markanvisas för att garantera vissa kvaliteter och mål som staden har?
– Göteborgs stad har under en period i stort sett enbart markanvisat på pris. Jag tror att bostadsbyggandet kunnat vara högre om kommunen tillämpat en försiktig marknadsprissättning vid försäljning av marken och i stället utvärderat på andra kriterier som utvecklarna fått tävla om. Det hade också kunnat bidra till bättre gestaltning och mer intressant stadsbyggnad. Jag ser också en potential i direktanvisad mark.
En kritik mot direktanvisningar är att det minskar transparensen – hur ser du på den risken?
– Bra projektidéer och utvecklingsinitiativ som tydligt kan bidrar till att utveckla staden och samhället anser jag bör uppmuntras och premieras. Visst kan det finnas utmaningar när det kommer till transparens och det är viktigt att det inte upplevs godtyckligt vem som får en markanvisning. Men potentialen är stor och jag är säker på att inkomna idéer och ansökningarna kan utvärderas professionell, så att beslut som är bra för stadens utveckling kan fattas.
Göteborg, och andra storstäder, har ofta problem med att byggplaner överklagas – hur tror du att exploatörer, om de får jobba som du föreslår, kan minska den risken?
– Andelen av projekten som överklagas tror jag möjligtvis skulle påverkas marginellt till det bättre om det som byggdes gjordes mer intressant, innovativt eller vackrare. Det är andra faktorer som avgör att människor och organisationer överklagar och inte sällan särintressen när det kommer till privatpersoner.
Olof Olausson menar att bolagen har många goda tankar om hur vi kan bygga både hållbart och klimatsmart. Han tar som exempel ett projekt som Kynningsrud själva presenterat för Göteborgs stad. Där skulle de genom ett pilotprojekt agera ankarexploatör i samarbete med andra byggaktörer för vad som skulle kunna bli Göteborgs första bostadsområde klassat som miljözon tre. Men där blir den restriktiva hållningen till direktanvisningar ett hinder för att förverkliga projekt och i bästa fall kan förslagsställaren hoppas på är att få konkurrera med andra byggaktörer om att få genomföra projektet.
Han menar att det hämmar kreativitet, handlingskraft, investeringsvilja och i förlängningen bostadsbyggandet i helhet.
– Jag efterlyser därför en mer uppmuntrande och premierande inställning från kommunen när det kommer till idéer och inspel från branschen för byggande på kommunal mark.
Hur ser du på att politiken i Göteborg ställt krav på att det som byggs ska göras i kvarters- och trädgårdsstad och ska ha en mer ”klassisk utformning”?
– Jag är själv väldigt förtjust i många av de äldre stadsdelarna I Göteborg som ofta refereras till och är av uppfattningen att det är oerhört viktigt att låta ny bebyggelse förhålla sig till den befintliga miljön men ha vårt tids uttryck. Att politiker vill detaljstyra på detta vis tycker jag däremot är fel men förklaringen tror jag har att göra med att en del som byggts på senare tid inte håller rätt nivå. Ambitionen måste alltid vara att tillföra hållbara byggnader som utformas med omsorg.
Hur begränsar inriktningsbeslutet innovation och kreativitet i projekten tror du?
– Stadsbyggnads- och gestaltningsmässigt finns en risk att mycket av det som arbetas fram idag i Göteborg kommer stöpas i samma form, säger han.
