Europas största stadsutvecklingsprojekt – Norra djurgårdsstaden, ett stenkast från hållplatsen Ropsten i Stockholm. Det är där den stora stadsutvecklingen sker genom aktörer som Bonnier fastigheter i Värtahamnen, Obos bygge av höghuset Stadsljus som ska bli ett nytt landmärke och Stockholms stad som bygger en ny kulturscen. Och familjeföretaget från Kalmar, CA Fastigheter, har tagit sig an sitt största utvecklingsprojekt hittills i Gasverket i Hjorthagen.
Det blir en mix av nybyggt och renoverat. Av kontor, handel, restauranger, skola, service och destination. Och återupplivandet av ett tidigare stängt industriområde som försörjde Stockholm med gas mellan 1890 och 2011. Så kan man sammanfatta området Gasverket i Norra Djurgårdsstaden som CA Fastigheter har tagit sig an att utveckla. Inget nytt i sig, familjeföretaget som grundades i Kalmar har länge jobbat med stadsutveckling. Men aldrig på den här skalan. Till Fastighetssverige säger vd:n Andreas von Hedenberg att de ödmjukt antog utmaningen när möjligheten dök upp kring 2016 att jobba med Gasverket.
– Även om vi aldrig gjort något i den här skalan tidigare och varit relativt anonyma i Stockholm, så var det lockande för oss att vi skulle ta en stadsdel, ett industriområde som tidigare varit ganska slutet och få öppna upp det, skapa liv och rörelse i det, säger han.
De är klara med första delarna av gasverksområdet och flera verksamheter har redan flyttat in. Det som återstår är hela den östra delen som förväntas ha en antagen detaljplan innan året är slut samt två gasklockor i västra delen. Inuti den stora gasklockan i tegel är det tänkt att ett hotell ska byggas. Malin Claesson är regionchef för Stockholm på CA Fastigheter.
– Det som är intressant med de industrilokaler som vi renoverar är att vi måste anpassa verksamheten efter byggnaden och inte tvärtom. Så som man kanske annars jobbar. Men här kan vi inte flytta dörrar, eller fönster. Och det är en förutsättning för att få jobba med de här husen, att bevara det arkitektoniska arvet från Ferdinand Boberg. Men det ställer uthyrningsarbetet på sin spets, att hitta de verksamheter som kan fungera i dessa lokaler, säger Malin Claesson.
Den andra, mindre och betydligt modernare gasklockan ska omvandlas till en nästan Globen-liknande kontorsbyggnad. De väntar nu på ett godkännande från staden på den minst sagt unika byggnaden.
– Den är en sfär, en stålkonstruktion på bjälkar som varit utmanande att beräkna och anpassa till byggnadsstandarden. Men sen tillkommer det delar som hur man gör den tillgänglighetsanpassad och var vi ska placera cykelparkering till exempel. Det är helt enkelt massa små bitar som ska falla på plats, men som vi hoppas på att vi är i hamn med snart så att den byggnaden skulle kunna stå färdig 2024, säger Malin Claesson.
I de två gasklockorna på området ska CA Fastigheter förbereda för ett hotell, medan Stockholms stad har tagit på sig ansvaret för att bygga kulturscen. Staffan Lorentz som är projektchef på exploateringskontoret i Stockholms stad lyfter fram att det är viktigt att få till en bra blandning av bostäder, skola, idrott, service och kultur.
– När vi runt Gasverket tillför 7 000 bostäder i Stockholm så ställer det också ett krav på oss att tillföra den samhällsservice och den blandningen av samhällsfastigheter som ska kunna rikta sig till de boende, men också besökare till området, säger han.
Staffan Lorentz betonar att det är något unikt i att få tillföra en ny scen i staden.
– I en stad som har stora scener som Tele2-arena och mindre konsertlokaler så är tillgången på mellanstora scener inte så stor. Och visst kan vi ha Madonna på Tele2, men det är inte många dagar i veckan vi kan fylla en sådan stor scen, säger han.
I Gasklocka 2 är det därför tänkt att större engagemang, konserter, events och föreställningar ska kunna ta plats på de cirka 1 750 stolarna lokalen ska innehålla. De gör också en satsning på att få till en modern scen, eller i alla fall att den mest aktuella scentekniken ska finnas i gasklockan.
– När vi tog oss an det här projektet behövde vi ta in kunskap om vilka krav som ställs på en kulturarena av idag, där det ska finnas plats för LCD-skärmar, att det ska vara mobilvänligt och kanske till och med finnas möjlighet till att ladda telefonen i stolarna. Och där kommer vi få göra en avvägning mellan framtidens scenteknik och vad den kan innebär, gentemot vad vi kan besluta om i dagsläget, säger Staffan Lorentz.
I Gasklocka 2 har förarbetet kommit igång. Hittills har de sprängt ner tio meter under marken för att förbereda för det teknikutrymme som måste finnas i huset. Även sanering av tegelstensbyggnaden som hanterat gas i över hundra år är ett projekt som ska lösas.
– Det klurigaste har kanske varit det vackra taket, som inte alls håller dagens byggstandard. Högst upp ska det nämligen finnas en restaurang med en 17 meters takhöjd så att man ska kunna bevittna arkitekturen. Men vi kan inte riskera att taket faller ner, så det vi har gjort nu är att riva det för att bygga upp det igen. Så det kommer med tiden se ut som originaltaket med liknande byggteknik, men mycket starkare, säger han.
Man har alltså gjort förarbetet och kommer innan sommaren lägga ut entreprenaden av Gasklocka 2 för upphandling. Omvandlingen har ett genomförandebeslut och kommer kosta omkring en miljard kronor att genomföra. Förhoppningen är att de kommer vara klara med den nya kulturscenen till 2026.
– Det som kanske är extra speciellt med det här området är att vi genom arbetet med området också tar steg framåt i stadens återbruksstrategi. Det finns fler industriområden i Stockholm som har blivit omsprungna av tiden. Det vi lär oss av Värtahamnen och Gasverket kommer hjälpa oss att mejsla fram hur vi ska jobba med miljö- och återbruksfrågorna framöver, säger Staffan Lorentz.
Kommunikationsskolan Berghs, som redan har flyttat in i Gasverket, har sedan slutet av förra året fått i uppdrag av CA Fastigheter att samla och leda samtal mellan aktörerna i området. Camilla Wallander är vd för Berghs och berättar att de träffas månadsvis för att arbeta fram hur de gemensamt ska göra en destination av Gasverket. Men som alla nya områden har det sina utmaningar.
– För att börja med det som är mest basic, så finns det inte ett tydligt informations- och skyltsystem som guidar de som kommer till området. Under de två år som vi funnits i Gasverket har våra besökare fått leta sig fram på egen hand. Nu när vi har fått ögonen på det så hoppas vi på en bra skyltning från tunnelbanan, parkeringsplatserna och för orienteringen i området. Men sedan är det viktigt att människor känner att de har anledning att stanna kvar i området, när de hittat hit. Just nu växer det fram nya restauranger, bageri och snart även ett bryggeri. Så i de samtalen vi har med aktörerna i området så vill vi gemensamt lobba kring viktiga frågor, skapa event som attraherar besök och involvera fler aktörer att bidra. Det är en ny spännande stadsdel som ska växa fram, så vi behöver hjälpa varandra, säger hon.
