Göteborg, med sina stora och omdanande projekt på fronter i staden, står inför något unik. Inte bara när det kommer till infrastrukturen, som med Västlänken. Utan också med stora stadsutvecklingsområden. Så stora att staden tillsatt en chef för stora projekt på exploateringsförvaltningen vid namn Christer Niland. Han säger att även om de nu har väldigt konkreta mål satta i en tidsram som ska följas, så är det viktigaste att inriktning, vision och strategin håller.
Älvstaden är namnet som man valt att samla den stadsomvandling som ska ske längs Göta älv, som delar Göteborg i två, under. På båda sidor älven kommer stadsbilden ändras dramatiskt. Från färjeterminal på den södra sidan och från varvsstad på den andra ska nu blandstaden bre ut sig. Det som ska ske på båda kustlinjer bygger på tre strategier säger Christer Niland.
– Staden ska möta vattnet, vi ska läka staden och vi ska stärka kärnan.
Detta för att det finns ett skriande behov. När visionen för Älvstaden togs fram för elva år sedan så var prognosen att Göteborgs befolkning skulle öka med 150 000 invånare till 2035. Det innebär ett behov av 80 000 bostäder och lika många kontorsplatser. Även om befolkningsökningen verkar avta något överlag i Sverige så ligger det verkliga utfallet av befolkningsökningen i takt med prognosen.
– Och det unika med Göteborg, gentemot andra städer, är att vi har möjligheten till att vi har möjligheten att utveckla så många ytor i centrala lägen, som inte bara kommer stärka stadskärnan, utan också Göteborg som en regionstad som stärker hela Västragötalandsregionen.
Att möta vattnet, stärka kärnan och läka de barriärer som finns på vardera sida älven är redan i full gång. Kajkanten har än så länge varit otillgänglig för Göteborgarna på grund av så väl färjeterminalen till Danmark och som det gamla varvet vid Lindholmen. Stadsomvandlingen ska leda till att den barriären ska byggas bort och ta staden närmare vattnet igen. På den södra sidan är det Masthuggskajen som redan sätt ett stort antal kontorsfastigheter resa sig, däribland NCC:s Brickstudios och Våghuset. Men där väntar också en omställning till blandstad.
– Men vi ska också få bort bilden av att det är ett område för bilen och göra det till människornas stadsdel.
Det kommer bli 5 000–6 000 arbetsplatser, 1 300 bostäder, hotell, två parker och förskolor. Första spadtaget togs för fem år sedan, och nu börjar även den halvö som resterande del av Masthuggskajen består av i framtiden resa sig ur vattnet.
På den norra sidan tornar kanske det mest tydliga tecknet på stadsomvandling på Hisingen upp sig på Lindholmskajen. Men Karlatornet, med sina snart helt färdigställda 246 meter och 600 bostäder, är bara en liten del. Förutom anslutande Karlastaden som sakta men säkert börjar ta form så pågår ett omfattande planprogram.
– Första vågen av Lindholmen börjar bli klar. Men det finns lika stora delar kvar. Planprogrammet är ute på samråd och vi planerar nu för nästa våg. Förutom att nu också bygger ut spårvägsnätet så kommer vi också bygga en gång- och cykelbro till andra sidan, som kommer gå till ungefär var casinot ligger.
Tillbaka på den södra sidan älven fick nyligen området vid centralen grönt ljus. Här ska en speciell karaktär tas fram.
– Det blir ett affärsdistrikt, en regional mötesplats och en tyngdpunkt i kollektivtrafiken. Det är också här vi kommer ha en växande stadskärna när Västlänkens station öppnar 2026.
Här är planen att det med tiden ska bli 20 000 arbetsplatser och med 2 000 bostäder är förhoppningen att även här få en blandstad.
Det är ett tema som fortsätter. Precis vid nya centralstationen, Parkcentral, ligger foten på Hisingsbron som färdigställdes för ett par år sedan. Följer man den till andra sidan älven kommer två stora områden på rad. Först Frihamnen. Från att man tidigare skrotat det förslag som fanns så gör man nu ett omtag för det gigantiska området. Det enda som egentligen är planerat för stunden är byggnationen av Polestars nya huvudkontor.
– Det är fortfarande detaljplanen från 2019 som gäller, men här gör vi ett omtag för hela området och med planprogrammet.
Fortsätter man en liten bit till in på Hisingen så möts man av det stora handelsområdet Backaplan. Med gigantiska parkeringar och tillhörande handelsfastigheter så är det ett alldeles unikt stadsutveckling projekt för Göteborg som redan nu tagit sina första steg. Skandia är i full färd med att färdigställa de två huskroppar som kommer möjliggöra att Coop kan flytta sin butik. Med den flyttkedjan som följer så kommer det öppna för allt fler av de detaljplaner som staden har att jobba med.
– Det som ska hända med framtidens Backaplan saknar liknelse till stadsutvecklingsprojekt i Göteborg.
Det som ingår i paketet Backaplan är 9 000 bostäder, 140 000 kvadratmeter kontor och verksamheter. Det kommer bli ett fortsatt stort handelsområde inkorporerat i området, med ett minst lika stort utbud som det som finns i gallerian Nordstan.
– Men det kommer finnas i stadsdelen och inte bredvid. På det så kommer ett kulturhus och en idrottshall.
– Vi har en detaljplan som nu är i produktion, men de störta delarna av områdets detaljplaner är på väg mot granskning.
2040 ska det mastodontprojektet stå klart om allt går enligt plan. Och Backaplan, Lindholmen, Frihamnen, Centralen och Masthugget är bara några av de stora projekten i stan. Blickar man bort från vattnet och mer in mot land så väntar stora projekt i till exempel Biskopsgården som omvandlas till Biskopsstaden när man genom förtätning ska tillföra 4 500 bostäder. Eller varför inte den stora arenafrågan och evenemangsstaden med Scandinavium vid Korsvägen.
Christer Niland har att göra och säger att om han hade varit konsult skulle man kunna säga att orderingången ser bra ut. Optimistisk är han med för att det ska gå att genomföra.
– Det kanske är banalt eller klyschigt att säga så, men så länge vi har ett bra samarbete mellan det kommunala och de privata aktörerna så tror jag att det kommer gå bra. Det viktigaste är att vi jobbar målinriktat.
Förutom samverkan så är det politiska åtgärder och åtaganden som krävs för att alla aktörer vet vad de har att förhålla sig till. Detta i framförallt i detaljplaneläggningen.
– Vi måste ha respekt för att den processen ska ta tid. Vi kan inte bara ta korta puckar och stressa fram något. Det handlar också om att noga förbereda de planerna för vad vi möjliggör och vilka möjligheter som försvinner om vi väljer att göra så. Det måste vi ha med oss.
Han menar att med de stora projekt som ligger på stadens bord så finns mycket som talar för att en tidsplanen håller.
– Det är till viss del en vision vi jobbar med, men det är en ovanligt detaljerad sådan. Vi har konkreta mål satta för så väl tidpunkterna, men också vad gäller befolkningen och arbetsplatserna vi ska tillföra staden.
– Så även om det inte håller exakt i tiden så är det viktigaste att inriktningen, visionen och strategin håller hela vägen. Det är annars det som kommer göra att vi inte kan hålla tidsplanen.
