Det ska inte vara lyx. Och det ska inte bara blandstad. Nej, för på fyra gator i det mest centrala av Malmös centrum ska nu ett nytt stadsrum ta plats. Fem fastighetsägare har gått samman och snart blir det ändring på vad som fått namnet Arkadstaden.
Vad ska man egentligen göra med de fastigheterna från 50-60-talet? Särskilt de med låga arkader längs fasaderna. Det ska Balder, Handelsbanken Fastigheter, Stena Fastigheter, Skandia Fastigheter och Areim i ett gemensamt projekt i centrala Malmö ta reda på. Till sin hjälp har de det danska arkitektkontoret Henning Larsen och Anders Sjöstedt som projektledare. Han har en lång erfarenhet inom plats- och fastighetsutveckling. Inte minst från att han startade inkubatorn Minc på Universitetsholmen. Projektet som nu fått namnet Arkadstaden inleddes i en dialog med Balder under förra året. Efter det har de fyra andra fastighetsbolagen anslutit sig till arbetet om en gemensam vision och berättelse om platsen.
Om du ska beskriva för någon som kanske inte är bekant med den delen av Malmö, vad är det för plats idag?
– Det är en del av gamla staden. Alltså staden innanför tullarna och kanalerna, som i övrigt har äldre bebyggelse.
I de här kvarteren fanns tidigare stora textilfabriker och annat som revs efter andra världskriget för att skapa plats för nybebyggelse. Mitt ibland de äldre husen finns ett antal kvarter med adresserna Kalendegatan, Djäknegatan, Stora Nygatan och Baltzarsgatan med väldigt kompakta 50-60-talsbyggnader som har täckta passager – arkaderna som nu har gett området det namn det nu fått.
Hur kom ni fram till att det behövdes göras någonting med platsen?
– Det är kombinationen av det egentliga helt fenomenala läget. Det ligger absolut mitt i stan, några minuters promenad från centralstationen. Vi kände att fastigheterna inte alls fångade den potentialen idag.
– Det känns mycket mer som ett bakvatten. Sen har de här byggnaderna egentligen en massa arkitektoniska kvaliteter som inte märks eller syns.
– Därför kände vi att vi behöver en gemensam satsning och tilltag. Vi också tror att det inte behövs speciellt mycket för att man som besökare, som fotgängare eller som arbetande i den här stadsdelen ska känna att här har det svängt.
Det finns också en fördel i att det finns förhållandevis få boende i den här delen av stan, vilket gör att man kan titta väldigt annorlunda på vilka verksamheter som kan passa in.
– Malmö har förlorat stora delar av underhållningsställena, konsertlokaler och nattekonomin. De har tagit stryk under de senaste åren, inte bara på grund av covid, utan också för att olika entreprenörer har valt att lägga ner sina verksamheter.
Det upplever även Malmö stad som ett problem och har gjort utredningar för att ta fram en strategi för stadskärnan säger han. Ett arbete som de vill kroka arm med.
– För ska Malmö kunna växa som stad och bli så stor som man ser att man är på väg att bli, så måste man också kunna erbjuda ett intressant natt- och uteliv. Det är någonting som vi öppnar upp för här och som byggnaderna passar för.
Anders Sjöstedt hoppas att det arbete de nu vill göra med Arkadstaden ska fungera som ett inspirerande exempel. Det finns många städer som har den här typen av fastigheter väldigt centralt i centrum.
– Med stora massiva kvarter som byggdes upp under 50-60-talet, som lätt halkar fel. Det är en typ av arkitektur och byggnad som om den inte tas om hand på rätt sätt så upplevs det snabbt som lite bedagat.
Vad säger fastighetsägarna som ni har med i det här projektet, vad har de för önskemål?
– Det har varit en spännande process. De allra flesta fastighetsbolag är duktiga på att utveckla fastigheterna, när det finns en hyresgäst. Medan man inte har arbetat speciellt mycket med den här typen av strategisk utveckling av ett område innan det finns hyresgäster.
– Så de upplever nog alla är en väldigt spännande resa, att man både får testa på hur man arbetar mer visionärt med ett område. Men också att de får jobba med en så pass tung och kunnig arkitekt genom Henning Larsens urbana avdelning som tittar just på flöden, blickfång och så.
– De kan peka ut att om vi gör punktinsatser på de här ställena så kommer hela området att uppfattas helt annorlunda. Så det har varit en jättespännande resa för alla som är med i projektet.
– Jag tror att de också kan använda sig av den här kunskapen när de sen tittar på utveckling av andra områden. På hur man kan aktivera sina hyresgäster, ser nya möjligheter, hitta vad det är för lågt hängande frukter som man kan ta tag i snabbt. För att boende och aktiva i ett område ska känna att här händer någonting helt annat.
Just gällande den lågt hängande frukten, hur ska förändringen av Arkadstaden märkas av redan i höst?
– Ja, vi jobbar så snabbt vi kan. En av sakerna som vi gjort är att vi har tittat på vad är det för restaureringsbehov som redan ligger hos de olika fastighetsägarna och hur kan vi styra dem åt samma håll så att man skapar en upplevelse för hela den här platsen. Så att det händer någonting specifikt och unikt.
– Vi försöker i första hand se på vad som ändå behöver göras och se till att det görs på ett samlat visionärt sätt. Vi tittar även på hur får vi en bättre samverkan mellan butiker och restauranger i området.
Där handlar det om hur de kan synliggöras, om de kan flytta ut i gaturummet, hur man kan jobba med skyltningen på ett nytt sätt och om man kan arbeta med det nya varumärket för platsen som en samlad kraft.
– Så att det kommer att börja hända lite sådana saker redan i sommar.
Men det inte bara restauranger, butiker och fastighetsägare som ska involveras. Även kommunen kommer åberopas i arbetet med Arkadstaden. I första hand handlar det om flöden av trafiken. Området upplevs idag som rörigt säger Anders Sjöstedt. Kalendegatan är idag stenlagd med kullersten, vilket ger känslan av att det är en gågata. Trots det används den för mycket transporter, det är utfarter från parkeringar och stans mest trafikerade cykelgata. Inte optimalt med kullersten då menar han. Dialogen med kommunen är om det går att leda om den trafiken till en annan plats. Den andra gatan, Djäknegatan, är en tungt trafikerad bussgata. Här vill de se om det går att minska barriärerna som den trafiken skapar och göra gaturummet mer mänskligt.
– Det händer väldigt mycket på den östra sidan av Djäknegatan, men för en gångtrafikant känns det väldigt svårt att röra sig över den barriären som har gjort att det känns ogästvänlig.
– Det är saker som vi inte kan fixa själva. Så vi behöver en dialog om beslut och satsningar från kommunen här.
Han säger att från den dialog de redan haft med kommunen så är indikationerna att de tycker generellt att det är väldigt positivt. Men det är flera saker som rör sig samtidigt nu. Kommunstyrelsen har beslutat om att det ska skapas en strategi för stadskärnan och där kommer gärna Arkadstaden med sina inspel.
– Min upplevelse är att både staden och andra aktörer tycker att det är lättare när flera fastighetsbolag går ihop och säger det här vill vi göra gemensamt. Det mer tyngd i det men det blir också så att en samlad satsning är mycket lättare att ha en dialog med, än att du ska tillgodose önskemål och behov från en enskild fastighetsägare.
Projektet har en relativt liten budget i det som Anders Sjöstedt nu gör. I övrigt är det investeringar som fastighetsägarna redan gör och som skulle behöva göras ändå. Som fasader som ska bytas och arkader som ska renoveras. Det viktiga är att det sker med en gemensam vision och riktning.
– Hur gör vi det här tillsammans så att det verkligen får ett avtryck, så att det inte bara blir en ny fasad som såg ut som den gamla. Utan vad är det för berättelser och känsla vi vill skapa.
Det finns också tankar om att aktivera taken på fastigheterna. För just att fastigheterna är från mellan 50–70-talet gör också att de har platta tak, likt fastigheterna vid Brunkebergstorg i Stockholm. Det öppnar upp för att det kan bli väldigt attraktiva miljöer från vår till höst.
– Panoramataken finns inte i Malmö idag. Vi har inte den typen av plattform för att se och uppleva staden ovanifrån. Så här har vi verkligen en möjlighet. Från det att fastigheterna byggdes så finns befintliga bygglov att göra mer på taken. Så det jobbar vi med nu, med frågan om hur vi kan aktivera platserna på taket och få upp besökare dit. Vilket Malmö stad också har ett stort intresse för att det ska ske.
Något som många pratar om som viktigt i stadsutvecklingen nu är att få till blandstaden, alltså kombinationen bostäder, kontor och kommersiella ytor. Hur ser du på att få till mer av en blandstad i Arkadstaden?
– Jag hoppas att man inte gör det här. För det finns faktiskt väldigt få områden som är så renodlat kontor och kommersiella fastigheter, där man kan väsnas lite utan att man stör några boenden.
– Jag tycker det är jättebra att det generellt finns boende i en innerstad, men bara för att man har en blandad stad måste inte varje hus eller kvarter vara blandat. Så länge som man ändå skapar rörelse dygnet runt.
– Vi har jobbat med dygnsrytmen för att verksamheter ska kunna utvecklas i området så att det känns som att det händer något nästan alla av dygnets timmar.
En stad blir man aldrig klar med säger han och således finns inte hellre någon horisont på när man kan säga att Arkadstaden kommer ha genomgått sin fulla förvandling. Men om de kommer bort från att Arkadstaden idag känns ogästvänlig och börjar byta skepnad till en gästvänlig sådan så har de kommit långt. Inte minst om Kalendegatan inom kort kan komma att upplevas som – eller rentav bli en sommargata. När kommunen nu vill göra en centrumsatsning så är det viktigt att man gör platser för hela Malmö. Han ser inte behoven exklusiva lyxbutiker, det finns nämligen redan.
– Vi behöver inte bygga den vibe:n. Vi kan bygga en mycket mer spännande urban och yngre vibe, där man avspeglar allting som händer i Malmö. Så att även de som inte bor eller brukar vara i centrum känner att det här är en plats de gärna vill åka till och uppleva.
Turist och handelsstråken ligger ju precis intill, så tänker du att det här området skulle rikta sig mer till malmöiterna?
– Ja, men kanske och till de som letar efter något speciellt. Vi har ju många kunniga besökare från Köpenhamn som verkligen har järnkoll på alla nya butiker och restauranger.
– Det vill vi ju gärna fortsätta kommunicera och locka till oss genom att få in rätt form av restauranger, barer och caféer som erbjuder något extra. Som verkligen har en ambition sitt erbjudande utan att det nödvändigtvis behöver vara lyxigt.
Men en av de viktigaste bitarna han verkligen vill att arbetet med Arkadstaden ska leda till är att det blir en inspiration. Arkader man annars ser i södra Europa har ofta väldigt högt till tak och är inte sällan byggda på 1800-talet.
– Och de vi har här i Malmö, och i flera andra städer i Sverige är långt ifrån så rymliga och har ofta ganska moderna material. De blir lätt dassiga och sunkiga och det är inte ovanligt att man väljer att bygga bort dem.
– Vi hoppas att vi kan visa på att det kan bli en attraktiv feature, med grönska, belysning och konst som på olika sätt gör det till en upplevelse att vandra i arkaderna. Så att det får känslan av att vara ett vardagsrum i staden.
– Vi vill göra en insats för den här typen av arkitektur för vi har inte sett någon annan som har gjort det. Så vi vill vara först och hoppas att människor senare vill komma hit och studera vad vi gjort.
