Under förra veckan lämnade utredare Peter Larsson in en delrapport om hur man ska kunna stimulera bostadsbyggandet i tillväxtorterna i Västerbotten och Norrbotten. Där kommer tre förslag på just de ekonomiska förutsättningarna – Fastighetssverige har tittat närmare på förslagen.
Delrapporten kommer i ett sammanhang där bostadsbyggandet i norra Sverige står som en bromskloss för den gröna industrins tillväxt, i så väl Kiruna, Boden och Skellefteå. Det var i juni 2023 fick utredaren Peter Larsson i uppdrag att främja koordinering av statliga insatser som verkar möjliggörande för hållbart samhällsbyggande och snabb befolkningsutveckling i Norrbottens och Västerbottens län. Syftet med uppdraget är att underlätta för berörda kommuner att planera, bygga och förvalta hållbara och växande samhällen.
Ett deluppdrag var att föreslå statliga insatser för ett ökat bostadsbyggande och utredaren presenterade alltså i förra veckan ett paket om tre insatser som kompletterar varandra. Två av de tre förslagen är konstruerade för att underlätta även för andra kommuner i landet som står inför liknande utmaningar.
I delrapporten föreslår utredaren att först att Norrlandsfonden ges ett kapitaltillskott, fördelat över flera år, för att möjliggöra finansiering av bostadsbyggande i norra Sverige. Norrlandsfonden är en stiftelse med uppgift att främja utvecklingen av företag med tillväxtambitioner i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Gävleborgs län. Norrlandsfondens stiftelsekapital kommer från är LKAB och staten och erbjuder lån, konvertibla skuldebrev och olika typer av garantier till företag i norra Sverige. Stiftelsens kapitalbas ska på lång sikt bevaras nominellt intakt, men förslaget som lämnas nu är att stiftelsen får ett kapitaltillskott på fyra miljarder kronor. Genom det så beräknas Norrlandsfonden kunna finansiera bygget av 8 000 lägenheter för permanentboende. Utredningen föreslår att Norrlandsfonden tillförs de fyra miljarderna genom statsbudgeten och att tillskottet kan ske fördelat över flera år.
Särskild uppmärksamhet ägnas här åt Norrbottens län och inlandskommunerna för att små och medelstora företag inom bygg- och bostadsutvecklingsbranschen i Norrland att få ihop andelen eget kapital i kalkylen.
Utredningens andra förslag är införandet av en ny statlig kreditgaranti. Bedömningen är att den befintliga kreditgarantin inte fungerar optimalt för kommuner med en historia av svag bostadsmarknad men där efterfrågan på bostäder redan har ökat, eller förväntas öka, radikalt.
”Utredningen bedömer att detta dels beror på att den regel som syftar till att göra kreditgarantin tillämpbar i områden med låga marknadsvärden inte är anpassad till aktuella produktionskostnader, dels på att avgiften för kreditgarantin som är baserad på en uppskattning av risken på den aktuella marknaden, gör kreditgarantin verkningslös.”
Förslaget som lämnas om en ny kreditgaranti för etablerings- och expansionskommuner är konstruerad för att svara mot just de bristerna som den nuvarande kreditgarantin har i förhållande till aktuella orter. Förslaget är vidare skrivet för att vara tillämpbart i etablerings- och expansionskommuner och omfattar således även till exempel Karlskrona, Mariestad och Timrå.
Det tredje förslaget utredningen lämnar är att det införs en statlig hyresförlustgaranti, som innebär att staten under vissa förutsättningar garanterar en viss del av hyresintäkterna under en avgränsad period eller, omvänt, att staten ersätter hyresförluster och hyresbortfall.
”Tidsperioden ska vara avgränsad, men inte alltför kort, då syftet är att avlasta en del av den risk som en tänkbar investerare upplever inför att bygga nya hyresbostäder i/runt en omställningskommun. Garantin bör efter en inledande period trappas av för att så småningom upphöra helt. Även detta föreslås vara tillämpbart i etablerings- och expansionskommuner.”
De tre förslagen kompletterar varandra skriver de i delrapporten och utredningen föreslår att de genomförs som ett paket. Förslagen kommer nu att analyseras inom Regeringskansliet.
Norrbottens Handelskammares vd Linda Nilsson är nöjd med det som hittills presenterats.
– Mycket bra och nödvändigt med aktiva åtgärder för att få fart på bostadsbyggandet. För att Sverige även fortsättningsvis ska lyckas landa etableringar till gagn för hela Sverige AB, så behövs denna typ av åtgärd, säger hon.
Utredningen ska redovisas i sin helhet senast den 15 juni 2024.
