Så ser Stockholmsregionen på framtida byggprojekt

I en ny kartläggning från konsultbolaget Trio har de undersökt hur kommunerna i Stockholmsregionen ser på kommande bostadsbyggande och infrastruktursatsningar under mandatperioden. Fastighetssverige har pratat med Pehr Granfalk, tidigare kommunstyrelseordförande i Solna och grundare till Trio, om det faktum att nästan samtliga 26 kommuner vill se en statlig infrastrukturförhandling.
Så ser Stockholmsregionen på framtida byggprojekt
Intresset för elektriska byggmaskiner är större än tillgången just nu. Bild: iStock

I en ny kartläggning från konsultbolaget Trio har de undersökt hur kommunerna i Stockholmsregionen ser på kommande bostadsbyggande och infrastruktursatsningar under mandatperioden. Fastighetssverige har pratat med Pehr Granfalk, tidigare kommunstyrelseordförande i Solna och grundare till Trio, om det faktum att nästan samtliga 26 kommuner vill se en statlig infrastrukturförhandling.

En stor del av Stockholmsregionens kommuner är positiva till utvecklingen av bostadsbyggandet i den egna kommunen. Men de är skeptiska till att de andra kommunerna i länet kommer kunna göra lika bra ifrån sig. Det går att uttyda av den kartläggning som konsultnätverket Trio gjort.

Konsultnätverk som har en inriktning mot etablering och byggnation grundades av Pehr Granfalk som tidigare varit kommunstyrelsens ordförande i Solna. De andra två delarna av Trio bestå av Håkan Falk som varit vd för HSB Bostad och exploateringsdirektör i Stockholm stad – samt Petter Lindfors som har en bakgrund som ordförande Exploateringsnämnden i Stockholms stad och som är grundare av PA-byrån Downtown Advisors.

Till Fastighetssverige säger Pehr Granfalk att de gjort undersökningen för att belysa hur toppolitikerna som ytterst sitter på besluten ute i kommunerna ser på läget gällande byggandet under mandatperioden.
– Deras syn och uppfattning formar både utvecklingen av länet som helhet – och hur känslan är i enskilda kommuner, säger han.

Han berättar att undersökningen riktar sig till personer och bolag inom bygg, fastigheter och infrastruktur. Förhoppningen är att den kan ge vägledning i vart och hur man ska lägga fram projekt samt ge uppslag till hur bolagen kan bistå med lösa kommunernas finansiering av samhällsfastigheter och infrastruktur.
– Vi hoppas kunna visa på att även om synen på länet som helhet är dyster så finns möjligheter för affärer och utveckling, säger Pehr Granfalk.

Det tycks finnas två olika uppfattningar om hur bostadsbyggandet kommer utveckla sig framåt. Utav de kommunstyrelseordförande, byggnadsnämns ordförande eller vice ordförande som svarat på enkäten så uppger tolv av de 26 att de tror att bostadsbyggandet kommer öka i den egna kommunen. Ytterligare sju tror att det kommer vara samma som idag. Men när politikerna ser till länet så är det 24 som tror att bostadsbyggandet kommer minska eller vara samma som idag.

Pehr Granfalk menar det var förvånande med den positiva synen på den egna kommunen i kontrast mot länet som helhet.
– Men det öppnar upp för möjligheter lokalt, säger han.
– Jag förvånas också lite över att synen på utvecklingen av infrastruktur och bostäder skiljer sig så pass mycket som det gör. I Stockholm har tidigare mycket av bostadsbyggandet varit direkt kopplat till byggandet av infrastruktur. Det går möjligen att skönja en ändring på det, säger Pehr Granfalk.

Det han syftar på är frågorna som de ställt till kommunerna om behovet av infrastruktur och samhällsfastigheter. Tolv tror att infrastrukturprojekten kommer öka i den egna kommunen, men när det gäller regionen så är det bara fyra som tror att det kommer öka. Samtidigt såg 23 kommuner att behovet av infrastruktur och samhällsfastigheter skulle öka under mandatperioden.

25 av 26 kommuner svarade att det skulle behövas på regeringsnivå en ny infrastrukturförhandling, så som Sverigeförhandlingen.
– Jag förvånad över den totala uppslutningen kring att vilja ha en statlig förhandling, säger Pehr Granfalk.

Det visar sig nämligen i undersökningen att mer hälften av kommunenarna tror att investeringar i infrastruktur kommer bli svårare att få och lika många tror att de kommer kräva nya lösningar
– Det finns en så bred insikt att det måste till nya sätt att finanserna samhällsfastigheter och infrastruktur för att klara av framtida behov. Sannolikt är det en konsekvens av ett ökat behov och beslutsfattarna ser att den typen av investeringar blir svårare, säger han.

I din erfarenhet som kommunstyrelseordförande, hur skulle du reagera på en sådan här rapport?
– Om jag var kommunstyrelseordförande skulle jag reagera positivt på en rapport av detta slag. Det skulle ge mig en bättre helhetsbild än att bara bedöma läget utifrån känslan i den egna kommunen. De som har posten i dag borde nog prata med varandra om efterfrågan på en statlig förhandling se om frågan borde aktualiseras på något sätt, säger han.

Läs också