Riksbanken höjer som väntat styrräntan till 2,00 procent, från tidigare 1,75 procent, och gör det mot bakgrund av ett starkare konjunkturläge och ett ökat inflationstryck. Ytterligare räntehöjningar bedöms som sannolika under det närmaste året. Så här reagerar ett antal branschorganisationer på Riksbankens besked.
Byggföretagen anser att Riksbanken mycket väl hade kunnat avvakta med sin räntehöjning:
– Svensk ekonomi är precis på väg att lägga lågkonjunkturen bakom sig. Att stötta utvecklingen ytterligare en tid hade inte äventyrat inflationsmålet, säger Fredrik Isaksson, chefekonom på Byggföretagen.
De skriver vidare att inflationen alltjämt är långt under Riksbankens mål. I oktober föll även hushållens stämningsläge kraftigt enligt KI:s konjunkturbarometer, vilket raderade ut de tre föregående månadernas uppgång. Samtidigt befinner sig bostadsbyggandet i en fortsatt bräcklig återhämtning.
– Högre räntor dämpar efterfrågan på nya bostäder och ökar finansieringskostnaderna av nya projekt. Många planerade byggstarter skjuts framåt och stigande räntor riskerar att försvåra utvecklingen. Därför hade det varit bättre om Riksbanken avvaktat med den aviserade åtstramningen av penningpolitiken, säger Fredrik Isaksson.
Trä- och möbelföretagen anser att det är en förhastad räntehöjning som kan slå hårt mot bostadsbyggandet.
– Efter flera tunga år ser våra medlemmar äntligen tecken på att hushållen vågar bygga hus igen. Riksbanken svarar då med att höja räntan mot en inflation som i grunden ligger kring målet. Den försiktigheten får trähusbranschen betala för, säger Erik Haara, vd för TMF.
TMF:s prognos pekar på 7 200 påbörjade småhus under 2027, en försiktig ökning för en bransch som har gått igenom flera tunga år. De anser att räntehöjningen riskerar att bromsa återhämtningen innan den har hunnit få fäste.
– Så länge svensk bostadsmarknad svänger så kraftigt med räntan kommer varje höjning att slå hårt mot byggandet. Vi behöver bygga om bostadsmarknaden från grunden så att den tål konjunkturens svängningar. Planprocesserna måste bli kortare och de kommunala kraven måste harmoniseras. Där måste nästa regering börja rensa upp, säger Erik Haara.
Organisationen Svensk Handel anser att höjningen riskerar att resultera i en dubbel åtstramning för hushållen.
– Hushållen får mindre att handla för både när energin blir dyrare och när räntan höjs. Det påverkar också handelsföretagens möjligheter att utveckla verksamheten och anställa. Den samlade pressen på köpkraften måste väga tungt i de kommande räntebesluten. Vår uppmaning är att gå varsamt fram, säger Maria Mikkonen, chefsekonom på Svensk Handel.
Svensk Handel kommenterar vidare att man står bakom inflationsmålet och har respekt för Riksbankens uppgift att förhindra att inflationen biter sig fast. Inför ytterligare räntehöjningar behöver risken för ett varaktigt inflationstryck vägas mot konsekvenserna av att dämpa efterfrågan ytterligare anser de.
– En högre svensk styrränta löser inte de globala störningar som driver upp energipriserna, men ökar däremot ränteutgifterna för hushåll och företag. Det finns en risk att återhämtningen tappar kraft innan hushållen hunnit känna den i sin egen plånbok, säger Maria Mikkonen.
