En av de viktigaste frågorna som fastighetsbranschen står inför är hur utsläpp och miljöpåverkan ska minskas. Nu berättar Tomas Nord, processledare på Östergötland Bygger Klimatneutralt, hur organisationen gått till väga för att bryta ned nationella mål till lokal handling.
Organisationen Cmb, som hör hemma på Chalmers Tekniska Högskola, är en organisation som vill länka företag och organisationer som arbetar med samhällsbyggnad i praktiken. Det kan handla om byggföretag, konsultbolag, byggherrar och fastighetsägare, installations- och specialföretag samt statliga och kommunala bolag och myndigheter. Dessutom representeras akademin av forskare, lärare och studenter vid universitet. Som ett led i detta anordnar Cmb webbinarier i olika ämnen med föreläsare från olika delar av samarbetssfären.
Under ett seminarium nyligen är det nätverket Östergötland Bygger Klimatneutralts processledare Tomas Nord som bland annat berättar hur nätverket vuxit i antal aktörer sedan start – genom deltagande aktörers engagemang och aktiviteter.
Samarbetsplattformen Östergötland bygger klimatneutralt startade utifrån ett behov av att konkretisera den nationella färdplanen för bygg- och anläggning på regional och lokal nivå och att inspirera och utmana aktörer i fastighets- och byggsektorn att ställa om till klimatneutralt byggande.
– Jag jobbar för Cleantech Östergötland, där jag driver, leder och stöttar ett initiativ som vi kallar för ÖBKN, Östergötland Bygger Klimatneutralt, börjar Tomas Nord.
Cleantech Östergötland är en ideell förening som sedan snart 20 år samlar miljöteknikföretag i länet som, med hjälp av all den kunskap som finns kopplad till miljöteknik, tänker att detta är vägen till en hållbar omställning.
– ÖBKN startades av 2015 när både Agenda 2030 och Parisavtalet kom som två tydliga riktningar och strategier. Dessa låg i sin tur som grund för Fossilfritt Sverige, där man önskade få in alla branschers syn på hur man skulle ställa om till ett klimatneutralt och hållbart samhälle 2045, som Sverige har sagt.
Vid den här tiden stod bygg- och fastighetssektorn för drygt 20 procent av de totala utsläppen. Klimatavtrycken från drift och förvaltning hade en god nedgångskurva under nittio- och det tidiga 2000-talet, medan byggverksamheten stått kvar på en hög nivå. Någonting behövde göras.
– För att få till en förändring är det både interna och externa faktorer som påverkar. Externt är det lagar, regler, planer och standarder som styr i en viss riktning. Tillsammans med innovations- och industriförändringar, det vill säga när företag och organisationer ser möjligheter att skapa större affärsnytta, större värdeutveckling, genom att ta fram en ny produkt eller ändra om sin process.
Med avtryck i detta startade ÖBKN 2020 av en handfull företag och organisationer.
– Det lyckosamma i det här var att vi fick med aktörer från hela värdekedjan; kommun, beställare, entreprenörer, konsulter, arkitekter och universitetet. Alla var med redan initialt. Nyttan med detta var att vi kunde samarbeta tidigare och bättre och skapa ett ”tryggt rum”, säger Tomas Nord.
Just det här, att tidigt kunna etablera och vara trygga i att alla delar har samma mål och samma bild av läget, är viktigt för att kunna arbeta ihop.
– Genom ”samverkanstrappan”, alltså samtal, samsyn, samverkan och samarbete, kan vi skapa gemensamma värden, en gemensam målbild – i det här fallet var det 2045; då ska vi vara klimatneutrala – och då blir det lättare att ta fram goda aktiviteter för att nå dit. Man tar fram ett gemensamt mål och kan sätta arbetsmetodiken för det.
Tidigt bestämde man sig för att sikta på Sveriges mål och därigenom bygg- och anläggningssektorns färdplans mål. ÖBKN har alltså som målsättning att halvera sin klimatpåverkan för hela bygg- och fastighetssektorns värdekedja år 2030 och en klimatneutral värdekedja år 2045.
– Det här är nedbrutet i ett antal steg: fram till 2022 ska alla aktörer ha kartlagt sina utsläpp, 2025 ska vi visa på en trend nedåt, 2030 ska vi vara halvvägs och 2045 ha nått nettonoll-utsläpp.
Hur ska då detta gå till? Bygg- och fastighetssektorn är en stor sektor, så för att skapa tydlighet och avgränsningar har en byggnads livscykel delats in i fem fokusområden. Planerings- och projekteringsskedet, Material- och produktskedet, produktionsskedet, användningsskedet och cirkulationsskedet. ÖBKN har en arbetsgrupp inom respektive fokusområde som träffas en gång i kvartalet. De drygt 50 medlemmarna i initiativet – kommuner, leverantörer, konsulter, arkitekter, entreprenörer, byggherrar och beställare, beskriver vad de gör eller ska göra.
– För att skapa en förändring så behöver medlemmarna och aktörerna i ÖBKN ha strategier och aktiviteter utefter de här fem fokusområdena. Det är sedan deras aktiviteter som skapar förändringen, förklarar Tomas Nord.
En uppföljning görs varje år för att se klimatavtrycket på organisationsnivå och i olika byggprojekt. ÖBKN lyfter fram goda exempel, tittar på pilotprojekt och, framför allt, genomförda aktiviteter. Man tittar också på vad som är state of the art inom varje fokusområde.
– Det kan handla om klimatberäkning för optimering, förståelse för gränsvärden och finansieringens roll. Vi tänker att vi skapar ett värde för varje medlem i deras omställning mot att nå klimatmålen.
