Så bygger man världens högsta hus

SOM har designat sju av världens 16 högsta byggnader, däribland Burj Khalifa. Nu tar man sig an Karlatornet, Nordens högsta byggnad. Arkitekten Kent Jackson berättade om var nästa projekt blir – och varför de flesta höghus aldrig kommer till verket.
Så bygger man världens högsta hus
Kent Jackson. Bild: Maria Olsson Äärlaht

SOM har designat sju av världens 16 högsta byggnader, däribland Burj Khalifa. Nu tar man sig an Karlatornet, Nordens högsta byggnad. Arkitekten Kent Jackson berättade om var nästa projekt blir – och varför de flesta höghus aldrig kommer till verket.

Det var under tisdagens event Göteborg 400+ som Kent Jackson från SOM – Skidmore, Owings & Merrill, världens främsta skyskrapearkitekt berättade hur världens högsta hus byggs.

Och bland de stora husen One World Trade Center i New York, Broadgate tower i London, Jakarta Tower och, flaggskeppet, Burj Khalifa i Dubai tar man sig nu an Karlatornet på Hisingen i Göteborg.

– Vi kan inte vara mer stolta, än vi är, för att få vara en del av Karlastaden. Det kittlade oss ända från början, berättade Kent Jackson från scenen.

Utan att utveckla det närmare till en början gick han in i föreläsningen med ett tydligt driv, och väl pålästa uttalanden om vad som är viktigt i processen att bygga världens högsta skyskrapor. SOM har sju av världens 16 högsta hus på sitt cv.

Och när Jacksons dragning tog avstamp gjordes det med en omröstning bland åhörarna. Frågan löd: ”Hur högt kommer världens högsta byggnad vara om tio år?”

En klar majoritet svarade ödmjukt att det kommer vara strax över dagens 828 meter. Kent Jackson konstaterade över resultatet:

– Ja, det verkar inte vara några problem att göra, sa han och tillade att han själv trodde på alternativ tre – 1 300 – 2 000 meter högt.

– Vårt fokus är stort och brett, fortsatte han. Och det går inte att svara på hur man gör höga byggnader, alla projekt lever sina egna liv och har individuell expertis – även om samarbete arkitekter emellan är A och O för att det ska fungera. Ta One World Trade Center till exempel, det symboliserar nutiden, frihet och framtidstro.

Han menade också att det ligger ett enormt ansvar, på SOM i samband med jätteprojekten.

– Vi har givetvis ett ansvar att visa hur vi ska bygga i framtiden, för att framtida generationer ska ha nytta av det vi faktiskt bygger.

Men, sa han, alla höghus blir inte av.

– Nej, de flesta byggs inte. Varför är det så? Flera skäl, återigen, men ofta är det för svårt att konstruera, bygga och uppföra dessa byggnader. Det är antingen för långsamma processer eller för mycket materia, så kostnaderna skenar.

– Vi lämnar inga projekt vid golvet, vi ser alltid till att lösa det för våra kunder. Vi har alltid en helhetssyn i våra projekt.

Han fick snabba på sin dragning inför åhörarna under gårdagen hejda sig själv för att inte dra över den utsatta tiden men när frågan från en av panelmedlemmarna dök upp om var nästa projekt är svarade han:

– Det är säkert någonstans i Mellanöstern eller Sydostasien. Där finns marknaden och är nyckelregioner för de här projekten. Riyadh i Saudiarabien då, om du vill ha en viss plats.

Urban Hammarlund, Jernhusen, och i expertpanelen frågade vad som gäller i de höga husen framöver; kontor eller bostäder.

– Mycket kontor, mycket bostäder. Det måste vara blandat, för att kunna maximera användandet, svarade Kent Jackson och avslutade genom att ge beröm till processen kring Karlatornet:

– Det är en del hinder på vägen men här i Göteborg går alla in för att få detta att funka, och man siktar på ständig utveckling och har haft en god dialog hela vägen. Det, om något, kommer båda gott för projektet.

Läs också