Under Fastighetsägarnas senaste digitala event diskuterades bland annat hur man bygger en stadsdel och vilka aktörer och element som har betydelse för utvecklingen. Ingela Lindh, tidigare vd för Stockholmshem och numera ordförande för Fastighetsägarna Sverige, berättade om sina erfarenheter från utvecklingen av Hökarängen och stadsbyggnadsdirektör Anette Scheibe Lorentzi delade med sig av hur hon tror att utvecklingen av Hökarängen kan fungera som inspiration i andra stadsbyggnadsprojekt.
Med utgångspunkt i utvecklingen av Hökarängen de tio senaste åren ordnade Fastighetsägarna ett samtal om hur man bygger en stadsdel och vilka aktörer och element som spelar in. Samtalet ägde rum under under det digitala eventet Sthlm Talks Live under tisdagen där bland annat Fastighetsägarna Sveriges ordförande Ingela Lindh och stadsbyggnadsdirektör Anette Scheibe Lorentzi deltog.
Ingela Lindh var tidigare vd för Stockholmshem som stått för den framgångsrika utvecklingen av Hökarängen de senaste tio åren, från sovande till levande stadsdel. Hon ser många lärdomar från det arbetet som staden kan ta med sig in i nya projekt.
– Det faktum som var viktigt i Hökarängen var att vi i princip ägde hela stadsdelen, då blev det naturligtvis mycket lättare att ha alla verktygen. Vi hade centrum, vi hade de här lokalerna som ligger ute i området som vi då kunde fylla med verksamheter genom att dra ner hyrorna för att kunna hyra ut lokaler och få in flera hyresgäster i centrum.
– Detta gjorde att vi fick en dagbefolkning som gjorde att vi fick en möjlighet till ett bra service- och kundunderlag för centrum. Mycket av detta kan man naturligtvis samverka kring om man är flera fastighetsägare, men det är klart att det var väldigt enkelt i Hökarängen när vi ägde så mycket av området, säger Ingela Lindh.
Anette Scheibe Lorentzi ser Hökarängen som en förebild och på vissa sätt en mall för staden att jobba med nya stadsdelsprojekt.
– Hökarängen är unikt, det har lyckats och håller än idag. Om man tittar på utvecklingen av Hökarängen så innehåller det en stor fastighetsägare och det underlättar självklart, men sedan finns det även den här strukturen i centrum som underlättar samt lokaler ute i området. Med rätt förutsättningar stödjer den här planstrukturen förutsättningarna att göra det trivsamt att vara i Hökarängen.
Hon ser också att det idag finns liknande områden som Hökarängen som är under utveckling i Stockholm idag:
– Ett område som kanske mest liknar Hökarängen idag är Slakthusområdet, men där har vi inte några invånare än. Där har staden ett avtal med en lite större fastighetsägare (Atrium Ljungberg reds:anm) och där det finns en planstruktur i botten som ska stödja det här livet och det som ska hända mellan husen.
Just lokala områden har fått ett uppsving under pandemin när folk rekommenderats att röra sig mindre i samhället, och det här är något som staden vill försöka dra nytta av framöver.
– Attraktiva offentliga rum och attraktiva bottenvångar är något vi alltid letar efter, och under pandemin ser vi att folk spenderar mer pengar i det lokala området där de bor. Man ser det överallt där det finns popup-restauranger och olika verksamheter som inte har funnits tidigare. Om man kan ta vara på detta även efter pandemin så finns det nog stora värden där, säger Anette Scheibe Lorentzi och tillägger samtidigt att staden kan bli bättre på att förstå relationen mellan fastighetsägare och verksamhetsutövare.
– Vid all utveckling handlar det alltid om fastighetsägarna, hyresgästerna och lokalsamhället och vad Stockholms stad kan göra för att de ska få de bästa förutsättningarna. Där tror jag att vi måste utveckla mer och förstå relationen mellan fastighetsägarna och verksamhetsutövarna och ta reda på vad vi från stadens sida behöver göra mer för att främja den relationen.
