Regeringen har sedan tidigare aviserat att man vill modernisera byggnads- och reparationsberedskapen i riket. Förslaget fokuserar på militära och samhällsviktiga fastigheter – men saknar helt direktiv om bostäder. Därför kritiserar nu Riksbyggen regeringens förslag. Håkan Andersson, bostadspolitisk talesperson på Riksbyggen, säger till Fastighetssverige:
– De här frågorna behöver utredas i förväg, innan krisen kommer.
Regeringen beslutade den 7 juni 2022 att tillsätta en utredning som skulle kartlägga vilka varor och tjänster i Sverige som har väsentlig betydelse för upprätthållandet av samhällsviktig verksamhet eller där allvarliga konsekvenser i övrigt riskerar att uppstå om varan eller tjänsten inte tillgängliggörs.
2024 bslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv. Det innebar att uppdraget utvidgades till att bland annat utreda och analysera förutsättningarna för att införa en byggnads- och reparationsberedskap i Sverige och lämna nödvändiga författningsförslag.
Utredningen, som har antagit namnet Utredningen om näringslivets försörjningsberedskap, överlämnade tidigare i sommar sitt slutbetänkande som fått namnet Nya samverkansformer, modern byggnads- och reparationsberedskap – för ökad försörjningsberedskap.
Riksbyggen kommenterar nu utredningen. Fastighetsbolaget vill inte att bostäderna glöms bort i den kommande byggnads- och reparationsberedskapen. I ett pressmeddelande skriver bolaget att man anser att ett motståndskraftigt samhälle är grunden till ett starkt totalförsvar.
Som exempel nämner man Ukraina: där har cirka 2,5 miljoner bostäder förstörts eller skadats, enligt en rapport från Ukrainas regering, Världsbanken, EU-kommissionen och FN. Det är cirka 13 procent av det totala bostadsbeståndet. Återuppbyggnaden beräknas kosta 524 miljarder dollar det kommande decenniet. Det här, menar Riksbyggen, är en stark indikator på varför bostadssektorn måste bli en del av byggnads- och reparationsberedskapen.
– Det behövs en beredskap för att snabbt kunna reparera eller ersätta bostäder som helt eller delvis förstörts. Tryggheten i att ha en fungerande bostad blir än mer viktig vid händelse av en stor kris eller krig, säger Håkan Andersson, ansvarig för bostadspolitik på Riksbyggen.
Menar ni från Riksbyggens sida att det i dag helt saknas planer för hur bostäder ska repareras i händelse av krig eller kris i Sverige?
– Staten, fastighetsägare, byggbranschen och kommunerna behöver gemensamt komma fram till hur vi ska arbeta i händelse av kris eller krig. Det är naturligt att staten tar ledarskapet i den frågan. I samband med förslaget kring en ny byggnads- och reparationsberedskap vill vi passa på att lyfta bostadsfrågan.
Om det är för stort fokus på den militära biten nu: Hur skulle ni på Riksbyggen vilja se uppdelningen mellan militär och civil återuppbyggnad?
– Hur en sådan uppdelning ska se ut är svårt att svara på i dagsläget. Det är en fråga som behöver utredas av berörda myndigheter i samarbete med oss i branschen.
Vad behövs, rent konkret, för att kunna säkerställa att återuppbyggnad och reparation sker på ett tillfredsställande sätt? Jag tänker kanske främst på ekonomiska förutsättningar, tillgång till materiel och beredskap hos byggaktörer? Vad anser ni?
– Det är exakt de här frågorna som behöver utredas i förväg, innan krisen kommer och det är därför vi tycker att det är viktigt att lyfta frågan om bostäderna.
När vi ändå pratar om krig och angrepp på Sverige: Hur ser ni på frågan om skyddsrum och den påtalade bristen av sådana i dag?
– Det finns många skyddsrum i många av de äldre bostadsrättsföreningar som Riksbyggen förvaltar. Det är en viktig uppgift för oss att stötta föreningarna i arbetet med att dessa ska vara i skick att användas om behov skulle uppstå.
