Situationen för fastighetsbolagen har förbättrats sedan den föregående stabilitetsrapporten, men det behövs fortsatt fler åtgärder för att stärka förtroendet i sektorn, det skriver Riksbanken i sin senaste stabilitetsrapport.
Riksbanken noterar att finansieringsvillkoren på obligationsmarknaden är mer fördelaktiga och fler fastighetsföretag har emitterat obligationer.
Många fastighetsföretag har dock fortfarande låga finansieringskostnader jämfört med marknadsräntorna och i takt med att de förnyar sina banklån, obligationer och räntederivat kommer deras finansieringskostnader att stiga.
Utöver det har konjunkturnedgången i kombination med ökat distansarbete och nya arbetssätt bidragit till högre vakanser bland kontorsfastigheter.
”Om vakanser fortsätter att öka och räntorna blir kvar på höga nivåer kan det sätta press på såväl finansiella nyckeltal som fastighetsvärden. Det är därför viktigt att sårbara fastighetsföretag ytterligare stärker sina balansräkningar och minskar sitt risktagande”, skriver Riksbanken.
Det är idag svårt att bedöma huruvida fastighetsvärdena har justerats ned tillräckligt mycket i ljuset av det förändrade ekonomiska läget.
Fastighetsvärderingar behöver bli mer transparenta. Dels behöver företagen tydligare redogöra för vilka antaganden som ligger till grund för gjorda värderingar, dels behöver informationen om transaktionerna blir mer utförlig. Det är därför positivt att Finansinspektionen tagit initiativ till att förbättra informationsunderlaget i samband med transaktioner.
Att en stor del av fastighetsföretagens lån är tagna via företagsobligationsmarknaden medför att det är viktigt att denna fungerar väl och att bland annat kreditrisker värderas korrekt. En del av kreditvärderingsinstitutens agerande under 2022 och 2023 har väckt frågor om hur tillförlitliga deras bedömningar av företagens kreditrisker är.
Trots att fastighetsföretagens sårbarheter var väl kända tog det lång tid för kreditvärderingsinstituten att anpassa sina bedömningar. Flera fastighetsföretag som tidigare hade fått relativt höga kreditbetyg nedgraderades snabbt och ibland i flera steg på kort tid. Instituten bör därför se över sina metoder så att kreditbetygen blir mer robusta, skriver Riksbanken.
