Riksbanken höjer styrränta med 50 punkter, den enskilt största höjningen på 20 år. Riksbankschefen Stefan Ingves aviserar att tempot i höjningarna behöver öka givet den höga inflationen och räknar med att räntan ligger runt två procent i början av 2023. Samtidigt spår Riksbanken lägre bostadspriser framöver vilket kommer leda till minskat bostadsbyggande.
På torsdagen släppte Riksbanken sin senaste penningpolitiska rapport med det tydliga budskapet att räntan måste höjas i en snabbare takt än vad som förmedlades i prognosen från april-rapporten. Inflationen har fortsatt att stiga snabbt och ligger nu över sju procent samtidigt som prisökningarna sprider sig allt mer i ekonomin. För att se till att inflationen återgår till målet om två procent och motverka att den höga inflationen biter sig fast i pris- och lönebildningen höjs styrräntan från dagens 0,25 till 0,75 procent, något som gäller från och med den 6 juli. Riksbankens prognos den här gången är att räntan kommer att höjas ytterligare och ligga nära två procent i början av nästa år.
På en presskonferens under torsdagen berättade riksbankschefen Stefan Ingves att han inte ser någon risk med en sådan snabb höjning av räntan som 0,5 procentenheter innebär, den största enskilda ökningen av styrräntan på 20 år:
– Givet att inflationen är så hög så finns det ingen risk med en sådan snabb höjning. Inflationen är över sju procent nu och det är den högsta inflationen vi har mätt på 30 år, att penningpolitiken behöver stramas åt är inte så konstigt med en sådan hög inflation. Varaktig hög inflation skapar problem för hushåll och företag, när den här för hög under lång tid blir det kännbart och skapar en osäkerhet i ekonomin. Därför måste vi strama åt och fortsätta att göra det under en tid framöver.
Prisökningarna sprider sig allt mer i ekonomin, där livsmedel har stigit med 7,3 procent, varor 5,4 procent och tjänster med 4,5 procent. Summerar man allt så ligger inflationen långt över Riksbankens mål om två procents inflation.
– Inflationen kommer ligga närmare åtta procent senare i år för att därefter falla snabbt. Om vi har rätt i prognosen så bör vi ligga närmare målet om två procents inflation från 2024, säger Stefan Ingves.
I sin senaste rapport spår Riksbanken bland annat att bostadsinvesteringarna kommer att sjunka framöver men Stefan Ingves påpekar att det är från väldigt höga nivåer. Flera av de faktorer som bidragit till stigande bostadspriser de senaste åren väntas vändas till sin motsats de kommande åren.
Efter en lång period med mycket låga boräntor väntas de stiga framöver och dessutom bedömer Riksbanken att den kraftiga prisuppgången under pandemin till stor del berodde på ändrade preferenser hos hushållen för större bostadsyta och att många personer tillbringat mycket tid i hemmen och tvingats hålla igen på annan konsumtion. I och med att restriktionerna nu avskaffats förväntas denna utveckling till viss del reverseras, står det i rapporten.
Till detta kommer att det byggts ett stort antal nya bostäder de senaste åren, vilket höjt utbudet. Riksbankens prognos är att bostadspriserna sjunker under prognosperioden, men de väntas dock fortfarande vara på en högre nivå än före pandemin. De ser dock en risk i att anpassningsförloppet blir abrupt och att bostadspriserna sjunker tydligt.
”Det skulle kunna få såväl hushållens konsumtion som bostadsinvesteringarna att utvecklas svagare än i prognosen”, står det vidare i rapporten.
Riksbankens prognos är att bostadspriserna i slutet på 2024 fortfarande kommer att vara högre än de var före pandemin. De lägre bostadspriserna leder i sin tur till att bostadsbyggandet minskar, vilket bidrar till en lägre BNP-tillväxt.
