Nu ska utredningen om enklare privatuthyrning och ändring av presumtionshyror utvidgas. Utredaren ska nu se över de hyresrättsliga reglerna och även föreslå regelförändringar för att underlätta för delningsbostäder, coliving på den svenska bostadsmarknaden. Svenska Colivingförbundet menar att regeringen i och med detta kan undanröja rättslig osäkerhet gällande hyressättningen för delningsbostäder. Fastighetssverige har intervjuat förbundets ordförande, Katarina Liljestam Beyer.
Regeringen kommer att se över reglerna om hyressättning för delningsbostäder, coliving. Svenska Colivingförbundet välkomnar detta besked och menar att regeringen i och med detta kan undanröja rättslig osäkerhet gällande hyressättningen för delningsbostäder.
Ordet delningsboende listades år 2021 på den svenska nyordslistan. Med delningsbostäder (coliving) menas en bostad/lägenhet som delas av tre eller flera vuxna personer utan familjeband, där alla har ett eget bostadskontrakt. Här delar alla bostadsgäster på centrala funktioner och levnadsytor såsom kök, vardagsrum och ibland även badrum. Ofta är dessa ytor fullt utrustade och möblerade och i många fall ingår även viss service, till exempel städning och internet. Den privata delen av bostaden är därmed inte en fullt utrustad lägenhet. Särskilda byggregler gäller redan för delningsbostäder, vilket särskiljer denna typ av bostäder från traditionella bostäder.
Katarina Liljestam Beyer är ordförande för Svenska Colivingförbundet och när Fastighetssverige ställer frågor om vad tilläggsdirektivet innebär konkret för branschen märks en lättnad i hennes svar.
– Det betyder väldigt mycket för branschen! Coliving utgör ett eget segment på bostadsmarknaden. Det är en bostadsform som avser att komplettera bostadsmarknaden för den som söker ett socialt sammanhang. Den märkliga rättstolkning som hyresnämnden gjorde tidigare i år gällande colive slog undan benen för hela branschen genom att hyran sänktes med nästan 50 procent trots att normhyran för den aktuella lägenheten var på samma nivå som övriga hus i kvarteret.
– Likaså beaktade hyresnämnden inte alla förmåner och nyttigheter i hyressättningen. Eftersom månadsavgiften, det vill säga hyran + serviceavgiften, i det aktuella fallet dessutom var ett självkostnadspris, innebar hyresnämndens beslut att uthyrningen skulle ske med 46 procents förlustmarginal – vilket naturligtvis är helt orimligt. Detta kan förhoppningsvis ändras av hovrätten eftersom beslutet är överklagat, säger Katarina Liljestam Beyer och lägger till:
– I ett läge där inte minst unga vuxna är i behov av bostad utan tillgång till vare sig kapital eller lång kötid, har juridiken lett till att coliving riskerar att försvinna. Detta till följd av osäkerhet i lagstiftning och ett felaktigt beslut i hyresnämnden. Problemerkännandet från regeringshåll och förtydligandet om otydligheterna i regelverket välkomnas av Svenska colivingförbundet och förhoppningsvis klarar våra medlemmar att hålla ut och att fortsätta kämpa i motvind så att coliving inte dör ut helt på den svenska marknaden.
Finns det något ytterligare du/ni skulle vilja se förändras? Vad i så fall?
– Direktiven ger utredaren uppdraget att föreslå hur processen i återbetalningsärenden kan effektiviseras. Detta kommer innebära att tyngdpunkten i rättsprocessen kommer att ligga i hyresnämnden, där hyresnämnderna i dagsläget gett sig själva mandat att besluta om återbetalning av oskälig hyra, trots att sökande inte visat eller gjort sannolikt att hyran är oskälig. Vi önskar att frågan om rättssäkerhet vid dessa prövningar utreds och kommer till uttryck i lag.
– Bolaget ”Orimlig hyra”, som ju är den aktör som i dagsläget driver dessa ärenden primärt till följd av bolagets affärsmodell, motiverar inte de hyresnivåer de grundar sina återbetalningsanspråk på. Om en sökande inte kan motivera sin ansökan, borde hyresnämnderna av processekonomiska skäl avvisa den ansökan som inte är rättsligt motiverad, menar Katarina Liljestam Beyer.
– Det skulle kunna spara samhället en hel del kostnader. Varje återbetalningsärende kostar ju en hel del – både för parten som ska försvara den avtalade hyran och inte minst för samhället som ska finansiera rättsprocessen. Att privata bolag missbrukar en skyddslagstiftning till att ägna sig åt en hybrid av inkasso-/factoringverksamhet och driva vårdslösa processer i den utsträckning som görs idag behöver ses över.
Hur är statusen, generellt, för coliving just nu och hur har den varit sedan i våras, då vi pratades vid sist?
Det är som sagt fortfarande kritiskt läge eftersom osäkerhetsfaktorerna är stora för branschen. Men detta ger naturligtvis en mycket god signal om att Regeringen vill se coliving i Sverige framöver och därför agerar på problematiken så pass snabbt!
