Bristen på ingenjörer riskerar att bli ett direkt tillväxthinder för svensk industri, samhällsbyggnad och den gröna omställningen. Det menar regeringen och Sverigedemokraterna, som nu vill tillföra medel för att öka antalet utbildade civilingenjörer och stärka kompetensförsörjningen inom teknik- och naturvetenskapsområdena.
I en debattartikel i Dagens Industri, från 6 april 2026, lyfter gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L), finansminister Elisabeth Svantesson (M) tillsammans med företrädare för KD och SD att Sverige står inför ett växande behov av ingenjörskompetens, något som direkt påverkar fastighets- och samhällsutvecklingsbranschen.
Regeringspartierna och SD har redan stärkt civilingenjörsutbildningarna genom ett så kallat ”ingenjörspaket”, där antalet utbildningsplatser utökats och resurserna per student höjts. Satsningen uppgår nu till omkring 600 miljoner kronor. I vårändringsbudgeten för 2026 föreslås ytterligare 36 miljoner till Lunds universitet, KTH och Chalmers för att möjliggöra fler antagningar de kommande åren.
Flera lärosäten har signalerat att de kan ta emot fler civilingenjörsstudenter, något regeringen vill underlätta eftersom kompetensbehoven är stora i näringslivet. Bristen på ingenjörer har i flera tidigare sammanhang lyfts som ett hinder för investeringar, innovation och byggrelaterade projekt i hela landet.
Som en del av arbetet har regeringen i februari 2025 lanserat en samlad STEM-strategi – inom science, technology, engineering och mathematics – med målet att fler ska söka och fullfölja tekniska utbildningar. En STEM‑delegation tillsattes för att göra utbildningarna mer attraktiva och öppna för bredare grupper.
Regeringen sätter nu även upp flera långsiktiga mål, bland annat att:
• minst 15 procent av eleverna ska vara högpresterande i matematik i PISA 2033
• 25 procent av gymnasieeleverna ska läsa naturvetenskaps- eller teknikprogrammet år 2035
• antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik ska uppgå till minst 90 000 år 2035
För en bygg- och fastighetsbransch som står inför omfattande kompetensskiften – inom digitalisering, hållbarhetskrav, energieffektivisering och avancerad projektering – kan satsningarna ses som centrala för att möta framtida behov.
Trots stort intresse för ingenjörsutbildningar är det i dag bara drygt hälften av studenterna som tar examen inom åtta år. För att höja examinationsgraden föreslår regeringen 10 miljoner kronor för att lärosäten ska kunna testa nya arbetssätt, till exempel högre studietakt eller möjligheter att kombinera avslutande studier med arbete.
Även skolan lyfts som en nyckelfaktor för att långsiktigt öka teknikintresset. Regeringen vill stärka undervisningen i naturvetenskap och teknik, bland annat genom reformerad lärarutbildning och förbättrade kompetensutvecklingsinsatser. Skolverket föreslås få 10 miljoner kronor för att höja lärarnas ämneskunskaper inom STEM.
Sverige har en lång historia som ingenjörsland, men regeringens företrädare menar att positionen inte längre kan tas för given. Ökad konkurrens, snabb teknikutveckling och omfattande behov av ny infrastruktur, bostäder och energisystem kräver fler kvalificerade ingenjörer – något som fastighets- och byggsektorn länge varnat för.
Regeringen och Sverigedemokraterna beskriver satsningarna som ett led i att långsiktigt stärka Sveriges konkurrenskraft och säkerställa kompetensförsörjningen inom samhällsbyggandet.
