I en ny proposition från Regeringen blir Fastighetsägare skyldiga att se till att Sveriges skyddsrum fungerar. Bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägare har länge efterlyst tydliga och enkla regelverk för att stärka beredskapen – men det får de inte i den nya lagen. Det menar Håkan Andersson på Riksbyggen, som tycker att kostnadsfördelningen är otydlig på flera håll:
– Skyddsrummen har en stor underhållsskuld och det är inte rimligt att enskilda fastighetsägare ska bära den helt själva.
Propositionen ”Ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap” ersätter den gamla skyddsrumslagen från 2006 med en helt ny lag. Fastighetsägare blir skyldiga att hålla skyddsrum i gott skick och öppna dem för allmänheten vid höjd beredskap. Fastighetsägare kan också föreläggas att göra en förenklad egenkontroll. Lagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2026.
Det här med att fastighetsägaren håller skyddsrum i gott skick och har dem öppna för allmänheten – det måste väl ändå sägas vara en bra grej?
– Det tycker vi självklart är jätteviktigt och det vill vi verkligen trycka på. Vi vill ju vara en part som hjälper våra bostadsrättsföreningar och stöttar dem i det här arbetet. Så som omvärlden ser ut i dag har det här blivit en väldigt viktig fråga och därför är vi i grunden positiva till att det blir en sådan här lag, säger Håkan Andersson, ansvarig för bostadspolitik på Riksbyggen.
Förutsättningarna hos bostadsrättsföreningarna skiljer sig dock mycket beroende på storlek. Därför, menar Riksbyggen, är det viktigt att till exempel egenkontrollen verkligen förblir förenklad och inte blir kostnadsdrivande. Den bör vara avgiftsfri för fastighetsägaren.
– Enligt vår uppfattning så har man inte riktigt satt ner foten kring kostnaderna. I och med att kontrollerna ska bli obligatoriska, så vill ju vi att den ska vara avgiftsfri. Man har inte riktigt reglerat hur den här kostnadsuppdelningen ska fungera. Själva avgiften är inte heller den stora saken, säger Håkan Andersson och förklarar:
– Om vi tar ett konkret exempel från en bostadsrättsförening som jag själv har bott i fram till nyligen: Huset är byggt på 50-talet, där det förstås fanns ett ganska stort och bra skyddsrum. Jag bodde i den här föreningen i 17 år och det var aldrig någon som pratade om att de här skyddsrummen skulle komma till användning igen. På den här sköna tiden, innan pandemi och krig och allt det här, trodde man ju på något vis att det aldrig mer skulle bli krig. Inte heller hade vi, under en lång räcka av år, hört någonting från någon myndighet om att vi hade några krav på oss, eller hur vi skulle göra med skyddsrummet.
Utrustningen i skyddsrummet, som då var väldigt gammal, i princip originalutrustningen från 50-talet, latrintunnor, lådor, vikväggar, tog ganska mycket plats. Håkan Andersson berättar att de i hans brf undrade om det fanns något beredskapsmuseum som skulle vilja ha alltihop eller om man, helt enkelt, skulle skicka allting på tippen.
– Just i vårt fall, tack vare att vi hade tillräckligt stora utrymmen och kanske tack vare att ingen riktigt tog tag i det, så blev den här utrustningen kvar. Men en del föreningar slängde all den här utrustningen och gjorde om utrymmena. Om det nu blir en ny lag och det då börjar komma krav på bostadsrättsföreningarna att iordningställa skyddsrummen – och utifrån att myndigheterna under lång tid inte hörde av sig – så borde det utgå någon form av stöd från staten också, menar Håkan Andersson.
Eftersom, tillägger han, ”det är ju inte bara de boende i den här bostadsrättsföreningen som ska söka skydd där, utan det är ju de som bor i området som har rätt att komma till vårt skyddsrum.”
Det uppstår också andra problem när man är i nyproduktion, eller ombyggnation. Riksbyggen har byggt om polishuset i Malmö till bostadsrätter. Dels renoverade man de gamla byggnaderna, dels uppförde bolaget nyproduktion inne på gården, alltså ett helt nytt hus. Här fanns också ett skyddsrum som Riksbyggen blev tvungna att riva och ersätta med ett nytt.
– Det blev en kostnad som vi som byggherrar fick ta själva – och då pratar vi också om ett stort belopp, ett mångmiljonbelopp.Det här ser vi också i andra projekt: ibland kommer kraven väldigt sent in i planprocesserna. Det kanske har funnits ett skyddsrum i området, eller det skulle behövas skyddsrum i området och då kommer det helt plötsligt krav på oss att vi ska bygga ett nytt skyddsrum eller ersätta ett befintligt. Det blir väldigt stora kostnader för oss i redan pressade kalkyler.
Propositionen ger den som åläggs att bygga, utrusta eller underhålla skyddsrum rätt till skälig ersättning av staten för sina kostnader. Riksbyggen noterar dock att ersättning inte lämnas om fastighetsägaren har eftersatt underhållet, en avgränsning som riskerar att drabba de föreningar som under de senaste decennierna inte haft vägledning om att underhåll var nödvändigt.
– Här skulle staten behöva vara med och ta en del av kostnaden. Skyddsrummen är ju inte bara till för föreningens boende utan för de som vistas i området.
