Enligt den senaste bostadsbehovsprognosen från Boverket kommer Sverige att behöva 67 000 nya bostäder om året. Allmännyttan har det senaste decenniet stått för i genomsnitt 13 procent av det totala byggandet i flerfamiljshus, med en byggtakt som legat på mellan 6 000 och 10 000 lägenheter per år mellan 2015 och 2022. För att täcka upp sin andel av behovet skulle Sveriges Allmännytta behöva bygga cirka 8 700 lägenheter om året fram till 2030. Men en ny marknadsrapport visar att man snarare kommer att hamna på runt 2 000 lägenheter.
Slutsatserna i rapporten bygger bland annat på en enkät till de drygt 300 bostadsföretag som är medlemmar i Sveriges Allmännytta. I marknadsrapporten listas också förslag på åtgärder för att stimulera byggandet och sänka byggpriset, riktade mot regering, riksdag och kommuner. Fastighetssverige har talat med Sofia Hansdotter, som är nyproduktionsexpert på Sveriges Allmännytta, och hon tycker att regeringen gör för lite för att avhjälpa byggkrisen:
– Regeringen har inga åtgärder som har betydelse för att få igång byggandet. Att bekämpa inflationen är en viktig del i deras arbete men om vi ska invänta resultatet av det arbetet och att räntorna går ner så är det inte längre en byggkris utan en bostadskris. Bostadspolitiken har varit nedprioriterad under flera decennier och det är bekymmersamt. Nu måste dessa frågor upp på agendan så inte fler drabbas.
Med tanke på Allmännyttans stora samhällsbyggnadsansvar: borde Allmännyttan få mer stöd och hjälp än övriga byggaktörer?
– Allmännyttan har tagit, och tar, ett stort samhällsbyggnadsansvar men ska agera på samma villkor som alla marknadens aktörer i enlighet med Allbolagen. Därför är det viktigt att stöd ges likvärdigt till alla byggaktörer, säger Sofia Hansdotter.
I Sveriges Allmännyttas kommentarer till marknadsrapporten som nu presenterats så listas en del åtgärder som Allmännyttan vill se för att få igång bostadsbyggandet. Sofia Hansdotter förtydligar dem för Fastighetssveriges läsare:
Inför typgodkännande av standardiserade hus
– Detta förslag är en del i att underlätta och ge bättre förutsättningar för industriellt byggande är därför avgörande för möjligheten att bygga bättre och med metoder som är mer hållbara för både klimat och ekonomi. Det förenklar byggprocessen och ger bättre förutsättningar för att driva innovation. Dessa faktorer är avgörande för en god ekonomi och hållbarhet i bostadsbyggandet och är därför en viktig del i att öka bostadsbyggandet.
Undanta allmännyttan från Lagen om offentlig upphandling
– Det finns ett stort behov av fler hyresbostäder med rimlig hyra och de allmännyttiga bostadsbolagen behöver därför få bättre möjligheter att bygga till en lägre kostnad. Det finns statliga utredningar som visar att allmännyttans upphandlingar blir cirka tio procent dyrare då upphandlingarna måste följa LOU. Därför vill vi att det ska göras tydligt i LOU att allmännyttiga bostadsbolag inte omfattas av lagen. Om allmännyttan inte behöver tillämpa lagen om offentlig upphandling kan bostadsföretagen fokusera på att upphandla rätt produkt i stället för att lägga tid och kraft på ett omfattande upphandlingsarbete för att undvika överprövning.
En aktiv kommunal bostadspolitik
– Genom att kommunerna tar ett långsiktigt bostadsförsörjningsansvar och bedriver en aktiv kommunal bostadspolitik så vill vi se till exempel att de tar fram tydliga strategier att planera och bereda mark och för ett fortsatt bostadsbyggande. Det är viktigt att det sker i samverkan med olika bostadsutvecklare, fastighetsägare och byggaktörer, både privata och allmännytta.
Skapa byggbar mark till rimliga priser
– Detta är ju ett konkret exempel på hur kommunerna kan ta sitt bostadsförsörjningsansvar. Att verkligen gå från ord till handling i att skapa byggbar mark och med det menas att marken förbereds så att det går att bygga flerbostadshus till en kostnad som fler kan efterfråga. Det går att bygga goda bostäder till en låg kostnad om förutsättningarna är rätt från början. Det kan handla om att det ställs rimliga krav i exploateringsavtal på infrastruktur för media, vägar, parkeringsplatser och andra mobilitetslösningar som är kostnadsdrivande.
Avstå från kommunala särkrav
– En del i det industriella byggandet är att byggsystemet i ett hus kan upprepas och byggas på så många platser som möjligt. Design för ett industriellt hus är generisk och upprepas till stor del men anpassas till den platsen som det byggs. Idag får vi goda gestaltade bostäder även när de är byggda industriellt. Det betyder att kommuner som ger bygglov och bestämmer gestaltning behöver ställa samma krav på byggsystem och dess tekniska egenskapskrav, det minskar kostnaderna för att producera nya bostäder.
Skapa flexibla detaljplaner
– Om detaljplanerna har för snäva krav på byggnaders utformning så blir det svårare att bygga. Det industriella, prefabricerade och serietillverkande bostadsbyggandet får bättre förutsättningar genom flexibla detaljplaner. Det innebär konkret att inte kommunen bestämmer i detalj och utifrån höga gestaltningskrav vad som ska byggas, det driver upp kostnader för bostadsbyggandet. Vi har i vår tidigare rapport, Markens pris, visat att markpriset för hyresrätten har ökat 317 % från 2000 fram till 2022,
Kriser kan leda till stålbad som leder till pånyttfödelse i bästa fall. Är det vad den svenska byggmarknaden behöver?
– Det finns en sundhet i varje kris. Byggbranschen har haft många goda år. Parallellt har vi fått en osund byggmarknad med hög kriminalitet. Detta kostar enorma summor pengar. Det måste få ett slut. Vi måste se till att skapa värde för varje byggd krona. Värdet måste rikta sig tydligt till våra hyresgäster.
Om du får sia lite: var ser du Sveriges bostadssituation om fem år?
– Vi ser idag inga tecken på att vi kommer få en förändrad situation på bostadsmarknaden. Men med rätt förutsättningar nyproduktion och politisk handlingskraft i frågorna så går det ju att ändra detta och gå från dagens bostadskris och byggkris till en sund bostadsmarknad där vi kan verkligen skapa goda bostäder för alla, menar Sofia Hansdotter.
