Under måndagen bjöd infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson in till pressträff tillsammans med finansmarknadsminister Niklas Wykman, Mikael Eskilandersson (SD) och Patrik Karlson (L). På pressträffen presenterades regeringens uppdrag till Boverket att utreda ett typgodkännande av småhus, det så kallade Sverigehuset. De typgodkända småhusen, vars utformning först presenterades i ett förslag från Sverigedemokraterna, föreslås också bli bygglovsbefriade.
Under måndagen har infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson hållit pressträff, tillsammans med finansmarknadsminister Niklas Wykman, Mikael Eskilandersson (SD) och Patrik Karlson (L). Statsråden har där presenterat det uppdrag som regeringen fattat beslut om när det gäller typgodkännande och bygglovsfrihet för vissa småhus.
Andreas Carlson börjar med att trycka på de strukturella hinder som finns på bostadsmarknaden i byggsektorn. Ministern menar att dessa är en bidragande faktor till varför det dels har byggts så få bostäder, dels varför det har byggts så få småhus i Sverige, relativt andra EU-länder.
– Det handlar om ledtider som är för långa som vi arbetar med att korta. Det handlar om att tillgängliggöra byggbar mark i attraktiva lägen. Det handlar om regelförenklingar och också tydliggörande av regelverket. Det uppfattas idag väldigt snårigt för den enskilde som vill bygga och det handlar också som det står på den här bilden att öka möjligheterna för att kunna äga bostäder, säger Andreas Carlsson.
Infrastruktur- och bostadsministern menar att det finns många olika mätningar som indikerar att ungefär sju av tio vill bo i småhus och när då nyproduktionstakten är så låg, blir det ett legitimitetsproblem. Det är dessutom svårt för den som vill bo i småhus att förverkliga drömmen om ett eget hem.
– Att bygga hus är ofta en lång och invecklad process. Ett hinder för byggande som ofta påtalas är kommunernas olika tolkningar av byggreglerna runt om i landet. Man gör olika bedömningar om en byggnad är förenlig med byggreglerna och i vissa fall krävs det ändringar i konstruktion och utförande för att samma typ av byggnad ska kunna uppföras i olika kommuner. Detta har lyfts fram under ganska lång tid av hustillverkare till exempel som ser problem med att man kan framställa på ett mer ekonomiskt sätt som också sänker tröskeln in för den som vill förverkliga drömmen om att bo i småhus, berättar Andreas Carlson.
Det finns alltså, menar ministern, ett stort behov av att kunna få typgodkända småhus som man kan ta fram på husfabriker. Regeringen ger nu alltså Boverket i uppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras i praktiken. I Sverige finns det idag ingen möjlighet att få ett hus typgodkänt för genomförande inom hela landet.
Genom att möjliggöra typgodkännande av småhus vill man att byggprocesserna ska bli kortare och effektivare. Detta ger, menar man, bättre förutsättningar för kostnadseffektivt byggande och kraftigt minskad risk för oförutsedda kostnader eller andra hinder som kan uppstå längs vägen.
– En mycket stor del av det här uppdraget är att Boverket också ska ta fram förslag på hur de här typgodkända småhusen ska kunna vara fria från kravet på bygglov. Det här ställer krav på Boverket att ta fram förslag på typgodkänt uppförande av flera olika ”Sverigehus” som har så stor acceptans så att de kan byggas i hela landet, menar ministern.
Det är inte bara bygglovet som får stryka på foten, om regeringen får som den vill. Även andra krav enligt plan- och bygglagen, plan- och byggförordningen samt föreskrifter ska undersökas i syfte att minska regelkrångel, att korta ner byggprocesser och göra dessa mer effektiva. Förslaget med ett så kallat Sverigehus lanserade Sverigedemokraterna i valrörelsen 2022. Ser man, från Sverigedemokraternas håll, som att det är partiets förslag som blir verklighet nu?
– Ja, vi ser ju att vårt förslag blir verklighet, att vi fått in den kulturella delen av hur byggnaden ser ut är ju till stor del direkt från vårt förslag. Vi föreslog 95 kvadratmeter i bottenyta och 150 kvadratmeter totalt, svarar Mikael Eskilandersson från Sverigedemokraterna och fortsätter:
– Jag tror att en förutsättning för att det inte ska uppstå hinder att uppföra ett sådant hus är ju att det är ett tilltalande hus för omgivningen. Jag tror att det hade varit mycket svårare om man har ett hus som skulle sticka ut och inte vara byggt traditionellt.
Vad är det som är tilltalande för allmänheten?
– Jag tycker att traditionellt svensk byggstil är tilltalande, röda stugor med vita knutar uppfattas som tryggt och trevligt. Hade man i stället gjort en fyrkantig låda i betong så hade den antagligen inte varit lika tilltalande och lika lätt att få acceptans från allmänheten, säger Mikael Eskilandersson.
Det här ska vara klart i juni 2026. Kommer ett första Sverigehus att finnas på plats inför valet?
– Vi får återkomma när Boverket redovisar sitt utredningsuppdrag. Men det är viktigt att lyfta fram att det här kan handla om flera olika typer av godkända hus. Det behöver finnas en acceptans för den här typen av godkända hus som alltså ska kunna uppföras var som helst i landet där det finns tomter utan att man då ska behöva ansöka om bygglov, säger Andreas Carlson och avslutar:
– Det som nu ligger i Boverkets uppdrag är att återkomma kring både kvadratmeter, storlekar, detaljer och även de hinder som behöver överbryggas för att genomföra den här mycket stora principförändring. Detta innebär där man överlämnar mer makt till den enskilda att själv bygga sitt hus, på ett så enkelt sätt som möjligt, utan att först söka om bygglov.
