Under regeringsförklaringen under tisdagen så meddelade statsminister Ulf Kristersson (M) att de går fram med ett politiskt förslag från Sverigedemokraterna som ska underlätta småhusbyggandet. Ett traditionellt hus som ska vara bygglovsbefriat och ritningar ska kunna laddas ner på Boverkets hemsida. Fastighetssverige har tittat närmare på förslaget och låter två röster kommentera det.
I regeringsförklaringen under tisdagen sa statsministern att bostadsbyggandet hämmas av en alltför stor regelbörda.
– Regeringen arbetar för att förenkla och effektivisera plan- och byggprocessen så att fler bostäder byggs. Fler åtgärder ska befrias från bygglov och de orimliga kraven på studentbostädernas utformning förenklas.
– Många människor drömmer om att bo i småhus. Regeringen vill göra den drömmen möjlig för fler och har bland annat tillsatt en egnahemskommissionär. Förslag tas fram för att skapa typgodkända småhus som är bygglovsbefriade, vad vi kallar ”Sverigehuset”.
Sverigehuset är ett förslag som Sverigedemokraterna lanserade dagarna innan valet 2022. Det är ett förslag som inte tidigare varit en del av Tidöavtalet, men som alltså nu tagit sig in i de åtgärder som regeringen föreslår för att öka byggandet av småhus. Än finns inget förslag från regeringen på hur just det ska gå att lösa, för typgodkännande har utretts av Boverket förut, där de dömt ut möjligheten att genomföra något sådant. Därmed utgår vi från att det som regeringen kommer driva är det förslag SD presenterat.
Själva typhuset ska enligt förslaget vara en 1,5-plansvilla på 95 kvadratmeter i byggnadsarea på marken och med en boarea på 150 kvadratmeter, som SD menar ska vara lagom stort för en genomsnittlig familj och som även passar en mindre familj.
”Huset, arkitekturelement och detaljer ska stilmässigt ha ett traditionellt uttryck, vara byggt av traditionella material med fasad i trä och utförandet hålla hög kvalitet och standard. Huset ska vara estetiskt tilltalande, se trevligt och inbjudande ut samt signalera trygghet och tradition … Ett typiskt traditionellt svenskt trähus, är välkänt och håller en ’traditionell gestaltningsstandard’. Därför ska typhuset kunna placeras var som helt i landet, bygglov eller anpassning ska inte behövas.”
De föreslår också att huset kan byggas ensamt på en enskild tomt, bland andra hus eller i ett område med flera likadana hus. Det ska också kunna placeras i alla kommuner utan kommuners bedömning. Byggnadens egenskaper ska bedömas centralt utifrån en specifikation utan koppling till hur den produceras eller hur den placeras på marknaden.
”Ritningar och handlingar för typhuset skulle kunna tillhandahållas via Boverkets webbplats. Kontrolltillfällen och kontrollprocesser ska minimeras inom ramarna för bibehållna kvalitetsnormer för svensk god standard. En utredning ska ta fram förslag för hur ett nationellt typgodkännande på bästa sätt kan införas. Utredningen ska även ta fram förslag på bästa möjliga lösning för att effektivisera, minska tidsåtgången, förenkla, förbättra och minska kostnaderna för plan- och byggprocesserna. Regelverk, administration, bygg- och kontrollprocesser ska minskas påtagligt.”
Trots vissa positiva remissinstanser så har alltså Boverket inte valt att gå vidare med typgodkända bostäder tidigare. Myndigheten menade att en brist med typgodkännande är att det enbart handlar om bedömning av icke platsspecifika krav. Den största osäkerheten med ett nationellt typgodkännande är att det inte finns garantier för att det skulle accepteras inom EU, samt att ett system med typgodkännande skapar låg flexibilitet. Boverket bedömde också att ett nationellt typgodkännande kan verka hämmande för produktutvecklingen, eftersom godkännandet är baserat på en typlösning.
Gustaf Edgren är bostadspolitisk expert samt ansvarig för trähus på TMF, Trä- och Möbelföretagen, och menar att det är på många sätt ett intressant förslag.
– Egna hem har under en lång tid kämpat med brist på attraktiva tomter och rimliga avgifter och skatter, så lättnader för småhus är efterfrågat och vår syn på bostadsformen som en del av samhällsbygget är mycket bra utifrån ett brett hållbarhetsperspektiv dessutom.
– Vad gäller det specifika ”huset” är min uppfattning att det snarare kommer att handla om plural och på så vis även kunna bidra till ett estetiskt tilltalande och inte minst varierat byggande.
Han säger att det återstår att se om det kommer att handla om en typiskt typgodkännande eller om det blir en variant som kan hantera varianter av den samma.
– Som typgodkännande ser ut i allmänhet riskerar ett sådant att bli alltför stelbent då inte ens dörrbeslag eller andra detaljer får bytas ut utan att ett nytt typintyg utfärdas. Det återstår att se med andra ord.
– Hursomhelst är det som vi uppfattar det ett konkret förslag att få bukt med kommunala särkrav, kommunala tolkningar av landets byggregler som dels tolkas olika från kommun till kommun, dels tolkas olika från en handläggare till en annan i samma kommun vilket vi inte bara ser som rent praktiskt mycket problematiskt och kostsamt, utan också rättsosäkert och ett missbruk av planmonopolet. Förslaget öppnar upp för att kapa delar av tidsutdräkten, bygglov och kanske en del andra byggherrekostnader som har skenat senaste decennierna och som på totalen motverkat en produktivitetsutveckling inom byggbranschen i vidare mening.
Tobias Olsson, förbundsdirektör för Sveriges Arkitekter, tror inte att ett typgodkänt hus skulle påverka arkitektskrået direkt.
– Men det kommer påverka det som byggs, de som bor och grannarna. För att en villa ska bli trevlig och vacker på sin tomt behövs ofta anpassning. Ibland behövs kanske en suterrängvåning för att tomten lutar, ibland behöver huset vara smalare för att inte skymma grannens utsikt eller för att kunna spara fina äppelträd.
– Men det är ju också viktigt att följa de olika lokala byggnadstraditionerna – där exempelvis sten är det traditionella materialet i vissa delar av Sverige och trä i andra. Allt det missar man med ett snävt typhus.
Tobias Olsson menar vidare att ett typgodkännande missar också att det finns olika förutsättningar på olika platser. Det kan handla om tillgång till dagsljus i ett norrläge, risk för brandspridning till befintliga byggnader och risk för skred vid vissa markförhållande.
– Att bygga utan planering och bygglov skapar också osäkerhet och otrygghet i befintliga områden. Kommer de nya grannarna bygga så att vår sjöutsikt försvinner? Kommer vi få insyn på vår uteplats? Förslaget kommer driva mot fler grannosämjor och fler rättsprocesser.
Han verkar osäker på huruvida förslaget kommer gå hela vägen fram.
– Bygglovsbefrielse och typhusgodkännande återkommer då och då som politiska idéer. Sen senaste typhusutredningen blev det inget av, kanske för att det låter ”bättre” än vad det är. Bygglovet är ju till för att säkerställa att det blir bra, inte för att jäklas med någon.
