Regeringen bedömer läget som pressat: Bristen på häkten och anstalter kan bli akut

Vill ändra plan- och bygglagen i en ny proposition.
Regeringen bedömer läget som pressat: Bristen på häkten och anstalter kan bli akut
Regeringen vill ge Kriminalvården bättre möjligheter att snabbt bygga ut landets häkten och anstalter. Bilden föreställer en fängelsecell och är tagen i Kriminalvårdens rekryteringsbuss på besök i Ystad 14 oktober 2025. Bilden är beskuren. Foto: Jonn Leffmann. Bild: Wikimedia Commons.

Regeringen pekar på ett mycket ansträngt läge i både häkten och fängelser med växande behov av nya platser. Därför vill man ge Kriminalvården bättre möjligheter att snabbt bygga ut landets häkten och anstalter. I en ny proposition föreslås ändringar i plan- och bygglagen som ska göra det möjligt att påskynda och förenkla byggprocessen när kapacitetsbristen blir akut.

Den 15 mars 2024 gav Landsbygds- och infrastrukturdepartementet en utredare i uppdrag att utreda åtgärder för snabbare utbyggnad av kriminalvårdsanstalter och häkten. I uppdraget ingick att föreslå ändringar i plan- och byggregelverket som förbättrar förutsättningarna för att fler anstalter och häkten ska kunna byggas och nya anstalts- och häktesplatser kan skapas genom en snabbare plan- och byggprocess.

Nu är alltså propositionen inlämnad och syftet är, från regeringens sida, att skapa snabbare, mer flexibla och effektiva byggprocesser för Kriminalvårdens anläggningar. Regeringen pekar på ett mycket ansträngt läge i både häkten och fängelser, där behovet av nya platser växer i takt med att fler döms till fängelse. I början av oktober 2025 fanns det 47 anstalter och 39 häkten i Sverige med totalt cirka 11 900 anstalts- och häktesplatser, varav cirka 8 100 platser på anstalt och cirka 3 800 platser på häkten.

– Regeringen vill underlätta Kriminalvårdens nödvändiga kapacitetsökning eftersom beläggningssituationen är pressad. Det är viktigt att det finns beredskap för att snabbt kunna lätta på regelverket i allvarliga situationer, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Andreas Carlson, Infrastruktur- och bostadsminister. Bild: regeringskansliet.

Även justitieminister Gunnar Strömmer betonar behovet av kortare ledtider.

– Vi gör nu det vi kan för att underlätta Kriminalvårdens utbyggnad. Kortare processer och tydligare regler är avgörande för att möta behovet av fler platser, säger han.

Statsråd Gunnar Strömmer, Justitieminister. Bild: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Förslaget har brett stöd inom regeringsunderlaget. Mikael Eskilandersson (SD) lyfter det ökade antalet fängelsedomar som en följd av regeringens kriminalpolitik:

– Paradigmskiftet i politiken gör att fler döms till fängelse. Därför säkerställer vi att det finns tillräckligt med platser och inför fler åtgärder för att snabbt bygga ut Kriminalvårdens kapacitet och återupprätta tryggheten i samhället.

Även Patrik Karlson (L) ser snabbare bygglov som en nyckel.

– Kriminalvården behöver fler platser snabbt, och då måste regelverken hänga med. Genom att utöka möjligheten till tidsbegränsade bygglov kan häkten och anstalter byggas mer flexibelt när behovet är som störst.

I propositionen föreslås att möjligheten att ge tidsbegränsade bygglov för kriminalvårdsanstalter och häkten ska utökas. Maxtiden för sådana bygglov föreslås dessutom förlängas från 15 till 20 år. Ett tidsbegränsat bygglov ska kunna beviljas efter bedömning av kommunen, om sökanden begär det, om det går att återställa platsen eller byggnaden tekniskt, och om åtgärden uppfyller kraven för ett permanent bygglov.

Förslaget innehåller även ett bemyndigande till regeringen att i akuta situationer utfärda tillfälliga undantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen. Syftet är att snabbt kunna ordna tillfälliga kriminalvårdsanstalter eller häkten vid allvarliga platsbrister.

Regeringen uppger att man har beaktat Lagrådets synpunkter men anser att det är nödvändigt att kunna agera snabbt i nödlägen. Innan regeringen meddelar föreskrifter med stöd av bemyndigandet ska konsekvenserna alltid utredas.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Läs också