All utveckling får stå tillbaka under lågkonjunkturer – och det har rått lågkonjunktur de senaste två, tre åren. Men nu andas proptech, fastighetsbranschens digitala utveckling, återigen morgonluft och en ny rivstart spås under de kommande åren.
Fastighetsbranschen har i flera års tid varit under omvandling. Man har rört sig mot att bli mer digitalt sammankopplad och vägen dit har sett spikrak ut. Men så kom krisen och branschen drog öronen åt sig. Många aktörer gick i konkurs när bubblan sprack.
– Det som bromsade in all digitalisering och implementering av proptech är något som alla fastighetsbolag fick erfara: räntorna och energipriserna gick upp, vilket ledde till att förvaltningskostnaderna gick upp och marginalerna krympte. Av naturliga skäl minskade entusiasmen för nya projekt och investeringar i digitalisering. I kristider tenderar bolag att gå tillbaka till vad man vet funkar och man tvekar att ta på sig några nya investeringar eller projektrisker.
Det anser Omid Noghabai, en av grundarna till proptech-investeraren AGV Nordics, en plattform för digitala initiativ att möta fastighetsbolag samt att utveckla och accelerera fastighetsteknikföretag och branschens digitalisering.
Det kostar en hel del att satsa på nya system. Även om det som sker är en digitalisering, som på sikt ger avkastning, så innebär det en initial investeringskostnad att integrera nya arbetssätt i organisationen. Bolag kan behöva ta in kompetens och förmodligen tumma lite på rådande effektivitet för att kunna ställa om.
– Det kan uppstå en hel del extra internt arbete och när det brinner överallt kanske det inte finns utrymme för nya innovativa lösningar och implementering av nya system. All utveckling får stå tillbaka, generellt sett, under lågkonjunkturer och det har ju varit lågkonjunktur i fastighetsbranschen de senaste två, tre åren, säger Omid Noghabai.
Och nu kanske vi får en nystart för proptech. Hur ser du på det?
– Det finns ljusningar och det verkar peka uppåt. Nu har de flesta av de proptechbolag som hade produkter som inte funkade på marknaden av naturliga skäl försvunnit, eftersom de inte har haft betalande kunder de senaste åren. Det har inte gått att överleva på riskkapital, såsom tidigare, eftersom även riskkapitalet varit frånvarande. Det som finns kvar på marknaden är efterfrågad och livskraftig proptech. Lycksökarna är borta och de som är kvar är de som faktiskt kan leverera en marknadsmässig produkt.
Dessutom, menar Omid Noghabai, är fastighetsbolagen nu lönsamma igen och många av dessa fastighetsbolag var de som gick i bräschen för proptech, till exempel Skandia Fastigheter, Vasakronan och Humlegården.
– Alla dessa fastighetsbolag har ju kvar sina digitaliseringschefer, det är inte så att de har slutat eller fått sparken, de har bara haft en mindre budget att jobba med.
Noghabai är övertygad om att proptech återigen kommer att handlas upp av bolagen och när det sker kommer värderingarna rusa i väg. Det här kommer i sin tur att leda till att fler proptechbolag startar.
Han menar också att fastighetsbolagen kommer att behöva profilera sig som antingen gröna eller digitala för att få upp sina börsvärden. Här kommer bolagen att bli lite mer selektiva, samtidigt som det inte finns lika mycket att välja på längre, eftersom många proptechbolag har försvunnit. De bolag som finns kvar har framtiden för sig. De seriösa aktörerna kan, hävdar Omid Noghabai, så mycket som dubbla sin omsättning under innevarande och nästa år.
– I takt med att börsnoterade investeringar ökar i omfång och intresse, så kommer de onoterade att följa. I takt med att onoterade investeringar vaknar till liv kommer proptech också få ett rejält uppsving. Onoterade investeringar i proptech ligger bara senare i investeringscykeln.
