För ett år sedan lämnade Magnus Svantegård Stronghold Invest, efter 24 år i bolaget och dess dotterbolag Datscha, där han arbetat inom tech & investment-teamet och skött investeringar inom proptechområdet. Han grundade då sin egen firma, 5nines,
Från scenen på Stora Proptechdagen, där Magnus Sventegård också fungerar som expertkommentator, sammanfattar han också läget för fastighetsbranschen och dess behov av och satsningar inom, just, proptechområdet.
– Den allra vanligaste frågan jag får är: hur går det för proptech? Då måste man först reda ut vad proptech är.
Det finns inget egensyfte i att definiera vad proptech är, menar Magnus Svantegård. Det saknas standarder för detta, på samma sätt som det gör när det gäller att tala om vad som är en samhällsfastighet.
– För mig är proptech lika med ”en mjukvara som enkom är byggd för och inriktad mot fastighetsbranschen”. Fokus är alltså mjukvara – och alltför mycket hårdvara kan vara diskvalificerande för just den här inriktningen.
Att göra denna utskiljning blir svårare för var dag som går, hävdar Svantegård, och det finns heller inget egenvärde i att de ska vara enkelt att definiera vad som är proptech eller ej.
– När utvecklarna på ett företag är hjältar – och inte ifrågasatta – då är man ett techbolag. Men det är faktiskt helt ointressant för en fastighetsägare om företaget är ett proptechbolag eller inte – fastighetsägaren ska bara fokusera på kundnyttan med produkten.
Hur går det då för proptechbranschen? I dag finns det 323 svenska proptechbolag i Sverige. 108 har försvunnit de senaste tio åren, alltså runt 20–25 procent. Branschen har 101 procents omsättningstillväxt sedan 2020. Mest omsätter Hubexo, tidigare Byggfakta, med nästan tre miljarder årligen. De flesta bolagen i branschen ligger på mellan 20–50 miljoner i omsättning och balanserar mellan att gå med vinst eller ej.
– De flesta proptechbolag i den mindre kategorin investerar allt man tjänar och räknar baklänges så att man gör en miljon i vinst, för det är inte här man vill kamma ut värdet utan när man säljs, om tio år.
De tjugo största proptechbolagen i Sverige har tillsammans ett resultat på 743 miljoner i vinst. Totalt omsätter svenska propechbolag 8,6 miljarder.
– Dock är det ett tufft läge för den i branschen som vill skaffa kapital och en stor trend vi ser är att fler och fler bolag bootstrappar, alltså använder bara sina egna pengar, och använder inga lån eller externt riskkapital för att finansiera. Man bygger också sina bolag på väldigt få personer.
Drivkraften för fastighetsbranschen när det gäller att köpa proptech har historiskt inte varit så stark – det har gått bra för branschen ändå. Men det här, menar Magnus Svantegård, har ändrats de senaste åren, dels på grund av lågkonjunkturen – med fokus på driftnetto och med större krav på flexibilitet och ökad service från hyresgästerna – dels på grund av ESG.
– Trenden jag ser bland proptechbolagen just nu är AI, där det finns tre aspekter när det gäller påverkan: först och främst måste man ta till sig det AI kan lösa innan någon konkurrent gör det. Här är det högt tryck på alla utvecklare och investerare; att lyckas få kapital och kunna investera.
– För det andra har det helt plötsligt kommit helt nya möjligheter: en av de största nyttorna med AI är att ta väligt stor mängd dokument och kunna läsa in dem. Här är problemet att kunden inte stoppar in sin data och att underlätta det steget kommer att göra den största skillnaden.
Den enskilt största skillnaden AI kommer att stå för gäller dock just fastighetsägarna, på ett väldigt handfast sätt:
– Man tror att år 2026 kommer AI vara lika kompetent som en medioker utvecklare. Mig veterligen är utvecklare den enskilt största hyresgästgruppen i Stockholm. Vad händer om man inte behöver 50 procent av utvecklarna? Det tror jag kommer att ge en otroligt stor effekt, eller i varje fall en effekt som är otroligt svår att förutsäga.
