”Positivt” och ”skandal”: Så tog branschen emot bostadsministern budgetposter

Förväntningarna har varit höga efter bostadsminister Andreas Carlsons (KD) krismöte med branschen i mitten av juni. Många lade då hoppet till att handling skulle komma i budgeten för det bostadsbyggande som tvärnitat. Fastighetssverige har samlat in reaktionerna på regeringens budgetförslag från Skanska, Obos, Byggnads och Byggföretagen.
”Positivt” och ”skandal”: Så tog branschen emot bostadsministern budgetposter
Joakim Henriksson, vd för Obos Sverige. Anna Broman bostadspolitisk expert på Byggföretagen. Eva Torberger är vice vd på Skanska Sverige och Johan Lindholm är förbundsordförande för Byggnads. (Bilden är ett montage). Bild: Obos Sverige/Byggföretagen/Skanska/Byggnads

Förväntningarna har varit höga efter bostadsminister Andreas Carlsons (KD) krismöte med branschen i mitten av juni. Många lade då hoppet till att handling skulle komma i budgeten för det bostadsbyggande som tvärnitat. Fastighetssverige har samlat in reaktionerna på regeringens budgetförslag från Skanska, Obos, Byggnads och Byggföretagen.

Se över momsen, ge stimulanser, återskapa investeringstödet, marknadshyror och bättre villkor för de som bygger hyresrätter till lägre hyra. Det är några av förslagen som branschen och organisationer har efterfrågat i höstbudgeten. Igår höll Andreas Carlson (KD), bostads- och infrastrukturminister, pressträff med finansminister Elisabeth Svantesson (M) om deras budgetförslag för hur de ska stimulera jobb och fortsatt bostadsbyggande i en krisande bransch.

I korthet lyder förslagen:

Tillfälligt höjt tak för rotavdrag
Rot och rut ska under 2024 tillfälligt skiljas från varandra och hushållen kommer kunna dra av som 75 000 kronor i rotavdrag under året.
Argumentet från både finansministern och bostadsministern är att detta kommer hålla byggarbetare sysselsatta och att det trots ekonomiskt läge kommer finnas en efterfrågan.

Planeringsstimulans för omvandling av lokaler till bostäder
Regeringen föreslår en stimulans om 20 miljoner kronor 2024 och 25 miljoner kronor per år 2025–2026 till kommuner som antar eller ändrar detaljplaner som möjliggör omvandlingar. Incitamentet till kommunerna är att anta sådana detaljplaner som möjliggör bostadsbyggande genom omvandling från lokaler till bostäder.
Bostadsministern lyfter den höga vakansgraden i kontor och säger också att det finns industrilokaler som skulle kunna omvandlas i syfte att bli bostäder.

Planeringsstimulans för fler bostäder i småhus
Regeringen föreslår en bonus till kommuner som upprättar detaljplaner som möjliggör ny bebyggelse av småhus. Syftet med satsningen är att öka utbudet av planerad mark för småhus, och på så sätt möta fler människors efterfrågan av bostäder i småhus. Satsningen omfattar 60 miljoner kronor för 2024.
Bostadsministern säger på presskonferensen att kommunerna har föredragit att planera för flerbostadshus för att de får in mest boyta för den yta man planerar. Detta trots att, enligt Andreas Carlson, det finns undersökningar på att sju av tio vill bo i småhus eller villa.

Joakim Henriksson, Obos Sverige-vd, ser positivt på beskeden som bostadsministern presenterade igår. Obos satt med på rundabordssamtalen som hölls i mitten av juni och även om inget av det som presenterades igår var direkt kopplat till nyproduktionen så känner han igen det som sades vid samtalen.
– Jag ser en röd tråd, vilket ger mig hopp om att fler åtgärder kommer framöver.

När det gäller åtgärder på längre horisont så vill Joakim Henriksson att det byggs upp en blocköverskridande bostadspolitik med tydliga parametrar. Han efterfrågar fler både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder.
– Bostadsutvecklingsbranschen står ju inför en tuff kris nu. För nyproduktion hade jag önskat en tillfällig skattesubvention för att stimulera fler nybyggda bostäder. Det hade varit bra för att vi inte ska mista en hel generation med kompetens i den här bostadskrisen som är just nu, säger han.
– Tittar jag på själva förslaget om rotavdraget så gagnar det endast den befintliga marknaden. Det är positivt ur ett hållbarhetsperspektiv om man har möjlighet att energiklassa sitt hus.
– När det gäller det här sista förslaget, planeringsstimulansen till kommunerna för byggnation av fler småhus, tycker vi också att det är positivt. Vi vet att sju av tio vill bo i småhus och så har inte planmonopolet fungerat. Man lever lite som i efterkrigstiden, att man vill förtäta centralt och bygga på höjden. Så det vore bra om det blev en bättre balans mellan småhus och flerbostadshus, säger Joakim Henriksson.

Är det något som ni märker av att det är svårt att hitta mark för de projekt ni vill driva och att kommunerna skulle behöva en sådan uppmuntran?
– Vi pratar mycket med kommunerna som jag upplever visar ett stort intresse för att bygga hållbara trädgårdsstäder och en blandad bebyggelse. Framtidens förtätning är trädgårdsstaden, så förslaget ligger helt rätt i tiden.

Obos Sverige är själva i en fas där de ska övervintra de ekonomiska konsekvenserna av att hushållen satt foten på bromsen. I husfabrikerna i Småland har de fått halvera både produktionstakt och personalstyrka. Samtidigt som man i år ska påbörja byggandet av en ny och mer klimatsmart fabrik.
– Så vi passar på nu i en lågkonjunktur att investera för framtiden och för att stå rustade när det vänder någonstans 2025.
– Vi gör mängder av olika initiativ, likt resten av branschen, för att övervintra. Men vi önskar mer initiativ från regeringen och myndigheterna. För att det inte ska bli helt stopp i branschen så behöver vi fler stimulanspaket, säger han.

Johan Lindholm som är Byggnads förbundsordförande har väldigt svårt att se att rotavdrag kommer hjälpa branschen att just övervintra.
– Det är riktigt svagt att nästan alla pengar lades där. Våra medlemmar ska fortsätta bygga Sverige. Då behövs stimulanser för att få upp antalet byggstarter, men av det såg vi tyvärr ingenting idag. Det är under all kritik, säger han.
– Det är inte många hushåll som lägger mer än 100 000 kronor på hemmareparationer på ett år. Antalet lär inte bli större givet den ekonomiska verklighet många nu befinner sig i.

Hur ser du på en stimulans till kommunerna att skapa flexiblare detaljplaner för att lättare kunna ställa om lokaler till bostäder?
– Vi har efterfrågat både piska och morot åt kommunerna för att få fart på bostadsbyggandet. Men summan här är ju skrattretande. 20 miljoner per år blir cirka 70 000 kronor per kommun. Vad är det tänkt att åstadkomma? Frågar sig Johan Lindholm.

Regeringen föreslår även en stimulans för kommunerna att erbjuda mer mark till småhus och villor – är det ett förslag som skulle gynna byggbranschen?
– Staten behöver ta ett större ansvar för bostadsbyggandet och att stimulera kommunerna att bygga mer och mer ändamålsenligt är positivt. Men även här är summan alldeles för låg och dessutom är det något som ger resultat först om flera år. Bostadskrisen är här och nu. Jag ville se stimulanser som ökar byggandet skyndsamt. Men de lyste med sin frånvaro och det är inget annat än en skandal, säger han.

Anna Broman, bostadspolitisk expert på Byggföretagen menar däremot att det är välkommet att man höjer beloppsgränsen och separerar rot och rut.
– Men det är förvånande att man inte samtidigt höjer från 30 till 50 procent av arbetskostnaderna. Det gör att reformen får begränsad effekt. Det är oroande om rot-jobb som görs under första halvåret inte omfattas. Då är risken att många avvaktar att köpa in hantverkstjänster vilket gör situationen svårare för många företag som då får mindre att göra i ett redan tufft läge, säger hon.

Hon menar att vilken effekt de andra förslagen får beror mycket på hur de utformas.
– Det får inte bli som tidigare planeringsstimulanser som fått kritik från riksrevisionen för att ha varit ineffektiva. Att skicka signaler om värdet av mer flexibla detaljplaner är bra, inte minst ur klimatperspektiv, och vi vet att det behövs mer planlagd mark för småhus. Hushållens köpkraft har dock försvagats och ska det byggas fler småhus behövs också åtgärder för att stärka efterfrågan.
– Just nu befinner vi oss i en allvarlig byggkris. Tillåts den bli alltför djup blir det svårare att komma igång när konjunkturen vänder, säger Anna Broman.

Eva Torberger, vice vd, Skanska Sverige tycker att de annonserade stimulanserna är bra.
– Det underliggande bostadsbehovet är stort. Sedan ska vi komma ihåg att det som verkligen behövs är gröna moderna bostäder. Det är viktigt att politiken och vi utvecklare inte tappar det fokuset.
– Vad gäller förslaget om marktilldelning är det alltid en central fråga för en verksamhet som vår. Marken kan likställas med råvaran som ska förädlas där villor, och övriga småhus ofta bidrar till just det. Detta är relevant för BoKlok. Genomtänkta förslag som bidrar till ökad bostadsproduktion är bra, konstaterar Eva Torberger.

Hon fortsätter med att säga att de dock skulle vilja se än mer av strukturpåverkande reformer.
– Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet behöver långsiktiga spelregler både för konsumenter som gör stora privata affärer och för byggföretag som ska planera sin verksamhet över tid.
– Vi efterlyser en bredd av åtgärder för att förbättra situationen på bostadsmarknaden. Åtgärder som ökar rörligheten, åtgärder som stärker möjligheten att efterfråga en bostad samt förenklingar av regelverk som fördyrar och förlänger bostadsbyggandet.
– Vi ser en stabilisering på bostadsmarknaden; framförallt på andrahandsmarknaden. Nyproduktion säljer bra då det är nära till inflytt. Den stora effekten av kreditregleringarna är att bostadsbyggandet stannat av. För att främja val av miljöcertifierade bostäder efterlyser vi en grön flytt- bonus där den som väljer att flytta till en miljöcertifierad bostad får sänkt reavinstskatt, säger Eva Torberger.

Två extra röster om regeringens budgetförslag:
Fastighetsägarna tycker att omvanlingsstimulansen för lokaler till bostäder är både hållbart och nödvändigt, men; ”enbart flexiblare regelverk kommer inte lösa bostadsbristen varken på kort eller lång sikt” skriver de i pressmeddelandet och föreslår en förändring av momsreglerna.

Heimstadens samhällspolitiska chef, Kent Persson, skriver i deras uttalande om budgetförslagen; ”Tyvärr visar det att regeringen ännu inte har krisinsikt i hur djup krisen är för bostadsbyggandet. Ska byggandet av nya hyresrätter komma i gång igen krävs strukturella reformer, så som ett införande av fri hyressättning av nyproducerade hyresrätter”

Läs också