Det är vanligt att beslut inom plan- och byggprocessen överklagas, men handläggningstiderna för överklagade ärenden inom plan- och byggprocessen varierar kraftigt. Flera av länsstyrelserna når inte målen för handläggningstider. Riksrevisionen granskar därför handläggningen av överklaganden inom plan- och byggprocessen.
Plan- och byggprocessen är aktuell när någon vill bygga någonting eller på något sätt ändra i en bebyggelse. Det krävs då ofta detaljplan för ett område, och sedan bygglov för det som ska byggas. En effektiv plan- och byggprocess är alltså en förutsättning för samhällsutvecklingen.
Bakgrunden till Riksrevisionens granskning av överklaganden inom plan- och byggprocessen är att det är vanligt att beslut inom plan- och byggprocessen överklagas. Handläggningen behöver därför vara både effektiv och säkerställa korrekta beslut. Granskningen ska svara på om de statliga överklagandeinstansernas handläggning inom plan- och byggprocessen är just effektiv.
Handläggning i plan- och byggprocessen sköts huvudsakligen av landets kommuner, men staten är involverad på flera sätt. Bland annat kan kommunala beslut i lovärenden överklagas till länsstyrelserna och kommunala beslut om detaljplaner kan överklagas till mark- och miljödomstolarna.
Hanteringen av överklaganden enligt plan- och bygglagen utgör en viktig del i en effektiv plan- och byggprocess och spelar stor roll för samhällsutvecklingen. Det är många aktörer involverade som i väntan på beslut inte kan vidta åtgärder. Långa handläggningstider för överklaganden kan därför försena samhällsbyggandet och driva upp kostnaderna för enskilda aktörer och samhället i stort. En effektiv byggprocess är även viktig för bostadsmarknaden och arbetsmarknaden.
Tobias Hamfelt på Riksrevisionen är projektledare för granskningen.
Varför sker en sådan här granskning först nu?
– Plan- och byggprocessen har varit föremål för flera lagförändringar och statliga utredningar genom åren som påverkar när det varit lämpligt att genomföra en granskning som kan ge ett mervärde till riksdagen, regeringen och berörda verksamheter. I slutändan är det riksrevisorn som beslutar om vilka granskningar som ska genomföras. Ett beslut som baseras på en sammanvägd bedömning av frågans relevans, väsentlighet och mervärde samt tajming och genomförbarhet, säger Tobias Hamfelt.
Granskningen sker mot bakgrund av bland annat att handläggningstiderna för överklagade ärenden inom plan- och byggprocessen varierar, såväl mellan olika länsstyrelser som mellan de olika mark- och miljödomstolarna. Flera av länsstyrelserna når dessutom inte målen för handläggningstider, och för mark- och miljödomstolarna har handläggningstiderna blivit längre över tid.
Har liknande granskningar skett tidigare? Vad blev resultatet då?
– Riksrevisionen har inte genomfört en exakt likadan granskning av just denna del i plan- och byggprocessen, men vi har bland annat granskat uppsikt och tillsyn inom samhällsplanering, en effektiv och transparent plan- och byggprocess, statens hantering av riksintressen och fastighetsbildningen i Sverige. De granskningarna behandlade angränsande frågor, förklarar Tobias Hamfelt.
Resultatet från granskningen kommer att sammanställas i en rapport med planerad publicering i oktober 2026.
Vad händer om ni kommer fram till att de statliga överklagandeinstansernas handläggning inom plan- och byggprocessen inte är effektiv?
– När vi publicerat vår granskning lämnas den till riksdagen för behandling. Regeringen är skyldig att svara på vår granskning till riksdagen inom fyra månader med en skrivelse och i den skrivelsen redogör regeringen för hur de ser på Riksrevisionens iakttagelser, slutsatser och rekommendationer. Regeringen redogör även för om de avser, eller inte, att vidta några åtgärder. Riksdagen behandlar skrivelsen och rapporten i riksdagsutskottet. Utskottsbetänkandet behandlas sedan i kammaren, säger Tobias Hamfelt och avslutar:
– Därutöver kan de granskade myndigheterna självmant välja att vidta åtgärder utifrån iakttagelserna, slutsatserna och rekommendationerna.
