Stadsbyggnadsnämnden har i budget för 2020 och 2023 fått i uppdrag av kommunfullmäktige att pröva och utvärdera så kallade byggaktörsdrivna planprocesser. Slutsatserna har nu presenterats i ett utlåtande av stadsbyggnadskontoret, och man kan konstatera att det är högt och lågt i fynden från de tre pilotprojekten som staden använt sig av. Fastighetssverige berättar mer.
Stadsbyggnadsnämnden har i budget för 2020 och 2023 fått budgetuppdraget av kommunfullmäktige att pröva och utvärdera byggaktörsdrivna planprocesser. Syftet har varit att utvärdera om arbetssättet kan korta handläggningstider och om det är möjligt att bättre tillvarata byggaktörernas innovationskraft och kompetens i detaljplaneprocessen.
En byggaktörsdriven detaljplan är en detaljplaneprocess där byggaktören tillåts göra så mycket som möjligt av detaljplanearbetet utan att staden släpper sitt myndighetsutövande. En viktig aspekt är att byggaktören formellt kontrakterar en plankonsult som driver planarbetet i samråd med stadens ansvariga stadsplanerare. Ett tydligt mål med projektet är att få fler detaljplaner gjorda på kortare tid.
Tre detaljplaner med olika förutsättningar har utgjort piloter och har utvärderats genom intervjuer av olika aktörer som har varit delaktiga i planprocessen. I ett utlåtande från stadsbyggnadskontoret visar utvärderingen att arbetssättet kan användas och fungerar i planer på privat mark med begränsad omfattning – då finns möjlighet att korta handläggningstider. I planer på stadens mark av större omfattning och mer komplext innehåll bedöms arbetssättet fungera sämre.
”Det stora behovet av kontinuerlig avstämning mellan förvaltningar, bedömning av underlag och val av inriktning i arbetsflödet ställer krav på tydliga roller och ansvarsfördelning. I byggaktörsdrivna planer på stadens mark och med mer komplext innehåll har det inte uppstått någon tidsvinst då roller och ansvarsfördelning blir mer oklara när planen drivs av en extern aktör. Kontoret föreslår en metod och en process för att fortsätta arbetet med byggaktörsdrivna planer med inriktning på planer på privat mark med begränsad omfattning”, det skriver kontoret bland annat i sitt utlåtande.
Kontoret har gjort ett urval av tre detaljplaner som har ingått i pilotprojektet med avsikt att spegla olika förutsättningar. De omfattar planer av olika storlek och omfattning med en variation från enklare till mer komplexa sammanhang. Markägoförhållandena i de olika piloterna har utgjorts av både privat mark och stadens mark.
Pilotprojekt 1: Ledarö i Farsta
Byggaktör är Olov Lindgren och planen omfattar 20 bostäder och blev antagen 2022. Planområdet utgörs av privat mark och planen har som syfte att i huvudsak möjliggöra för en tillbyggnad av ett gårdshus men även en mindre komplettering av befintlig byggnad. Planen har begränsad omfattning och berör till stor del frågor som byggaktören i egenskap av markägare har rådighet över, skriver kontoret i en kommentar.
Pilotprojekt 2: Byälvsvägen i Bagarmossen
Byggaktör är Stockholmshem och planen omfattar cirka 225 bostäder och blev godkänd i december 2022. Planområdet utgörs av privat mark och planen har som syfte att möjliggöra för nya bostäder och utveckla och berika gaturummet längs Byälvsvägen. Planens läge vid en viktig gata och stråk genom området har ställt krav på samordning med stadens krav och allmänna intressen, skriver kontoret.
Pilotprojekt 3 är Klubbacken i Hägersten
Byggaktör är Primula med en plan som omfattar cirka 150 bostäder och var på samråd i maj 2023. Planområdet utgörs av stadens mark och är idag parkmark och natur. Planen har som syfte att möjliggöra för nya bostäder längs med Klubbensborgsvägen med lokaler i bottenvåningarna. Det här projektet bedömdes ha få styrkor och desto fler utmaningar enligt kontorets bedömningar, bland annat svår planprocess med komplexa förutsättningar och oklarheter om ansvar och gränsdragning mellan exploateringskontoret, stadsbyggnadskontoret och byggaktören gällande exempelvis vem som håller i utredningar.
Vid ett fortsatt arbete med byggaktörsdrivna planer föreslår kontoret att ett antal punkter behöver uppmärksammas, bland annat konstaterar man att alla tre pilotplanerna uppvisar brister i samordning med exploateringskontoret, trafikkontoret och andra myndigheter samt att erfarenheten från samtliga tre pilotplaner visar att det inte ger någon tidsvinst i antal nedlagda timmar för stadsbyggnadskontorets stadsplanerare. Byggaktörsdrivna planer frigör alltsåper automatik inte tid för kontorets anställda att jobba med fler eller andra detaljplaner parallellt med de byggaktörsdrivna.
